Varför gör jag det här? : En studie om kvalitet, likvärdighet och ansvar i en skola

Denna undersökning syftar till att med hjälp av intervjuer undersöka ett antal pedagogers uppfattning av kvalitet, likvärdighet och ansvar i en skola samt hur skolans arbetssätt påverkar kvalitet och likvärdighet för eleverna. De parametrar som finns definierade av skolans ledning som strategiska mål, framgångsfaktorer och nyckelmått på pedagogisk utveckling återkommer inte spontant hos de intervjuade pedagogerna, det räcker inte att tala om kvalitet för att kunna mäta och utveckla den. Den huvudsakliga slutsats som kan dras av undersökningen är att det saknas en gemensam syn på kvalitet och vad kvalitet konkret innebär i det pedagogiska arbetet och det pedagogiska ledarskapet för att skapa och säkerställa kvalitet och likvärdighet inom skolans alla funktioner; kvalificerande, socialiserande och subjektifierande.

Geologisk rapport för Vintrosa och Sanna, Örebro län

Rapporten är en sammanställning av geologin, speciellt jordarterna, runt platserna Vintros och Sanna väster om Örebro. Inför utbyggnaden av E18 mellan Örebro och Oslo, utförde Societas Archaeologica Upsaliensis (SAU) arkeologiska slutundersökningar på platserna Vintrosa och Sanna. Båda dessa platser har en speciell jordartsgeologi och en del frågor uppstod i samband utgrävningen.

Metoder och verktyg för motivation till och integration av arbetsmiljöarbete

Rapporten utgår från forskningsområdet "Hur kan och bör arbetsmiljöarbete bedrivas och integreras i organisationers kärnverksamhet?" vid tema SMARTA, Arbetslivsinstitutet. I ett tidigare arbete har ett antal egenskaper identifierats som viktiga för motivation och engagemang för arbetsmiljöarbete, sk Moveit-egenskaper. Dessa egenskaper och deras roll i arbetsmiljöarbetet ställs här i relation till perspektivet integrerat arbetsmiljöarbete, där arbetsmiljön ingår i styrsystemet och arbetsmiljöarbete betraktas som en del av styrningen av produktion och verksamhet. Syftet är att utveckla förståelsen för viktiga aspekter i arbetsmiljöarbetet utifrån en målsättning att metoder ska bidra till ett integrerat och kontinuerligt fungerande arbetsmiljöarbete. Den metodansats som rapporten utgår från bygger till stor del på interaktion med företagshälsovårdcentraler, konsulter och ergonomer samt på tidigare forskning. Ett viktigt steg i interaktionen har varit workshops som arrangerats vid tre tillfällen och vid olika platser - Borlänge, Göteborg och Umeå. Rapporten beskriver ett underlag för att bedöma metoders motivationskraft, erfarenheter från workshops med aktörer inom arbetsmiljöområdet, en fristående konsults tillämpning av metoden Visit samt olika former av förutsättningar för arbetsmiljöarbete, såsom företags mognad och hur metoder introduceras på arbetsplatser. Aspekter som identifieras som viktiga för ett integrerat arbetsmiljöarbete är: delegering av ansvar och befogenheter i arbetsmiljöfrågor, bred delaktighet och samverkan mellan anställda och ledning, hanterbara men ändå utmanande krav på arbetsmiljöarbetet, processfokusering och dynamik, samt utrymme för reflektion. Flera av dessa aspekter uppvisar överensstämmelser med egenskaper hos metoder som bidrar till att skapa motivation för arbetsmiljöarbete.

Arbetsmiljöarbete och motivation. : teoretisk översikt och konstruktion av ett frågeformulär.

