Kvinnohistoria

Samlingen kvinnovetenskaplig litteratur finns vid enheten för Kvinnovetenskap och har signum ESF ifkv eller bara ifkv. Föreståndaren för Handskriftsavdelningen vid Åbo Akademis bibliotek, Göta Tegengren gjorde år 1974 en studieresa till Göteborgs universitetsbibliotek där ett omfattande kvinnohistoriskt arkiv finns. Det följande året firades som internationellt kvinnoår och i anledning härav ordnades en utställning vid Åbo Akademis bibliotek med temat Kvinnoarkiv i ÅAB med material från Handskriftsavdelningen. Några kvinnor som intresserade sig för kvinnoforskning började sammankomma under benämningen Jämlikhetsgruppen, senare Arbetsgruppen för kvinnohistoriskt arkiv. Under tio års tid arbetade gruppen på frivillig basis. De kvinnohistoriska samlingarna växte i omfattning genom donationer och inköp. Till en början fanns det inte egna utrymmen för samlingarna förrän år 1978 då arbetsgruppen fick disponera ett rum i Reuterska huset. En tid var samlingarna deponerade vid Sociologiska institutionen. Vid nyåret 1986 grundades Institutet för kvinnoforskning, senare benämnt enheten för Kvinnoforskning och samlingarna överfördes till institutet.

Psykologi

Samlingen med signum HF Psyk finns dels vid Humanistiska biblioteket och dels i samband med ämnet Psykologi och innehåller psykologisk litteratur av betydelse för undervisning och forskning. Forskningen inom ämnet Psykologi var länge inriktad på aggressionsforskning och det finns därför mycket litteratur om aggressioner. Vid huvudbiblioteket finns också en samling psykologisk litteratur. Den psykologiska litteraturen vid Humanistiska biblioteket och vid ämnet Psykologi söks i Alma med sökfunktionen Signum och söktermen HF Psyk.

Religionsvetenskap

Samlingen med signum HF Rel.vet. finns vid Humanistiska biblioteket i anslutning till ämnet Religionsvetenskap. Samlingen är närmast att beteckna som ett mindre handbibliotek innehållande de viktigaste läromedlen i ämnet, med tyngdpunkt lagd på världens olika religioner speciellt islam och hinduism, samt på religionspsykologi, religionsantropologi och religionssociologi. Det har inte funnits behov att skaffa dessmera litteratur till ämnet Religionsvetenskap eftersom Nordens största bibliotek i ämnet finns vid Donnerska institutet för religionshistorisk och kulturhistorisk forskning, se http://web.abo.fi/instut/di/# Litteraturen i samlingen söks i Alma med sökfunktionen Signum och söktermen HF Rel.vet.

Skönlitteratur – en specialsamling finlandssvensk skönlitteratur

Samlingen med signum HB IVb1 finns vid huvudbiblioteket och innehåller finlandssvensk skönlitteratur, även barnlitteratur. Samlingen tillväxer kontinuerligt. Biblioteket fick friexemplarsrätt år 1919 och har därefter erhållit ett exemplar av det mesta som utkommit på svenska i Finland. Biblioteket inköper sådant som saknas, t.ex. böcker utgivna i annat land, för att göra samlingen möjligast komplett. Dessutom görs inköp för att beståndet skall innehålla både arkivexemplar och utlåningsexemplar. Bevakningen av den finlandssvenska litteraturen hör till bibliotekets specialuppgifter. Genom målmedvetet inköpande och tack vare talrika donationer äger biblioteket en omfattande samling finlandssvensk skönlitteratur från tiden före 1919 och ofta är det fråga om första upplagor. Bland donatorerna kan nämnas Arvid Sourander, Hildur Malmberg, Hilma Nyberg, Ossian Donner, Gunnar Karlsson och Arthur Rindell. Den finlandssvenska skönlitteraturen söks i databasen Alma med sökfunktionen Signum och söktermen HB IVb1. En del litteratur tryckt före 1980 skall sökas manuellt i huvudbibliotekets systematiska kortkatalog, men retroaktiv inmatning i Alma av litteratur tryckt mellan 1830 och 1979 pågår. Skönlitterära småskrifter tryckta före 1900 med signum HB IVb1/kapsel har digitaliserats. Adressen är http://bibbild.abo.fi/diktlista.htm

