Statistisches handbuch für das königreich Württemberg ...

1885-1900 pub. in Württembergische jahrbücher für statistik und landeskunde, 1885-1900.

Biostatik der stadt Reval und ihres landkirchsprengels für die jahre 1834-1862,

1. abth. Statistik der geborenen und getrauten.

Norges Kommunale Finanser

Title Varies: Kommunale Forholde i Norges Land-Og Bykommuner; Statistik Over Norges Kommunale Finantser

Inward investment and the drivers of post recession recovery in Germany

This paper examines changes in the drivers of productivity in Germany over the period 1997-2012. We start by comparing the performance of German firms and inward investors before and during the recovery from the recent global financial crisis of 2008 across a range of sectors, and subsequently examine the channels through which different firms are able to generate productivity. Our results show that foreign investors are more productive than German MNEs and purely domestic firms, with the gap narrowing in the manufacturing sector, but growing in the service sector during the recovery period. We also contrast those firms for whom productivity growth is related to greater use of intangible assets, compared with those for whom productivity is linked to cash flow. Productivity of inward investors is driven by cash flow rather than intangible assets, these being limited to high-technology investors from the EU and the USA.

Reproduzierbarkeit empirischer Erhebungen von Messdaten unter Anwendung statistischer Implikationen

Die Wahrung der Reproduzierbarkeit empirisch erhobener Messdaten fordert eine konsequente Anwendung einer einheitlichen und standardisierten Methode. Am IFL des KIT wurde deshalb eine Prozessbeschreibung entworfen, die speziell für die Messung von Fördermitteln der Intralogistik angewandt werden kann. Neben der Vorbereitung und Durchführung der Messungen müssen die erhobenen Daten anschließend statistisch ausgewertet und interpretiert werden. Die Methode wird in diesem Beitrag vorgestellt und am Beispiel von Leistungs- und Energiemessungen angewandt.

On processing GPS tracking data of spatiotemporal car movements : a case study

The advancement of GPS technology has made it possible to use GPS devices as orientation and navigation tools, but also as tools to track spatiotemporal information. GPS tracking data can be broadly applied in location-based services, such as spatial distribution of the economy, transportation routing and planning, traffic management and environmental control. Therefore, knowledge of how to process the data from a standard GPS device is crucial for further use. Previous studies have considered various issues of the data processing at the time. This paper, however, aims to outline a general procedure for processing GPS tracking data. The procedure is illustrated step-by-step by the processing of real-world GPS data of car movements in Borlänge in the centre of Sweden.

GRASP and statistical bounds for heuristic solutions to combinatorial problems

The quality of a heuristic solution to a NP-hard combinatorial problem is hard to assess. A few studies have advocated and tested statistical bounds as a method for assessment. These studies indicate that statistical bounds are superior to the more widely known and used deterministic bounds. However, the previous studies have been limited to a few metaheuristics and combinatorial problems and, hence, the general performance of statistical bounds in combinatorial optimization remains an open question. This work complements the existing literature on statistical bounds by testing them on the metaheuristic Greedy Randomized Adaptive Search Procedures (GRASP) and four combinatorial problems. Our findings confirm previous results that statistical bounds are reliable for the p-median problem, while we note that they also seem reliable for the set covering problem. For the quadratic assignment problem, the statistical bounds has previously been found reliable when obtained from the Genetic algorithm whereas in this work they found less reliable. Finally, we provide statistical bounds to four 2-path network design problem instances for which the optimum is currently unknown.

Increasing the power of genome wide association studies in natural populations using repeated measures : evaluation and implementation