Sammanfattning Åteg M, Andersson I-M, Neely G, Rosén, Laring J, Nygren O. (2007) Arbetsmiljöarbete och motivation. Teoretisk översikt och konstruktion av ett frågeformulär. Arbetslivsrapport, Arbetslivsinstitutet, Stockholm. Den här rapporterade studien behandlar behovet av att skapa motivation och engagemang för arbetsmiljöarbete. Studien utgår från frågan om utvecklade och spridda metoder för arbetsmiljöarbete fungerar i bemärkelsen att de inte bara leder till arbetsmiljöförbättringar, utan också om de medför en ökad motivation för arbetsmiljöarbete hos deltagarna. För att kunna behandla sådana frågor är det dock nödvändigt med en förståelse för motivation och dess förutsättningar i sammanhang av arbetsmiljöarbete. Studien har haft två syften. Ett första syfte har varit att skapa en förståelse för motivationens roll i arbetsmiljöarbete och utifrån motivationsteori beskriva och analysera förutsättningar för motivation. Ett andra syfte var att föra ett resonemang om möjligheten att med hjälp av ett frågeformulär mäta potentiella förändringar i motivation för arbetsmiljöarbete. Motivation för arbetsmiljöarbete kan påverkas av dels att förändringsarbete skapar nya förutsättningar för arbetet, dels av hur förändringsarbetet organiseras. Deltagande i aktiviteter inom arbetsmiljöområdet har visats leda till ytterligare motivation. En orsak kan vara att individer som deltar i sådana aktiviteter erhåller positiv uppmärksamhet och olika former av belöningar, erkänsla och uppmuntran, vilket motiverar dem att utföra ytterligare aktiviteter. Samtidigt har det visats att ett gott säkerhetsklimat på en arbetsplats ger högre motivation. Högre motivation leder till högre deltagande i arbetsmiljöarbetet, dvs. att individen i högre utsträckning väljer att delta i att skapa en säkrare miljö. Det finns ett flertal etablerade metoder för att mäta motivation för arbete. Det finns dock mindre forskning och färre instrument för att mäta motivation för arbetsmiljöarbete. I studien utvecklades ett frågeformulär, som bygger på att respondenten svarar utifrån tre perspektiv: den egna synen, synen på arbetskamraternas och synen på ledningens intresse, ansvar, delaktighet i arbetsmiljöarbetet. I den tidigare forskningen finns stöd för denna uppdelning, dock tydligast när det gäller den egna synen och synen på ledningen. Ett antal faktorer har identifierats som kan stärka frågeformulärets validitet. Fortsatt utveckling av formuläret är därför aktuellt. Tidigare studier har visat att uppföljningar av åtgärder på arbetsmiljöområdet sällan följs upp och att effekterna inte utvärderats. Att mäta motivation till följd av arbetsmiljöinriktade aktiviteter är ett bidrag till möjligheterna att göra sådana utvärderingar och uppföljningar. Det finns ett intresse både från forskarhåll, från FHV-företag och från företag och arbetsplatser att genomföra mätningar av de anställdas motivation för arbetsmiljöarbete.

Byggnadssektorn och framtiden : Session 1, Dalarnas Energi- och klimatseminarium 10 maj 2011

En enkel Delphi-enkät skickades till drygt 100 beslutsfattare och experter inom Dalarnas byggsektor. Enkätdeltagarna tog ställning till 15 framtidsteser om bebyggelsens energiomställning. Enkätutfallet visar att få deltagare tror att energieffektiviseringsmålen kommer att kunna nås i tid. Staten och fastighetsägarna anses vara de viktigaste aktörerna för att förverkliga framtidsteserna. Lite förtroende finns det för frivilliga beteendeförändringar hos brukarna och stor oenighet råder kring renoveringens betydelse för energiomställningen.

Implementering av ipad i förskolan : En enkätundersökning om pedagogers erfarenheter av barns utveckling genom införande av ipad i verksamheten - både för och nackdelar