Skönlitteratur – en specialsamling rikssvensk skönlitteratur

Samlingen med signum HB IVb2 finns vid huvudbiblioteket och innehåller rikssvensk skönlitteratur förutom barnlitteratur. Samlingen tillväxer kontinuerligt. Barnlitteraturen ingår Barnbokssamlingen. Grunden för specialsamlingen rikssvensk skönlitteratur lades vid akademins invigning år 1919. Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet gjorde ett upprop i hela Sverige att det nygrundade svenskspråkiga universitetet i grannlandet behövde litteratur. Strömmen bokdonationer fortsatte sedan genom åren att komma från Sverige, men betydande bokdonationer kom också från hemlandet. Det kom bokdonationer från enskilda personer, från sterbhus, från institutioner och från föreningar. Bland föreningar i Sverige kan förutom ovannämnda riksförening nämnas Föreningen Svensk-Finlands Vänner i Stockholm, Riksföreningen Sverigekontakt och Föreningen Konung Oscar II:s vandringsbibliotek. Bland stora donationer från institutioner kan nämnas de 400 volymer som Göteborgs stadsbibliotek donerade i mitten av 40-talet och de 800 volymer som Kungliga biblioteket i Stockholm donerade i slutet av 50-talet. Bland donationer från hemlandet kan speciellt nämnas vicehäradshövding Arvid Souranders samling böcker skrivna av Strindberg samt hans samling böcker skrivna av Almqvist. En annan speciellt värdefull specialsamling som biblioteket erhållit består av äldre svensk dramatisk litteratur. Samlingen är kronologiskt ordnad men okatalogiserad. Beståndet finns förprickat i ett exemplar av G.E. Klemmings Sveriges dramatiska litteratur till och med 1875. Med anledning av att Åbo Akademi fyllde 50 år förband sig över femtio rikssvenska förlag i januari 1968 att till biblioteket ställa till förfogande ett exemplar av varje bok som förlagen utgav. Denna s.k. förlagsgåva har med åren minskat i omfång och betydelse, dels har förlagsvärlden ändrats så att flertalet förlag har upphört att existera och dels har bibliotekets resurser blivit bättre och biblioteket kompletterar samlingen genom inköp. Den rikssvenska skönlitteraturen söks i Alma med sökfunktionen Signum och söktermen HB IVb2. En del litteratur tryckt före 1980 skall sökas manuellt i huvudbibliotekets systematiska kortkatalog, men retroaktiv inmatning i Alma av litteratur tryckt mellan 1830 och 1979 pågår.

En färd i språket. Festskrift till Marketta Sundman på 60-årsdagen den 12 mars 2009

Marketta Sundman är en uppskattad forskare och en ansedd akademisk lärare. Till hennes forskningsintressen hör framför allt nusvenskansgrammatiska struktur, tvåspråkighet och inlärning av svenska som främmande språk. Det grammatiska studiet av svenskan representeras i hennes vetenskapliga produktion först och främst av den gedigna doktorsavhandlingen Subjektsval och diates i svenskan (1987). Problem kring tvåspråkighet har hon behandlat ingående t.ex. i monografierna Tvåspråkigheten i skolan: en undersökning av språkfärdigheten hos en- och tvåspråkiga grundskoleelever i Finland (1994) och Barnet, skolan och tvåspråkigheten (1998). Under de senaste åren har hon intresserat sig för inlärning av svenska som främmande språk och för närvarande leder hon ett av Svenska litteratursällskapet i Finland finansierat forskningsprojekt med titeln På väg mot kommunikativ kompetens: Tillägnandet av svenskans struktur hos finska inlärare Marketta Sundmans vetenskapliga verksamhet har uppmärksammats även i Sverige; år 2008 tilldelades hon av Svenska Akademien ett pris som årligen tillerkänns en person som ”genom sin verksamhet har gjort särskilt viktiga insatser för svenska språket.” Artiklarna i denna festskrift är skrivna av personer som har anknytning till olika tidsperioder under Markettas akademiska bana – hennes ”färd i språket”. En del av dem kan karakteriseras som akademiska mentorer, en del som kolleger – tidigare eller nuvarande – och en del som adepter till henne. Detta har också varit vårt mål; vi ville bjuda in både namnkunniga nordister och unga forskare från jubilarens närmaste bekantskapskrets. Vi riktar ett stort tack till artikelförfattarna som trots den kärva tidtabellen ville ställa upp! Festskriften publiceras endast i elektroniskt format. Vid Åbo universitet är den därmed den första av sitt slag. Vår förhoppning är att artiklarna tack vare det nya mediet kommer att få stor spridning och vara lättillgängliga för alla intresserade.

El rol de la marca en la comunicación del espacio turístico

El turismo es a menudo el aspecto promocional más visible en el proceso de creación y proyección de una determinada imagen territorial. Esto es debido a que la actividad turística acumula un amplio bagaje en aspectos vinculados a la comercialización de espacios geográficos, y esta circunstancia incide, por ejemplo, en la presencia de numerosa literatura relacionada con la promoción, el marketing y el branding de espacios turísticos. A nivel metodológico, se ha optado por un análisis de fuentes documentales, que ha servido para fijar los cimientos de la evolución de la comunicación de los espacios turísticos mediante el uso de marcas. Se concluye que el registro de la comunicación turística ha experimentado una clara mutación en base a una doble dualidad: de la información a la persuasión y de la promoción a la emoción. Asi mismo, el trabajo en cuestión muestra de qué forma la estrategia comunicativa transcurre nuevamente entorno a las necesidades emociona les del potencial turista y/o visitante en detrimento de las necesidades de información subyacentes al propio destino turístico.

Divertimento for str.

Digitoitu 9. 10. 2007.

Kammermusik nr. 1

Soitinnus: jousiorkesteri.

De Helsingforsia

Osa 1 ilm. 1755, prees. A. Scarin

Historisk och oeconomisk beskrifning öfwer Cronoby sokn uti Österbotn

Invocatio: J.H.

Om möjeligheten, sättet och nyttan at utan ängar sköta landtbruket

Invocatio: I.J.N.

Zetéseis [kreikkaa] philosophicae

Invocatio: Aetherii regnans radiantia sidera coeli, proposito nostro faveat, det vela secunda.

Strödda anmärkningar uti philosophien

Invocatio: I G.N.

Oliko Ruotsi puolitoista vuosisataa edellä Suomea?

Kirjallisuusarvostelu