Social organization of marine Tucuxi dolphins, Sotalia guianensis, in the Cananeia Estuary of southeastern Brazil

Social organization is an important component of the population biology of a species that influences gene flow, the spatial pattern and scale of movements, and the effects of predation or exploitation by humans. An important element of social structure in mammals is group fidelity, which can be quantified through association indices. To describe the social organization of marine tucuxi dolphins (Sotalia guianensis) found in the Cananeia estuary, southeastern Brazil, association indices were applied to photo-identification data to characterize the temporal stability of relationships among members of this population. Eighty-seven days of fieldwork were conducted from May 2000 to July 2003, resulting in direct observations of 374 distinct groups. A total of 138 dolphins were identified on 1-38 distinct field days. Lone dolphins were rarely seen, whereas groups were composed of up to 60 individuals (mean +/- 1 SD = 12.4 +/- 11.4 individuals per group). A total of 29,327 photographs were analyzed, of which 6,312 (21.5%) were considered useful for identifying individuals. Half-weight and simple ratio indices were used to investigate associations among S. guianensis as revealed by the entire data set, data from the core study site, and data from groups composed of <= 10 individuals. Monte Carlo methods indicated that only 3 (9.3%) of 32 association matrices differed significantly from expectations based on random association. Thus, our study suggests that stable associations are not characteristic of S. guianensis in the Cananeia estuary.

Population genetic structure and dispersal in white-lipped peccaries (Tayassu pecari) from the Brazilian Pantanal

In many mammals social organization promotes genetic structuring, which can be influenced by the dispersal pattern of the species. We analyzed the population genetic structure and dispersal of white-lipped peccaries (Tayassu pecan) from the Pantanal, Brazil. We genotyped 100 individuals at 7 microsatellite loci from 2 adjacent locations with no obvious geographic barrier between them. We found a significant but low F(ST) value, and the Bayesian analysis indicated a unique cluster. No significant differences were observed between mean assignment indices of resident males and females from both locations, and the probability of being born at the location sampled of > 30% of the individuals analyzed was lower than average. Mean relatedness between resident female, male, and opposite-sex pairs was not statistically different in both locations. These results suggest a low degree of genetic differentiation between the locations analyzed, and dispersal by both sexes (contrary to the predicted male-biased dispersal of most mammalian species).

Morphology, molecular phylogeny, and taxonomic inconsistencies in the study of Bradypus sloths (Pilosa: Bradypodidae)

This study focuses on morphological and molecular data analyses, misidentifications, and phylogenetic inconsistencies regarding Bradypus variegatus (the brown-throated sloth) and B. tridactylus (the pale-throated sloth). Misidentifications were recorded on 75 of 313 museum specimens of Bradypus. Almost 90% of the misidentified specimens were B. variegatus from north-central Brazil, erroneously attributed to B. tridactylus. These misidentified specimens are reported in taxonomic reviews as the southernmost records of B. tridactylus. A history of confusing nomenclature regarding sloth species exists, and these particular misidentifications could be attributable to the similarity in face and throat color between B. variegatus from north-central Brazil and B. tridactylus. The molecular phylogeny of morphologically confirmed sloth specimens exhibits 2 monophyletic lineages representing B. variegatus and B. tridactylus. The split time between these 2 lineages was estimated at 6 million years ago (mya), contradicting previous studies that estimated this divergence to be 0.4 mya. Taxonomic inconsistencies were detected when comparing the molecular phylogeny to previously published DNA sequences ascribed to B. tridactylus. Misidentification or introgression could underlie such phylogenetic incongruities. Regardless of their causes, these discrepancies lead to misstatements regarding geographic distribution, phylogeny, and taxonomy of B. variegatus and B. tridactylus.

SEASONAL MICROHABITAT SELECTION BY TERRESTRIAL RODENTS IN AN OLD-GROWTH ATLANTIC FOREST

We tested the hypothesis that microhabitat variables, abundance of terrestrial rodents, and microhabitat selection patterns of terrestrial rodents vary between the cool-dry and warm-wet season in the Atlantic forest of Brazil. We selected variables associated with ecological factors potentially important to terrestrial rodents (physical structure of litter and woody debris, and arthropod availability) and established 25 small, independent sampling units covering 36 ha of a homogenous, mature Atlantic forest patch. Litter humidity and height, amount of small woody debris, arthropod availability, and terrestrial rodent abundance increased, whereas the quantity of large woody debris decreased in the warm-wet season. Greater spatial segregation among terrestrial rodents also was observed in this season, especially between morphologically similar species. The distribution of 3 of the 4 most common terrestrial rodents was influenced by microhabitat variables in at least I of the seasons, and these species also differed in their pattern of microhabitat selection between seasons. In general, the amount of small woody debris and litter humidity were more important for the microscale distribution of terrestrial rodents in the cool-dry season, whereas in the mild warm-wet season species distributions were associated with food availability or were not clearly influenced by the measured variables. The patterns of microhabitat selection by 3 common terrestrial rodents, which were associated with features that characterize old-growth forest, may be responsible for their vulnerability to forest fragmentation.

