Kärleksfull matematikundervisning - vägen till framgång? : - En kvalitativ intervju- och literaturstudie...

Utgångspunkten i vår undersökning var att grundskolans matematikundervisning sedan länge är präglad av enskild räkning i läroboken och graden av modernisering är låg. Detta grundar vi dels på egen erfarenhet och dels på forskning vi läst tidigare. När elever får problem med matematiken i skolan läggs skulden på eleverna istället för på skolan och lärarens undervisning. Syftet med vårt arbete var att få en bild av vad skolan och den enskilde läraren kan göra för att förändra/förbättra förutsättningarna i matematik för grundskolans elever. Undersökningens frågeställningar var: Vilka faktorer kan ligga bakom elevers utveckling efter ett icke godkänt nationellt prov i matematik i skolår 5? Vad kan skolan och den enskilde läraren göra för att förändra/förbättra förutsättningarna i matematik för grundskolans elever?Vi valde att söka svar på våra frågor dels genom att göra en litteraturstudie och dels genom attintervjua fyra elever som inte blivit godkända på nationella ämnesprovet i matematik i skolår 5. Vi har också intervjuat deras lärare (fem stycken) i skolår 4-6 och skolår 7-9.Utifrån våra resultat kunde vi dra slutsatsen att matematikundervisning inte enbart handlar om bra didaktiska metoder utan snarare om kärlek till och engagemang för eleverna. Våra elever verkar trivas med den kunskapssyn som Lpo 941 vilar på där skolan ska se till varje unik individ och utforma undervisningen därefter. Grundskolans matematikundervisning präglas fortfarande av enskild räkning i läroboken, visade både våra intervjuer och vår litteraturstudie. Detta trots att en enorm mängd forskning talar emot detta ensidiga arbetssätt och istället förespråkar en varieradundervisning. Våra resultat visade också att det extra stöd elever får är undervisning i liten grupp där undervisningen till stor del sker på samma ensidiga sätt. För att lyckas med matematikenmenar elever att lärarens engagemang och tilltro till deras förmåga är den viktigaste faktorn.Andra faktorer som påverkar elevernas resultat är den egna motivationen och lusten att lära.Resultaten visar också att betygen har betydelse för elevernas motivation. Det finnas alltså mycket man kan göra för att förbättra situationen i skolan. De två främsta faktorerna som krävs ärengagerade lärare och en varierad undervisning.

Problemlösning i matematiken : Vad har 21 lärare för syn på problemlösning inom matematiken?

Syftet med studien var att undersöka hur ett antal grundskolelärare beskriver sin egen undervisning i matematik och hur de arbetar med problemlösning i matematik. Forskningsfrågan som jag formulerade för att nå mitt syfte var: Vad har lärarna för erfarenheter och inställning till matematik och vilket tillvägagångssätt använder de för att nå eleverna med problemlösning? För att få svar på min forskningsfråga valde jag en hermeneutisk metod då jag arbetade med enkäter och intervjuer. Datainsamlingsmetoden var dels 21 enkätsvar och dels 5 intervjuer med verksamma matematiklärare. I studien skildras hur mina informanter beskriver sin undervisning i matematik och hur de arbetar med problemlösning. Läromedlet styr ofta undervisningen men alla arbetar bredvid läromedlet på olika sätt, bland annat genom problemlösning. Kommunikation mellan lärare och elever samt mellan elever och elever är något som genomsyrar hela denna studie. Ett resultat av studien är att elever via matematiska problem lär sig för livet. I vardagen löser både elever och vuxna människor vardagliga problem och matematiska problem ger eleven metoder för att finna lösning på ett problem även om det inte har med matematik att göra. Många av informanterna hänvisade också till läroplanen och kursplanen där det faktiskt står att elever skall lösa problem för att fungera som individer i det samhälle vi lever i. Mina informanters syn på problemlösning stämmer väl överens med vad som står i gällande styrdokument. Enligt informanterna är det är väldigt flexibelt hur man kan undervisa i problemlösning även om tillvägagångssätten ofta liknar varandra. Allt från att arbeta enskilt till klassvis förekom och infallsvinklarna för att finna problemlösning var många. Läromedel, internetsidor och arbetsmaterial från många olika håll användes för att arbeta med problemlösning.