I denna undersökning är syftet att ta reda på hur ipad implementeras i förskolan. Med utgångspunkt i detta har jag lagt fokus på de verksamma pedagogernas uppfattning och vad ipad kan betyda gällande barns utveckling i förskolans verksamhet. Hur pedagogerna ser på ipaden som ett eventuellt utvecklande hjälpmedel är också grundläggande för denna studie.  Studiens teoretiska utgångspunkt är ett sociokulturellt perspektiv på lärande.  Denna undersökning grundar sig i första hand i en kvantitativ metod i form av enkäter, där 27 pedagoger på 6 olika förskolor har delat med sig utav sina tankar gällande ipad. Enkäten är konstruerad med både fasta och öppna svarsalternativ, vilket erbjudit empiriska data för tolkningsbar fördjupad information. Resultatet visade på att implementering av ipad i förskolan upplevs som positivt av pedagogerna. Deras utsagor handlade om att ipaden ofta betraktas som ett stimulerande verktyg som kunnat bidra till att påverka utvecklat lärande i exempelvis matematik, språk och naturorienterade ämnen. Enkätsvaren visade att verksamhet med ipad till övervägande del väckte barnens lust och intresse. Men det rådde delade meningar om ipadens fördelar och nackdelar. Bland annat ansåg pedagogerna att den inte fick ta överhanden från de övriga aktiviteterna i verksamheten, och det betonades att pedagogerna borde vara med och styra upp arbetet. Det förekom hos en del pedagoger även tankar kring faktorer som eventuella effekter av trådlöst nätverk och strålning vilket barnen kan utsättas för. Enkätstudien visade vidare på brister i kompetensutveckling i samband med införandet av ipaden. De pedagoger som ville ha mer kompetens önskande mer grundläggande insikter om hur ipaden kunde användas i verksamheten för att utveckla barns lärande.  Huvudsaklig slutsats från studien är att vid implementering av nya verktyg såsom ipad är kommuners satsning på kompetensutveckling en grundläggande faktor. Didaktiskt fördjupad kunskap behövs för att implementering utifrån en sociokulturell syn ska kunna äga rum. Men studien visar också på en positiv inställning och vilja hos pedagogerna. 

Kuvad och jämlik på planeten Vinter : Le Guins feministiska science fiction-roman The Left Hand of Darkness ur Foucaults maktperspektiv

Studien är en applicering av Foucaults Övervakning och straff på science fiction-romanen The Left Hand of Darkness av Le Guin. Fokus låg på hur makten drabbar huvudkaraktärerna; syftet var att notera hur de gör motstånd mot maktutövningen och att ta fasta på alternativa maktrelationer som kan influera verkligt politiskt arbete mot en bättre, mer jämlik värld. Att använda Foucaults idéer på liknande sätt är vanligt. Analysen består av sex sekvenser som utspelar sig på planeten Vinter i The Left Hand of Darkness. Landsförvisningar för att återupprätta härskarens makt, både avsaknaden och upprättandet av framstegsmyt och en etik som förespråkar jämlikhet utmärkte monarkin Karhide; kuvade kroppar i disciplinens förtecken och en makt som är sammantvinnad med vetandet kännetecknade byråkratin Orgoreyn. Slutsats: Det är nödvändigt att uppoffra sig för att få till stånd förändringar. Den politiske visionären kan dessutom ha användning för en särskild etik, en mindre aggressiv framstegsmyt och horisontellt samarbete.

Typografiska riktlinjer och textframställning för smartphones

Idag använder allt fler människor sina smartphones för att surfa och använda tjänster online. Detta innebär att en stor del text läses på små skärmar. Detta arbete handlar om hur text bäst utformas och struktureras för att enklast kunna läsas och uppfattas på en mobilskärm. Faktorer som berörs är typgrad, ljusrum, textlängd, teckensnittsklass, radlängd, bild i text och kontrastverkan. Arbetet utgår från en normativ, svensk person utan funktionsnedsättningar. Arbetet är grundat på litteratur, egna analyser, intervjuer med branschfolk, enkätundersökning och test med fokusgrupp. Resultatet blev att en text på smartphone bäst utformas med flera styckesindelningar i form av blankrader, med bilder där bilden tillför något i informativt syfte och textlängd baserat på ämneskategori. Bilden bör sättas ovanför brödtexten. Längre texter ska sättas med scrollfunktion. Kontrast har stor betydelse på mobiltelefoner, texter går bra att läsa även när de är satta negativt. Teckensnittsklass är enligt resultatet av denna rapport inte av betydelse. Både seriff och sanserif kan läsas utan problem på smartphones. Typgraden bör förstoras något i förhållande till telefonens default-inställningar. På grund av att text på skärm inte stödjer avstavningar rekommenderas korta ord där det är möjligt för att förhindra en allt för hackig högerkant.

