Letter of trustees of Portuguese congregation, London, to K. K. S. I. regarding choosing a hazan for K. K. S. I.

Digital image

Letniĭ okonnyĭ pereplet i ego detali

Digital image

Proekt tipovoĭ shkoly I i II-kh komplektnai︠a︡

Digital image

Ispolnitelʻnyĭ chertezh karkasogo, krytogo cherepit︠s︡eĭ, zdanii︠a︡ dvukh-komplektnoĭ shkoly na poselke "Novyĭ-Putʹ", Krivorogskogo okruga i raĭona

Digital image

Ispolnitelʻnyĭ chertezh kamennogo, krytogo cherepit︠s︡eĭ, zdanii︠a︡ Larinskoĭ shkoly v poselke Tagancha, Krivorogskogo okruga i raĭona

Digital image

Tipovoĭ proekt zhilogo doma selʹsko-khozi︠a︡ĭstvennykh kommun Kryma

Digital image

Ispolnitelʻnyĭ chertezh zdanii︠a︡ Larinskogo selʹsko-khozi︠a︡ĭstvennogo tovarishchestva, v poselke imeni Krasina na uchastku "A"

Digital image

Tipovoĭ proekt selʻsoveta ili selʹsko-khozi︠a︡ĭstvennogo tovarishchestva

Digital image

Proekt vodoemnogo zdanii︠a︡ na pasolku Idendorf, Naĭ-Velʹt, Trot︠s︡koe i Vinievskogo

Digital image

Proekt inkubatorii︠a︡ na 25000 i︠a︡ĭt︠s︡emest

Digital image

Ispolnitelʻnyĭ chertezh syrovarni s lednikom na 63 uchastke, Krivorogskogo okruga i raĭona

Digital image

Skorostʹ i napravlenie vetra v Krymu 3-go i︠u︡li︠a︡ 1926 goda

Digital image

Skorostʹ i napravlenie vetra v Krymu 4-go i︠u︡li︠a︡ 1926 goda

Digital image

Notice to K. K. S. I. regarding subscription for Lincoln monument

Digital image

Viljan visar vägen till identiteten : Berättelsetyper och teman i livsberättelser av kvinnliga teologer i Svenskfinland

Forskningens utgångspunkt var att tillföra information om kvinnliga teologers liv i Svenskfinland under en period då kyrkan hade omdefinierat sin syn på kvinnor som präster. Till forskningens intresseområden hörde frågan om hur situationen hade påverkat kvinnors motivation att välja teologiska studier och yrken samt hur situationen hade inverkat på kvinnliga teologer i arbetslivet. Forskningens uppgift är att ur ett identitetsperspektiv undersöka målgruppens egna skildringar av livet som kvinnlig teolog i Svenskfinland. Forskningsfrågan delades in i två delfrågor: 1)Hur har kvinnliga teologer kommit att välja studier, yrken och arbetsplats? 2)Vad har kvinnliga teologer upplevt i sina studier och arbetsliv? Forskningens material samlades in hösten 2003 genom en förfrågan per brev och genom en tidningsnotis i tidningen Kyrkpressen. Materialet bestod av livsberättelser som kvinnliga teologer i olika yrkesgrupper hade skrivit utgående ifrån rubriken ”Mitt liv som kvinnlig teolog i Svenskfinland”. Cirka 250 kvinnor hade avlagt teologisk examen på svenska i Finland. Antalet personer som deltog i undersökningen med sin livsberättelse var 27. Materialet analyserades kvalitativt och induktivt med en narrativ analys som tog fasta på teman och berättelsetyper i olika livsskeden: val av studier, studietid, val av karriär och erfarenheter från arbetslivet. Analysresultatet var att studievalets beskrivning kunde tolkas som en valsituation där egenskaper jämfördes med yrkesrollen, som en socialisationsprocess, som ett alternativ till tidigare studieinriktning eller som en process där kvinnoprästdiskussioner, intresse för teologi och teologuppgifter fick informanten att välja teologin. Teman från studietiden handlade om studiers fördröjning, om yrkesinriktning, om studier som förberedelse för arbetslivet och om kvinnoprästdiskussionens inverkan på yrkesinriktningen. Val av arbetsplatser och yrken beskrevs utgående ifrån kvinnliga teologers förändrade position, moderskapets inverkan på karriären, en strävan att hitta en arbetsplats som passade informanten, erfarenheter från en enda arbetsplats och karriärsbyte. Lektorer tog fasta på välsignelseaktens betydelse, kyrkoherdens stora inflytande på arbetets karaktär samt hur situationen förändrades då kvinnor tilläts bli präster. För en del präster innebar prästrollen att andra människor betonade att de var kvinnor. Några informanter hade behov av stöd både från Borgå stifts ledning och från andra kvinnliga präster under den första tiden med kvinnliga präster. Till en början upplevdes ledningens stöd inte alltid som tillräckligt men det förbättrades med tiden. Informanterna berättade inte så mycket om läraryrket. Inom forskning verkade teologtiteln vara naturlig, medan informanter med erfarenhet av annat än teologyrken ibland hade stött på reaktioner på sitt yrkesval eller sin arbetsroll. Finlandssvenskheten upplevdes av olika informanter både som tryggt och inskränkt. Eventuella kontakter till finska stift upplevdes positivt även om det egna sammanhanget upplevdes som viktigt. Trivsel på arbetsplatsen orsakades av subjektiva belöningar och i en del fall av att arbetet motsvarade informantens yrkesinriktning. Att vara kvinnlig teolog innebar ibland att informantens yrkesval tolkades av andra som ett ställningstagande för någon ideologi i kvinnoprästfrågan.