1. Genomewide association studies (GWAS) enable detailed dissections of the genetic basis for organisms' ability to adapt to a changing environment. In long-term studies of natural populations, individuals are often marked at one point in their life and then repeatedly recaptured. It is therefore essential that a method for GWAS includes the process of repeated sampling. In a GWAS, the effects of thousands of single-nucleotide polymorphisms (SNPs) need to be fitted and any model development is constrained by the computational requirements. A method is therefore required that can fit a highly hierarchical model and at the same time is computationally fast enough to be useful. 2. Our method fits fixed SNP effects in a linear mixed model that can include both random polygenic effects and permanent environmental effects. In this way, the model can correct for population structure and model repeated measures. The covariance structure of the linear mixed model is first estimated and subsequently used in a generalized least squares setting to fit the SNP effects. The method was evaluated in a simulation study based on observed genotypes from a long-term study of collared flycatchers in Sweden. 3. The method we present here was successful in estimating permanent environmental effects from simulated repeated measures data. Additionally, we found that especially for variable phenotypes having large variation between years, the repeated measurements model has a substantial increase in power compared to a model using average phenotypes as a response. 4. The method is available in the R package RepeatABEL. It increases the power in GWAS having repeated measures, especially for long-term studies of natural populations, and the R implementation is expected to facilitate modelling of longitudinal data for studies of both animal and human populations.

Residential planning, driver mobility and CO2 emission

The literature on residences and citizens’ transports has focused on either reforming traffic managing in response to residential relocation or post-evaluation of urban planning policies or the evolution of the urban spatial form. In a city there are hotspots that attract the citizens and most of the transportation in the city arises as the citizens’ movement between their residence and the hotspots. Little scholarly attention has been devoted to the possibility to minimize citizens’ transportation in the city by the urban planning of residential areas. In this paper we propose a method to evaluate the environmental impact (in terms of CO2-emissions) of urban plans of residential areas. The method is illustrated in a Swedish case of a midsize city which is presently preoccupied with urban planning of new residential areas in response to substantial population growth due to immigration. The residential plans aims to increase the compactness and residential density in the current center and sub centers leads to less CO2 emissions compare to urban expansion to the edge of the city. The plans of concentrated apartment buildings are more effective in meeting residential needs and mitigating CO2 emissions than dispersed single-family houses.

Spatial modeling of data with excessive zeros applied to reindeer pellet-group counts

We analyze a real data set pertaining to reindeer fecal pellet-group counts obtained from a survey conducted in a forest area in northern Sweden. In the data set, over 70% of counts are zeros, and there is high spatial correlation. We use conditionally autoregressive random effects for modeling of spatial correlation in a Poisson generalized linear mixed model (GLMM), quasi-Poisson hierarchical generalized linear model (HGLM), zero-inflated Poisson (ZIP), and hurdle models. The quasi-Poisson HGLM allows for both under- and overdispersion with excessive zeros, while the ZIP and hurdle models allow only for overdispersion. In analyzing the real data set, we see that the quasi-Poisson HGLMs can perform better than the other commonly used models, for example, ordinary Poisson HGLMs, spatial ZIP, and spatial hurdle models, and that the underdispersed Poisson HGLMs with spatial correlation fit the reindeer data best. We develop R codes for fitting these models using a unified algorithm for the HGLMs. Spatial count response with an extremely high proportion of zeros, and underdispersion can be successfully modeled using the quasi-Poisson HGLM with spatial random effects.