Effektiva undervisningsformer och sjuksköterskans funktion för att främja egenvården för patienter med diabetes : - En systematisk litteraturstudie

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva effektiva undervisningsformer samt sjuksköterskornas funktion i patientundervisningen för att främja egenvården för patienter med diabetes. Metoden var att söka artiklar systematiskt i databaserna Elin D@larna, PubMed och Cinahl. Totalt användes sjutton artiklar till resultatdelen. Resultatet visar att empowermentutbild¬ning främjar patienternas egenvård på ett positivt sätt eftersom patienterna får möjlighet att dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter. Andra effektiva undervisningsformer är strukturerad gruppundervisning, individanpassad undervisning via sms, individuell undervisning med ett intensivt utbildningsprogram i öppenvården, diabetes outpatient intensive mana¬gement programme, där även telefonundervisning används. Resultatet visar även att sjuk¬sköterskans funktion är att behandla varje patient som en unik individ. Sjuksköterskan kan med hjälp av bekräftelse skapa en förtroendefull relation till patienten. Socialt stöd behövs för att patienten ska kunna fatta beslut och göra val angående sin diabetes. Kontinuitet är en annan viktig faktor för att patienten ska känna sig trygg och säker i sjukdomsprocessen. Patienterna utformar även olika mål med hjälp av diabetesutbildningen. För att detta ska vara tillfredställande behöver sjuksköterskan ha en öppen dialog med patienten som bygger på respekt och närvaro. Engagemang och flexibilitet är också viktigt i bemötandet för att egenvården ska kunna bedrivas hos patienterna med diabetes.

Kvinnor och Mäns upplevelser av vardagslivet och sjuksköterskans roll efter en hjärtinfarkt.

Introduktion: De hjärtpatienter som lever hemma själva har en sämre livskvalitet både fysiskt och psykiskt oavsett ålder och kön. Att ha en anhörig eller nära vän som hjälp ökar livskvalitet och kortar återhämtningsperioden. Syfte: Syftet är att se hur män och kvinnor upplever livet efter hjärtinfarkt, samt hur sjuksköterskans roll upplevs i kontakten med dessa patienter? Metod: Systematisk litteraturstudie utifrån vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet diskuteras utifrån fem huvudkategorier samt ur manligt och kvinnligt perspektiv. Dessa huvudrubriker är ”Hälsoproblem”, ”Livsstilsförändringar”, ”Emotionella reaktioner”, ”Arbets och socialt nätverk” och ”Hur upplevs sjuksköterskans roll i omvårdnaden”. Under dessa huvudrubriker har uppsatsförfattarna beskrivit vilket resultat vi funnit i artiklarna om patienters olika upplevelser av vardagslivet efter hjärtinfarkt. Diskussion: Resultatet liknar det som redan finns beskrivet i läroböckerna att män och kvinnor reagerar och upplever smärta på olika sätt. Vilket leder till att upplevelserna i vardagen också kommer att skilja sig åt mellan män och kvinnor. Att båda könen upplever smärta och obehag på olika sätt kan ha att göra med ideal, normer, livsvillkor och förväntningar på vad som är manligt och kvinnligt i samhället. Slutsats: Individen bakom sjukdomen får aldrig förbises vilket skulle kunna ge negativa konsekvenser i omvårdnaden. Det föreligger dessutom en informationsbrist. Denna bör utredas för att höja kvalitén rörande patientinformationen. Anhöriga bör dessutom involveras i vården mer.

Liten men stor : - om barn med övervikt

Syfte: Att ta reda på vilka uppfattningar föräldrar har kring deras barns övervikt och hur vårdpersonal ser på omvårdnaden av barn med övervikt. Samt att belysa vilket samband som finns mellan en osund livsstil och barn med övervikt. Design: En systematisk litteraturstudie med deskriptiv ansats. Inkluderade artiklarna i studien var både kvantitativa och kvalitativa och kommer från databaserna Pubmed och Cinahl. Resultat: Stillasittande aktiviteter ökar risken för övervikt medan deltagande i någon fysisk aktivitet dagligen minskar risken för övervikt. Det finns en signifikant betydelse mellan övervikt och barn som idrottar mindre än tre timmar per vecka. Barn som inte äter frukost löper 50 % större risk att bli överviktig än de barn som äter frukost. Att hoppa över skollunchen är direkt relaterat till övervikt. När föräldrar söker hjälp av sjukvården för sitt överviktiga barn, har de redan prövat att ändra kosten och uppmuntra till fysisk aktivitet hemma. När föräldrarna söker hjälp är några av deras uppfattningar att sjukvården inte vet vad de ska göra för att hjälpa barnen med övervikt eller att sjukvården är hjälpsamma. Sjuksköterskorna kände sig inte tillräckligt kompetenta till att rekommendera viktminskningsprogram och att det var svårt att ge sådana råd till föräldrarna Vårdpersonalen kände att det var viktigt att prata om kost, men att vissa mammor tyckte att ämnet var känsligt att prata om. Det som hjälpte i förebyggande arbete eller i behandling var att jobba i små steg med kortsiktiga mål.