Tellurium tetrachloride: an improved method of preparation

An efficient and practical synthesis of tellurium tetrachloride from elemental tellurium and sulfuryl chloride is described. (C) 2008 Elsevier Ltd. All rights reserved.

Utvärdering av nytt ekipage för vidaretransport av bränsleflis

SammanfattningHögskolan Dalarna har i samarbete med Naturbränsle i Mellansverige AB genomfört studier på ett nytt fordon för transport av skogsflis. Eftersom fordonet är utrustat med kran och skopa, innebär det att flisskördaren kan tippa flisen direkt på marken, eller på en i förväg utlagd duk för att förhindra att föroreningar (grus, sten etc.) följer med vid lastningen av fordonet. Pro-jektet har finansierats av Statens Energimyndighet (STEM) samt genom naturabidrag från del-tagande företag.Studier har även genomförts på lastväxlarfordon med container för att jämförelser skall kunna göras mellan de båda fordonstyperna. Studierna pekar på att det nya transportfordonet sanno-likt är ett bättre alternativ på stora objekt med långa transportavstånd och på objekt med otill-räcklig uppställningsplats för containrar. Mycket talar också för att det nya fordonet kan an-vändas på mycket små objekt under förutsättning att de ligger efter samma vägsträckning och under förutsättning att flisskördarens initialkostnad kan hållas på en rimlig nivå.Tidsstudier har också genomförts på flisskördarens arbete, eftersom det i vissa delar är direkt beroende på vilket vidaretransportfordon som används. I de fall vidaretransporten sker med lastväxlarfordon vägs flisen innan den tippas i containern (en åtgärd för att fordonet inte skall överskrida tillåten lastvikt). Om lastvikten inte är begränsande genomför flisskördaren vissa åtgärder för att lastvolymen i respektive container skall kunna maximeras (t.ex. utjämning och viss packning av flisen med hjälp av kranen). Dessa fordonsspecifika åtgärder tog i genom-snitt 0,09 min/m3s (fördelade på 17% vägning, 41% tippning och 42% utjämning/packning).I det fall vidaretransporten sker med det nya fordonet behöver flisskördaren inte väga flisen eftersom bilen är försedd med kranvåg. Däremot tillkommer andra arbetsuppgifter för flis-skördaren, t.ex. preparering av avläggsutrymmet (snöpackning, sten- och buskröjning), och/ eller hantering och utläggning av dukar. Dessa arbetsmoment tog i genomsnitt 0,10 min/m3s när dukar användes (fördelade på 8% sten-/buskrensning, 50% hantering av dukar och 41% tippning) och 0,05 min/m3s när flisen tippades direkt på marken (fördelade på 17% sten-/buskrensning och 83% tippning av flis i container). De fordonsspecifika arbetsuppgifterna som genomförs av flisskördaren tar m.a.o. ungefär lika lång tid när vidaretransporten genom-förs med lastväxlarfordon som med det nya fordonet när dukar används. Om flisen tippas på packad snö (inga dukar används) halveras den fordonsspecifika arbetstiden. I förhållande till flisskördarens totala arbetstid för flisning och transport utgör dock de fordonsspecifika arbets-uppgifterna en mindre andel, eller ca 15% av totala arbetstiden vid ett terrängtransportavstånd på ca 100 m när vidaretransporten sker med lastväxlarfordon eller det nya fordonet och dukar används, samt 8% när transporten sker med det nya fordonet och inga dukar används.Arbetstiden för vidaretransporten är i huvudsak beroende av transportsträckan och medel-transporthastigheten. När lastväxlarfordon används är arbetstiden dessutom beroende av lastvolymen (antalet containrar och deras volym) samt om tippmöjligheter endast finns på dragfordonet (containrar på släp måste omlastas till dragfordon innan flisen kan tippas) eller om tippmöjligheter finns på såväl dragbil som släp. Om släpet inte kan medföras till uppställ-ningsplatsen