Renar och vindkraft II : Vindkraft i drift och effekter på renar och renskötsel

Utbyggnaden av vindkraft inom renskötselområdet har ökat markant det senaste decenniet, trots att kunskapen om påverkan av vindkraftsetableringar ännu inte är fullt utredd och dokumenterad. I den här rapporten beskriver vi framförallt hur vindkraftparker i driftsfas påverkar renarna och renskötseln i tre olika områden. I Malå sameby har vi studerat kalvningsområdet kring Storliden och Jokkmokkslidens vindkraftparker. I Vilhelmina Norra sameby har vi studerat vinterbetesområdet kring Stor-Rotlidens vindkraftpark, samt Lögdeålandets betesområde med Gabrielsbergets vindkraftpark som används av Byrkije reinbetesdistrikt från Norge. För att få en helhetsbild av hur renarna använder sitt betesområde är det viktigt att studera renarnas betes- och förflyttningsmönster långsiktigt och över hela deras betesområde och inte bara inom det lokala området nära parken. Det är också viktigt att ta hänsyn till att renarnas betesutnyttjande skiftar från år till år och mellan olika årstider beroende på väderlek och andra yttre förutsättningar. Vi vill också understryka vikten av att kombinera den traditionella kunskapen från renskötarna med vedertagna vetenskapliga analysmetoder för att besvara de frågor som är viktiga för att kunna bedriva en hållbar renskötsel. Vi har undersökt renarnas användning av områdena genom att utföra spillningsinventeringar under åren 2009-2015 (endast i Malå sameby), och genom att följa renar utrustade med GPS-halsband under åren 2005-2015. Datat är insamlat före och under byggfas och under driftsfas (för Gabrielsberget finns GPS-data endast för driftsfasen). Vi har analyserat data genom att utveckla statistiska modeller för val av betesområde för varje område där vi har beräknat hur renarna förhåller sig till vindkraftparksområdet före, under och efter byggnation, och på Gabrielsberget när parken varit avstängd under 40 dagar och under drift vid olika renskötselsituationer. Genom intervjuer, möten och samtal, samt information från Gabrielsbergets vindkraftparks kontrollprogram, har vi tagit del av renskötarnas erfarenheter av hur renarnas beteende, och därmed även renskötseln, påverkats av vindkraftsutbyggnaden i respektive område. Våra resultat visar att renarna både på kalvnings- och på vinterbetesområden påverkas negativt av vindkraftsetableringarna (Tabell a). Renarna undviker att beta i områden där de kan se och/eller höra vindkraftsverken och föredrar att vistas i områden där vindkraftverken är skymda. I kalvningsområdet i Malå ökade användningen av skymda områden med 60 % under driftsfas. I vinterbetesområdet på Gabrielsberget, när renarna utfodrades i parken och kantbevakades intensivt för att stanna i parkområdet under driftsfas, ökade användningen av skymda områden med 13 % jämfört med när de inte var utfodrade och fick ströva mer fritt. Resultaten visar också att renarna minskar sin användning av området nära vindkraftparkerna. I kalvningslandet i Malå minskar renarna sin användning av områden inom 5 km från parkerna med 16-20 %. Vintertid vid Gabrielsbergets vindkraftpark undvek renarna parken med 3 km. Våra resultat visar även att renarnas betesro minskar inom en radie på 4 km från vindkraftparkerna under kalvningsperioden och tiden därefter i jämförelse med perioden före byggfas. Exakta avstånd som renarna påverkas beror på förutsättningarna i respektive område, exempelvis hur topografin ser ut eller om området är begränsat av stängsel eller annan infrastruktur. Förändringarna i habitatutnyttjande i våra studieområden blev tydligare när parkerna var centralt belägna i renarnas betesområde, som i kalvningsområdet i Malå eller i vinterbeteslandet på Gabrielsberget, medan det inte var lika tydliga effekter kring Stor-Rotlidens park, som ligger i utkanten av ett huvudbetesområde. Oftast är snöförhållandena bättre ur betessynpunkt högre upp i terrängen än nere i dalgångarna, på grund av stabilare temperatur, vind som blåser bort snötäcket och mer variation i topografin. Därför kan etablering av vindkraftparker i höglänta områden försämra möjligheten att använda sådana viktiga reservbetesområden under vintrar med i övrigt dåliga snöförhållanden, vilka blir allt vanligare i och med klimatförändringarna. Våra resultat tyder inte direkt på att renarna påverkats negativt under dåliga betesvintrar men fler år av studier behövs för att ytterligare klargöra hur vindkraft påverkar renarna under dessa vintrar. Våra studier har visat att etablering av vindkraft har konsekvenser för renskötseln under både barmarkssäsongen och under vintern, men effekterna förmodas få störst inverkan inom vinterbetesområdet där det är svårt att hitta alternativa betesområden för renarna. Under sommaren är betestillgången oftast mindre begränsad och renarna kan lättare hitta alternativa områden. En direkt konsekvens av Gabrielsbergets vindkraftpark som är placerad mitt i ett vinterbetesområde har blivit att renarna behöver tillskottsutfodras och bevakas intensivare för att de inte ska gå ut ur området. När den naturliga vandringen mellan olika betesområden störs för att renarna undviker att vistas i ett område kan det leda till att den totala tillgången till naturligt bete minskar och att man permanent måste tillskottsutfodra, alternativt minska antalet renar. Annan infrastruktur som vägar och kraftledningar påverkar också renarna. Vid Storliden och Jokkmokksliden och vid Stor-Rotliden där data samlats in innan vindkraftparken uppfördes visar våra resultat att renarna undviker de omkringliggande landsvägarna redan innan parkerna etablerades. Vid Stor-Rotliden ökar dock renarna användningen av områden nära vägarna efter att parken är byggd. På Gabrielsberget, där vi endast har data under drifttiden, är renarna närmare vägarna (även stora vägar som E4) när renskötarna minskar på kantbevakningen för att inte hålla renarna nära parken. Detta ökar naturligtvis risken för trafikolyckor och innebär att renskötarna måste bevaka dessa områden intensivare. Sist i rapporten presenterar vi förslag till åtgärder som kan användas för att underlätta arbetet för renskötseln om det är så att en vindkraftpark redan är byggd. Några exempel på åtgärder som är direkt kopplat till parken är att stänga av vägarna in i vindkraftparken för att förhindra nöjeskörning med skoter och bil under den tiden renarna vistas i området samt tät dialog mellan vindkraftsbolag och sameby angående vinterväghållningen av vägarna till och inom vindkraftparken. Andra mer regionala åtgärder för att förbättra förutsättningarna för renskötselarbetet på andra platser för samebyn, kan vara att sätta stängsel längst större vägar och järnvägar (t.ex. E4:an eller stambanan) i kombination med strategiskt utplacerade ekodukter. Detta för att underlätta och återställa möjligheterna till renarnas fria strövning och renskötarnas flytt av renar mellan olika betesområden.   