Företagsnedläggning ur de anställdas perspektiv : – en tragedi för några och en ”spark i baken” för andra

Varje år är det ett antal företag som på grund av besparingskrav tvingas till personalnedskärningar, eller till att avveckla sin verksamhet. Hur personalen påverkas vid sådana förändringar beror bland annat på hur delaktiga de får vara i beslutsprocessen, och på att kommunikation mellan ledning och medarbetarna fungerar så att alla får den information och det stöd de behöver.Ett Företag meddelar att deras verksamhet ska avvecklas och att delar av den ska flytta. Beskedet kommer mycket oväntat och beslutet innebär att en del anställda får möjlighet att flytta med Företaget, men att de flesta anställda kommer att sägas upp. Den här studien utgår från de anställdas perspektiv av upplevelsen då deras arbetsplats ska avvecklas. Materialet till undersökningen har samlats in via intervjuer och genom brev där anställda har fått skriva om hur de upplever situationen.Det visar sig att de anställda är missnöjda med hur avvecklingen har skötts, och de anser att de inte fått tillräckligt med information för att få en förståelse för beslutet. Deltagarna i undersökningen säger att de har haft svårt att motivera sig att arbeta eftersom arbetet känts meningslöst och att de inte känt sig behövda. Men flera säger också att avvecklingen var den kicken de behövde för att våga göra någonting annat, att byta arbete eller satsa på ett annat yrke.

Tystnaden i ljudfilm : En studie i Jacques Tatis ”Mon Uncle”

Hellström, Staffan. Tystnaden i ljudfilm - En studie i Jacques Tatis ”Mon Uncle”. C-uppsats. Falun: Institutionen för kultur & medier, Högskolan Dalarna. HT-2008Denna uppsats undersöker Jacques Tatis användning av tystnaden i samspel med ljud och hur de komiska situationerna uppkommer genom detta. Dess syfte är att öka kunskapen för ljudläggare hur man kan använda tystnaden i samverkan med ljud för att uppnå önskat resultat. Den har även som syfte att visa hur specifikt Jacques Tati åstadkommer detta. Uppsatsen innehåller en kvalitativ närläsning, analys och personlig tolkning av fyra scener ur Tatis film ”Mon Uncle” från 1958. Undersökningen är genomförd med ett hermeneutiskt synsätt. Tystnaden definieras som något som endast kan förekomma när ljud existerar.Utredningen genomförs med teoretiskt stöd av Bela Balázs teorier om ljud i film samt Robert Bressons anteckningar om filmkonsten. Bressons filmer är väldigt liknande Tatis filmer på det tekniska planet och är därför relevanta för jämförelser.Sammanfattningsvis kan det sägas att Tati ljudmässigt skapar sina komiska situationer genom ett samspel mellan ljud, tystnad och ett repeterande av monotona ljud. I likhet med Bresson är han intresserad att lyfta fram det osedda och göra oss uppmärksamma på tystnaden.

Positiv feedback : En kvalitativ studie

Vårt syfte med studien är att undersöka hur enhetschefer anser att de ger och hur de får positiv feedback och i hur stor utsträckning det förekommer. Vi har valt att göra studien i en kommun, inom vård och omsorg, där enhetscheferna har samma chef och finns i samma verksamhet. Vår frågeställning: Förekommer positiv feedback och i sådana fall i vilken typ av kommunikationsform?I vilken utsträckning förekommer positiv feedback?Hur upplever enhetschefen positiv feedback?Vi har valt att använda en kvalitativ metod och göra intervjuer med semi- strukturerade frågor. Undersökningen genomfördes med att vi intervjuade nio enhetschefer inom vård och omsorg i en kommun. Vi har sammanfattat intervjuerna, där redovisar vi allmänt om enhetschefernas arbete och vad de säjer om positiv feedback.I analysen väver vi ihop resultatet av undersökningen med teori. De teorier vi använt oss av i studien är symbolisk interaktion, ledarskap, makt, motivation, kommunikation och feedback. Positiv feedback förekommer, men uppfattas olika av enhetscheferna utifrån deras synsätt och behov. Att ge och få positiv feedback sker både muntligt och skriftligt och har en effekt på både enhetschefer och medarbetare anser enhetscheferna. Det är väldigt individuellt vad positiv feedback betyder för varje enskild enhetschef.

Sveriges Lärarförbunds arbete med Lgr 80

Uppsatsens syfte är att undersöka hur Sveriges Lärarförbund arbetade med införandet av en ny läroplan, Lgr 80. De frågor som jag har valt att inrikta mig på är Hur Sveriges Lärarförbund arbetade med Lgr 80 och vilka förändringar som Sveriges Lärarförbund ville göra i Lgr 80. Sveriges Lärarförbund var med under hela arbetet med att ta fram den nya läroplanen genom att både arbeta med läroplanen inom förbundet och att vara med i de arbetsgrupper som skol-överstyrelsen tillsatt. Källor som jag främst har använt mig av till undersökningen är Sveriges Lärarförbunds remissyttrande, Läroplansförslaget och sammanträdesprotokoll från Sveriges Lärarförbund.Nyheter som Lgr 80 innebar var bland annat en revidering av betygssystemet, decentraliserad skola och ett nytt tillvalssystem. Sveriges Lärarförbund kunde påverka arbetet med läroplanen både genom sin medverkan i arbetsgrupperna samt genom sitt remissyttrande.