"Vi ska bygga med långa klossar så att tornet blir ända upp till taket" : En studie av verktyg och uttrycksformer när barn synliggör matematik i förskolans olika innomhusmiljöer

Syftet med studien var att få kunskap om vilka verktyg och uttrycksformer barn använder när matematik synliggörs i den fria leken i förskolans olika inomhusmiljöer. Utgångspunkt har varit uttrycksformerna som finns beskrivna i förskolans läroplan (Lpfö 98, rev. 10) samt Bishops (1991) sex fundamentala matematiska aktiviteter. Följande frågeställningar användes:1.Genom vilka verktyg och uttrycksformer synliggörs olika matematikinnehåll? 2. Vilken matematik synliggörs i leken? 3. Vilka verktyg och uttrycksformer erbjuder miljön barnen? För att nå syftet och besvara frågeställningarna gjordes elva strukturerade observationer på barn 1 till 6 år med hjälp av observationsschema över barns fria lek. Fyra intervjuer med pedagoger genomfördes också. Tekniker som använts för observation och intervju är observationsschema, papper, penna, fotografering och ljudupptagning. Resultatet visar att uttrycksformen samtal, följd av rörelse samt bild och form, var vanligast förekommande när matematik synliggjordes i barns fria lek. Det verktyg som oftast förekom var att barnen använde kroppen som ett verktyg för samtal och rörelse. De konkreta material som främst användes som verktyg var spel och pussel, tätt följt av skapande- och konstruktions- material som t.ex. papper och pennor respektive klossar och duplo. Den matematik som synliggjordes var främst den matematiska aktiviteten konstruera då barnen sorterade, konstruerade och karakteriserade saker utifrån egenskaper. Konstruera följs av de matematiska aktiviteterna förklara och lokalisera där barnen har förklarat, argumenterat och dragit slutsatser respektive lokaliserat sig själva och olika figurer i olika rum. Det var oväntat att konstruera var den vanligaste aktiviteten då matematik ofta förknippas med att räkna. Detta resultat kan i detta fall kopplas till att miljön erbjuder mycket material som uppmuntrar denna matematiska aktivitet. En slutsats av undersökningen är att miljön har stor betydelse för vilka uttrycksformer barn får möjlighet att använda. De material barn väljer som verktyg, och som stimulerar till matematiska aktiviteter, är främst material som inte är matematiskt syftade.

Barn utan språk? : En kvalitativ studie om pedagogers språkutvecklande arbete i förskolan och hur det synliggörs

Undersökningens syfte var att ta reda på hur pedagoger arbetar för att stödja barns andraspråksutveckling på en förskola. Mina frågeställningar var: Hur säger pedagogerna att de planerar för ett språkutvecklande arbete med flerspråkiga barn? Hur syns (synliggörs) möjligheter/begränsningar till språkutveckling i verksamheten? Hur arbetar pedagogerna med barn som ännu inte har uppnått jämförbar nivå i svenska som sina enspråkigt svenska kamrater? Jag genomförde två kvalitativa intervjuer med två pedagoger på den aktuella avdelningen samt åtta observationer i språkutvecklande situationer. Dessa situationer var samling, matsituationer, högläsning, valstund samt fri lek. Intervjuer samt observationer skedde under två dagar. Tekniken som jag använt mig av är inspelning med hjälp av diktafon och anteckningar. Resultatet visade att pedagogerna arbetar språkutvecklande främst i form av sånger samt högläsning. De uppmärksammar barnens kultur med hjälp av en världskarta samt bilder på flaggor där barnen kommer ifrån. Resultatet visar även att de ej uppmärksammar barnens kultur i den utsträckning de säger sig vilja vilket ses som en begränsning. Resultatet av observationerna visar att pedagogerna arbetar språkutvecklande med sånger samt högläsning och genom samtal med barnen. Samtalen vid matsituationer visade sig innehålla stora möjligheter till språkutveckling, medan möjligheterna till språkutveckling vid högläsningen visade sig bristfällig. Vid högläsningen skedde samtalet kring boken främst under själva läsningen, dock inget före eller efter läsningen, vilket ses som en begränsning till språkutveckling. Resultatet visade även att barnen i leken ofta lämnas ensamma i ett rum utan pedagog närvarande, och därigenom missar pedagogerna språkutvecklande tillfällen. Vid några tillfällen fanns pedagog närvarande i rummet utan att uppmärksamma barnens chans till språkutveckling. Vid samlingarna fanns möjligheter till språkutveckling som pedagogerna uppmärksammade, dock bestod mycket av tiden av tillsägelser till barnen att vara tysta eller sitta stilla, vilket kan inverka hämmande på möjligheter till språkutveckling.