Die Kosten der erzieherischen Hilfen

Der Beitrag berechnet aus den Daten der Bundesstatistik für die Kinder- und Jugendhilfe für die begonnenen Hilfen zur Erziehung eines Jahres auf der Basis der durchschnittlichen Dauer der einzelnen Hilfearten die durchschnittlichen Kosten eines Falles je Hilfeart.

"Jag är inte en så'n som är bra på matte" : Hur faktorer i skolan kan påverka elevers matematiska subjektskapande

Matematik som ämne har under lång tid uppfattats som maskulint kodat. Sådana genusstyrda föreställningar kan anses leva kvar än idag, då det efter analys av statistik framgår att de personer som väljer yrken och utbildningar som är matematikintensiva till stor del är män. I skolans styrdokument står det att att elevers könstillhörighet inte ska avgöra vilka studier och arbeten de väljer i framtiden. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur flickors och pojkars matematiska subjektskapande påverkas av faktorer i skolan. Genom att utgå från begrepp som kan ses som centrala i den poststrukturalistiska feministiska teoribildningen möjliggörs denna komparativa litteraturstudie.   De forskningspublikationer som har jämförts och analyserats har resulterat i en sammanställning av olika faktorer som påverkar elevers matematiska subjektskapande. De återkommande faktorer som vi har valt att behandla i denna studie är hur läraren påverkar elevers matematiska subjektskapande, hur klassrumsdiskursen påverkar elevers matematiska subjektivitet samt hur subjektskapandet påverkar matematiska strategier. Resultatet visar att det inte går att urskilja tydliga skillnader mellan flickors och pojkars matematiska prestationer i förskolan och början av årskurs 1, utan dessa ökar under de första skolåren. Av de publikationer vi har analyserat framkommer att subjektskapandet påverkas av faktorer i skolan och att lärares genusstyrda föreställningar har betydelse för subjektskapandet.    Genom att se på människan som ett lärandesubjekt, som hela tiden skapas och skapar sig själv i förhållande till sammanhanget, möjliggörs föreställningen om att även det matematiska subjektskapandet kan ses som föränderligt. Med detta synsätt är subjektet inte matematiskt, utan detta är istället något som subjektet kan bli. Att som lärare ha detta förhållningssätt är av stor relevans för professionen, då det är en förutsättning för att alla elever ska ha möjlighet att utvecklas.