för containrarna (p.g.a. alltför smal och kurvig väg eller utrymmesbrist för vänd-ning av fordonsekipaget) påverkas även arbetstiden av avståndet mellan containrar och släp samt av medelhastigheten vid ”skotning” av containrar till släpet.Medelhastigheten vid transport på landsväg var densamma för de båda fordonstyperna (drygt 66 km/tim). Medelhastigheten var även densamma på skogsbilväg med god standard (ca 40 km/tim) och normal standard (ca 25 km/tim). Däremot pekar studien på att medelhastigheten på sämre skogsbilvägar är något lägre för det nya fordonet (knappt 20 km/tim) jämfört med lastväxlarfordonen (ca 20 km/tim). Medelhastigheten vid ”skotning” av containrar varierade mellan ca 5 km/tim och ca 25 km/tim beroende på transportavstånd och vägstandard.Arbetstiden för avställning av containrar på avverkningsobjektet (exkl. transport) låg i genom-snitt på ca 4 minuter för lastväxlarfordon med 2 containrar (en container på bilen och en på släpet). För lastväxlarfordon med tre containrar (en container på bilen och två på släpet) tog avställningen i genomsnitt drygt 13 minuter. Vid hämtning av flis på avverkningsobjektet tog lastningen för fordon med två containrar drygt 12 minuter och för fordon med tre containrar knappt 23 minuter. Lossning av flis vid värmeverk (inkl. vägning av fordon etc.) tog i genom-snitt ca 18 minuter för fordon med två containrar (tipp på bil och släp) och ca 35 minuter för fordon med tre containrar (endast tipp på bil).Lastning av flis på det nya transportfordonet tog i genomsnitt knappt 44 minuter när dukar användes och drygt 35 minuter när inga dukar användes. Tiden för lossning av flis på värme-verk/terminal varierade mellan ca 13 och 23 minuter med ett medelvärde på ca 17 minuter.Med underlag av genomförda tidsstudier har arbetstiden för transport (inkl. flisskördarens for-donsspecifika arbetsuppgifter) beräknats för tio avverkningsobjekt belägna i trakten av Mock-fjärd (total volym ca 4 000 m3s). Transportavståndet till mottagande värmeverk var mellan ca 30 och 60 km (enkel väg). Vid transport med lastväxlarfordon (2 + 3 containrar) har arbets-tiden beräknats till ca 122 G0-tim. Vid transport med det nya fordonet beräknas arbetstiden till ca 137 G0-tim när dukar används och ca 124 G0-tim när inga dukar används. Den totala transportsträckan har beräknats till ca 4 640 km när lastväxlarfordon används och ca 4 100 km när det nya fordonet används. I jämförelse med lastväxlarfordon visar studierna att det nya fordonet bl.a. har följande fördelar: •Transporterna kan ske mer planerat och i en lugnare takt (stressmomentet försvinner).•Beroendeförhållandet mellan fordonsförare och flisskördarens förare försvinner (vid transport med lastväxlarfordon krävs ständiga kontakter mellan förarna).•Risken för störningar i transportflödet minskar (fordonet kan lätt dirigeras om till andra objekt i händelse av maskinhaveri på flisskördaren, tjälrestriktioner etc.).•Miljövinsterna blir större jämfört med lastväxlarfordon som måste ställa ut tomma containrar innan flisningen kan påbörjas (mindre avgasutsläpp, väg- och broslitage).•Eftersom fordonet är utrustat med egen lastningsutrustning finns inget behov av last-maskiner på terminaler.•Möjligheter finns att lagra flisen kortare eller längre tid på avläggsplatsen (vid ett sy-stem baserat på lastväxlarfordon måste all lagring i skog ske i form av osönderdelat bränsle, alternativt sönderdelas bränslet och transporteras till terminal för lagring).Till nackdelarna med det nya transportfordonet hör bl.a. risken för att föroreningar följer med vid lastningen samt att framkomligheten på smala och krokiga skogsvägar är sämre jämfört med lastväxlarfordonet som kan ställa av släpet och ”skota” fram containrarna.

