Playing Kant at the Court of King Arthur

This article contrasts the sense in which those whom Bernard Williams called ‘political realists’ and John Rawls are committed to the idea that political philosophy has to be distinctively political. Distinguishing the realist critique of political moralism from debates over ideal and non-ideal theory, it is argued that Rawls is more realist than many realists realise, and that realists can learn more about how to make a distinctively political vision of how our life together should be organised from his theorising, although it also points to a worrying tendency among Rawlsians to reach for inappropriately moralised arguments. G. A. Cohen’s advocacy of socialism and the second season of HBO’s The Wire are used as examples to illustrate these points.

'The debatable territory where geology and archaeology meet': reassessing the early archaeobotanical work of Clement Reid and Arthur Lyell at Roman Silchester

The first large-scale archaeobotanical study in Britain, conducted from 1899 to 1909 by Clement Reid and Arthur Lyell at Silchester, provided the first evidence for the introduction of Roman plant foods to Britain, yet the findings have thus far remained unverified. This paper presents a reassessment of these archaeobotanical remains, now stored as part of the Silchester Collection in Reading Museum. The documentary evidence for the Silchester study is summarised, before the results are presented for over a 1000 plant remains including an assessment of preservation, identification and modern contamination. The dataset includes both evidence for the presence of nationally rare plant foods, such as medlar, and several archaeophytes. The methodologies and original interpretations of Reid and Lyell’s study are reassessed in light of current archaeobotanical knowledge. Spatial and contextual patterns in the distribution of plant foods and ornamental taxa are also explored. Finally, the legacy of the study for the development of archaeobotany in the 20th century is evaluated.

Med hängslen & livrem : Rusthåll för Finlandskämpar i Finskt vinterkrig, 1939-1940

Jag har i denna uppsats undersökt Rusthållningsrörelsen som den förekom under det finska vinterkriget. Jag har forskat kring hur utbredningen av denna rörelse sett ut och kommit fram till att organisationen var rikstäckande – om än ej helt homogen! Rusthållen bildades för att ge ekonomiskt bistånd till svenskar från regionen som åkte över till Finland för att strida sida vid sida med våra finska ”bröder”. En tid efter det att de lokala rusthållen bildats grundades Centrala Rusthållet. Centrala Rusthållets målsättning var att skapa en likformighet i de utbetalade ekonomiska understöden, samt att kunna verka som ett stöd på de orter och i de regioner där det inte fanns några lokala eller regionala rusthåll. Den lokala föreningen betalade ut pengar både till de frivilligas anhöriga och direkt till de frivilliga som kompensation för bland annat förstörda kläder. I uppsatsen har jag granskat ett lokalt Rusthåll vid namn Strängnäs-Mariefredsortens Rusthåll för Finlandskämpar. I denna förening har jag kommit fram till att det finns en socioekonomisk bredd bland den anslutna medlemspopulationen. Jag har kommit fram till detta genom att dela in medlemmarnas yrken i grupper så som kyrka, vård och skola etcetera. Jag har även, för att styrka detta, letat upp medlemmarna i 1940 års taxeringslängd och där hittat en väldigt stor spridning på inkomstnivåerna bland de enskilda medlemmarna. Vidare har jag kunnat konstatera att denna förening till största delen består av män. Det går därför att hävda att den lokala föreningen i Strängnäs-Mariefred har en könstendens. En tendens som understryks av de facto att föreningens styrelse enbart består av män!

Bereden (beredskaps)väg för kvinnorna Lärarinneförbundet i krigets skugga. : En studie i folkskollärarinnornas fackliga och politiska aktivitet under be-redskapsåren 1940-1945

Denna studies syfte är att försöka kartlägga folkskollärarinnornas fackliga och politiska akti-vitet under andra världskrigets beredskapsår i Sverige, samt belysa flera av de problem 40-talets kvinnoorganisationer stod inför. Det empiriska matrealet har i huvudsak bestått av utvalda artiklar, annonser och notiser i folk-skollärarinnornas fackliga tidningsorgan Lärarinneförbundet (LF). Resultatet presenteras te-matiskt samt i tabellform. De kvinnliga folkskollärarnas ambition under beredskapsåren var att förbereda en evig världs-fred, misstagen från första världskriget fick inte upprepas. Då var de, så att säga, tagna på sängen vid krigsutbrottet. Denna gång var de förberedda och inte minst, redan organiserade. Bereden väg för Herran har i denna studie, i jämställdhetens namn ändrats till Bereden väg för Kvinnan, med tanke på att dessa fackligt aktiva pionjärkvinnor i mångt och mycket, be-redde väg för kommande generationer av yrkeskvinnor

Arthur Miller: Spirituality Explored

Following the overview of his life, I will discuss in depth various theme that Miller presents in his writing by closely analyzing four of Miller's plays. I will give you a brief setting into which Miller wrote the various plots.

April 2012: 1940 Census Release

http://digitalcommons.winthrop.edu/dacusdocsnews/1000/thumbnail.jpg

Estudo da densidade populacional do bugio-ruivo Alouatta guariba clamitans (Cabrera, 1940) (Primates, Atelidae) nas formações florestais do Morro Campista, Parque Estadual de Itapuã, Viamão, RS

Resumo não disponível.

A arte do fazer: o artista Ruy Meira e as artes plásticas no Pará dos anos 1940 a 1980

Este trabalho busca estudar o panorama das artes plásticas no Estado do Pará entre as décadas de 1940 e 1980 a partir da figura de Ruy Meira (1921-1995), pintor e ceramista paraense. Meira, membro de uma destacada família de homens públicos e intelectuais nortistas, desempenhou papel central no amadurecimento das artes no Pará, seja por ter sido fundamental para o estabelecimento de importantes redes de sociabilidade artístico-intelectuais, seja por ter, em sua trajetória artística, sintetizado a história da absorção das principais vertentes da arte moderna no Pará. Para estudar a personalidade artístico-social de Meira, buscamos apoio no arquivo pessoal do artista, que contém importante material, em boa parte inédito, constituído de correspondência ativa e passiva, fotografias e catálogos de exposição.