Vägprojektering för minskade drift- och underhållskostnader : Brister och möjligheter

För att kunna bygga en ny väg måste den först planeras och projekteras. Vägplanering innebär att man undersöker förutsättningarna för att bygga vägen t.ex. konsekvenser för miljö, samhälle, trafiksäkerhet, framkomlighet, tillgänglighet samt tekniska och ekonomiska förutsättningar. Vägprojektering innebär att man bestämmer vägens utformning på detaljnivå t.ex. vägsträckning, bredd, profil, vägutrustning, etc. Planering och projektering av vägar är en komplicerad process med tanke på alla komponenter som en väg består av samt alla aspekter som man måste ta hänsyn till under vägens livstid. Planerings- och projekteringsprocessen utgör en avvägning av många aspekter för att hitta den optimala lösningen. Drift- och underhållsåtgärder på vägnätet föranleds ofta av att problem uppstått på ett fåtal ställen. Kostnaden för att åtgärda dessa ställen kan uppgå till stora belopp under vägens livslängd. Med en lämpligare utformning av vägen hade dessa problem i en del fall sannolikt kunnat undvikas. Bland de aktörer, som är inblandade i planerings- och projekteringsprocessen, finns det olika åsikter om orsaken till att man inte tar tillräcklig hänsyn till drift- och underhållaspekten under planerings- och projekteringsskedet. Vissa aktörer tycker att det är projektörens kunskapsbrister som leder till att vägen får olämplig utformning avseende drift och underhåll. Andra tycker att det är en kombination av olika brister hos väghållaren. Dessa brister kan då finnas i såväl planerings- och projekteringsprocessen som i drift- och underhållsprocessen. Denna rapport presenterar resultatet för en förstudie som har utförts inom doktorandprojektet ”Vägprojektering för minskade drift- och underhållskostnader”. Syftet med förstudien var att identifiera brister och problem på övergripande nivå som leder till att man inte tar tillräcklig hänsyn till drift- och underhållsaspekten vid planerings- och projekteringsprocessen. Ett annat syfte med förstudien var att föreslå förändringsbehov inom planerings- och projekteringsprocessen genom att analysera de identifierade problemen, analysera verksamheten vid planering och projektering, analysera verksamhetens mål, formulera nya mål för verksamheten och fastställa de nödvändiga förändringsbehoven.

Äldre texter - didaktik och motivation : Didaktisering av ett 1500-talsepos

Syftet med detta arbete är att undersöka huruvida vissa didaktiska tillvägagångssätt kan öka motivationen hos gymnasieelever inför studier av äldre texter samt i vilken utsträckning valfrihet och medbestämmande är viktigt inför arbetet med dessa. Könsrelaterade jämförelser görs. Tidigare forskning presenteras och en empirisk kvantitativ undersökning med enkäter genomförs, baserad på SCAS (Swedish Core Affect Scale) i reducerad form. Ett 1500-talsepos presenteras medelst olika didaktiska metoder för elever som löpande noterar graden av motivation på en niogradig skala bestående av adjektivpar.Studien visar att vissa didaktiska tillvägagångssätt ökar elevers motivation. Berättande samt rörliga bilder i kombination med tal och musik visar sig vara de mest stimulerande metoderna, gärna anknytning till universella teman och perspektiv. Studien visar även att endast vissa elever upplever valfrihet och medbestämmande i samband med arbetet med texten som något positivt.