Os critérios de excelência na gestão de uma pequena empresa : um estudo de caso

O presente trabalho tem o objetivo de analisar a adequação do modelo dos Critérios de Excelência para Gestão de uma empresa de pequeno porte. Considerando-se: a diversidade de disciplinas envolvidas na gestão organizacional, na sua maioria fatores críticos de sucesso para o empreendimento; a importância que as empresas de pequeno porte têm na economia nacional; a carência de modelos orientados à gestão de empresas deste perfil; procurou-se verificar se o modelo dos Critérios de Excelência, orientados ao diagnóstico e melhoria de organizações de grande porte, poderia abordar de maneira efetiva os tópicos relacionados à gestão de uma empresa de pequeno porte. Para tanto, foram analisados os Critérios que compõem o Modelo à luz da Teoria Administrativa, alinhando seus requisitos aos conceitos relativos a cada área de estudo da Administração. Posteriormente, foi feita uma análise das práticas da empresa estudada, verificando a adequação destas aos requisitos do Modelo. Como complemento, foi empreendida uma análise comparativa do desempenho da empresa diante de alguns indicadores referenciais de mercado. Os resultados destas análises apontam para a adequação do Modelo dos Critérios de Excelência para uma empresa de pequeno porte.

Competitividade de TI na dinâmica do cenário de convergência das telecomunicações no Brasil: o caso da Telefonica

O setor de telecomunicações brasileiro está inserido em um cenário de extremo dinamismo, onde, de um lado, as empresas buscam constantemente formas de melhorar sua competitividade, reduzindo custos e melhorando a produtividade e de outro a tecnologia traz novidades a cada dia, gerando tanto oportunidades quanto riscos em relação à adaptação ao que chamamos de convergência. O propósito desta pesquisa foi o de estudar as relações entre competitividade no setor de Telecomunicações e os respectivos modelos de atuação em tecnologia de informação. Para isso, avaliamos os fatores críticos de sucesso da área de TI e relacionaremos se estes podem revertidos em um modelo de melhor prática de TI. Realizamos uma abordagem qualitativa com a utilização de um estudo de caso em um competidor relevante do cenário de telecomunicações do Brasil. Utilizamos pesquisas semi-estruturadas aplicadas aos executivos da área de TI, além de uma extensa análise e levantamento de seus processos, controles e documentos relevantes à área. A discussão dos fatores críticos de sucesso relacionados a TI nos apontou a sua importância, mas também nos esclareceu que outros fatores, alguns não técnicos e outros mais estratégicos também deveriam ser inseridos nos FCS estudados, pois interferem no resultado dos projetos e consequentemente da organização. Como a TI realmente demonstra uma capacidade de geração de vantagens competitivas nas organizações, uma única abordagem possivelmente não é suficiente para se ter uma visão completa da competitividade da empresa em análise.

Esqueci a chave!

Ilustração componente do jogo “LabTecA (http://www.loa.sead.ufscar.br/labteca.php)” desenvolvido pela equipe do Laboratório de Objetos de Aprendizagem da Universidade Federal de São Carlos (LOA/UFSCar).

Avaliação de cultivares de amendoim para resistência a Spodoptera frugiperda

Conselho Nacional de Desenvolvimento Científico e Tecnológico (CNPq)

Scattering and bound states of spinless particles in a mixed vector-scalar smooth step potential

Conselho Nacional de Desenvolvimento Científico e Tecnológico (CNPq)

POST-MORTEM LESIONS of UROLITHIASIS IN A LESSER SEED FINCH (Sporophila angolensis).

Urolithiasis is a disease that despite being a commonly observed problem in veterinary practice is uncommon in birds. Such disease was not reported in passeriforms to date. Accordingly, the aim of the present article is to describe a case of urolithiasis in an adult female lesser seed finch (Sporophila angolensis) pet bird which presented abdominal distension, respiratory distress, and apathy prior to death. The bird had history of being fed with a diet rich in protein. After the bird death, a necropsy was conducted in order to determine the cause of death. At necropsy, accentuated ascites, hydropericardium, and ureteral stones in the left ureter could be grossly observed. Additional tests related with viral and bacterial microbiological testing and with the determination of calculi composition could not be performed since the owner did not consent with the procedures because of the cost. Since the bird was fed on a high protein diet, a relationship between the ureteroliths and dietary imbalance was suggested with participation of protein in calculi development by providing the organic nuclei. Additionally, we conclude that the presence of calculi in the ureter resulted in urinary flow blockage, ascites, and consequent acute respiratory failure due to filling of air sacs with liquid.

Food habits of bats of subfamily vampyrinae in Brazil

We describe and compare diets of 3 species of vampyrine bats based on analysis of food remains found in gastrointestinal tracts of preserved museum specimens. We also examined possible ontogenetic, intersexual, geographic, and seasonal variations in feeding habits of each species. Trachops cirrhosus fed mainly on insects (79% of prey items), whereas Chrotopterus auritus and Vampyrum spectrum primarily ate small vertebrates (61-73% of prey items for both species). Vertebrate prey most frequently eaten by C. auritus were murid rodents whereas V. spectrum consumed primarily passerine birds. The frequency of occurrence of food items did not differ significantly with age or sex, at least for T. cirrhosus and C. auritus. Significant seasonal variations in diet were observed only for C. auritus, which consumed more insects during the wet season. Our findings confirm the importance of insects in the diet of T. cirrhosus and present new information on a diversified diet for V. spectrum and opportunistic feeding for C. auritus.

WATER ABSORPTION of THE FUR and SWIMMING BEHAVIOR of SEMIAQUATIC and TERRESTRIAL ORYZOMINE RODENTS

Conselho Nacional de Desenvolvimento Científico e Tecnológico (CNPq)