De första punkackorden : En jämförelse mellan de första brittiska och svenska punklåtarna.

Musikgenren punk är nu över 30 år gammal. Och syftet med denna uppsats är att se likheter och skillnader mellan ett par tidiga brittiska punklåtar och ett par tidiga svenska punklåtar. Och ta reda på vad som kännetecknade det musikaliska i musikgenren. Frågorna som ställs i uppsatsen är: Vad var det i det musikaliska som kännetecknade musikgenren? Och vilka musikaliska likheter och skillnader hade den tidiga brittiska punken och den tidiga Svenska punken?För att få svar på dessa frågor så har fyra stycken musikaliska verk analyserats: Sex Pistols ”Anarchy in the UK”, The Clash ”White riot”, Ebba Grön ”Ung & sänkt” och P.F. Commando ”Svenne pop”. Metoderna som använts för detta arbete är en kvalitativ studie. Och en analys som kallas ”Gibsons elva aspekter” framarbetad av David Gibson och beskrivs i hans bok ”The art of producing- How to produce an audio project”.Studien visar att man kan finna många likheter i tidiga brittiska och tidiga svenska punkverk. Den mest framträdande likheten var attityden som banden visade mot det omgivande samhället. Texterna var hotfulla och fyllda av förakt mot etablissemanget, med ett undantag av ”Svenne pop” som visade förakt mot radio, radiolyssnare och popbanden som de inte gillade. Men detta är ett tecken på att de avskyr etablissemanget och det samhället står för också. Ytterligare en likhet var det musikaliska. Musiken var enkel, rak och mixningen lät dåligt producerad och inte riktigt färdig, och instrumenteringen var densamma i samtliga verk som analyserats nämligen: elgitarr, elbas, trummor och sång. Detta var också då det som kännetecknade ett verk ur musikalisk synpunkt ifrån genren punk under de första åren. Det viktigaste inom genren i dess födelse var inte att låta bra utan att låta och att göra saker själv.

Humorns betydelse i omvårdnaden : En systematisk litteraturstudie

Denna systematiska litteraturstudie syftade till att beskriva och kartlägga humorns betydelse i omvårdnadsarbetet med inriktning på humorns påverkan på patientens välbefinnande, sjuksköterskans kommunikation med patienter och närstående samt sjuksköterskans psykosociala arbetsmiljö. Tjugo vetenskapliga artiklar, vilka sökts huvudsakligen via fulltextbasen Electronic Library Information Navigator (ELIN), valdes ut utifrån titel, abstrakt och genomläsning, varefter de kvalitetsgranskades och genomgick textanalys utmynnande i sex temata. Dessa evidensgraderades utifrån artiklarnas kvalitet. Resultatet visade att humor upplevdes ha betydelse i omvårdnadsarbetet både för patient och sjuksköterska genom att göra det lättare att hantera känslor, bygga upp en positiv självbild och att bevara värdigheten. Humorn är ett verktyg i bemästring av sjukdom och hälsoproblem samt viktig för en god kommunikation mellan såväl sjuksköterska och patient som mellan vårdpersonal. Humorn upplevs vara en betydelsefull faktor för ett gott lagarbete samt en moderator för hierarkiska spänningar mellan yrkesgrupper och patienter-vårdpersonal. Som omvårdnadsteoretisk referensram valdes Joyce Travelbees teori om den mellanmänskliga kommunikationen där humor visade sig vara ett viktigt redskap. Studien ökar läsarens förståelse av humorns betydelse för patient, närstående och personal i omvårdnaden likaväl som för kommunikationen mellan berörda parter, med särskild tonvikt på sjuksköterskans profession.

Förskola och arbetet med språkstimulering, : En intervjustudie

Detta arbete har syftet att undersöka hur pedagoger arbetar och ser på barns språkutveckling inom förskolan. Vår utgångspunkt var den didaktiska frågan Hur? Undersökningsmaterialet består bland annat av litteratur om tidigare forskning inom ämnet och en genomförd undersökning gjord av Cecilia Rösth och Nina Keuneke. Vi kommer även att beröra Lpfö98 samt de olika lokala arbetsplanerna för varje förskola. Undersökningsmetoden som vi kommer att använda oss av i detta arbete är intervjuer. Vi var intresserade av pedagogernas tankar därför valde vi att göra våra intervjuer informell och kvalitativ. I undersökningen deltog fem pedagoger, från fyra olika förskolor, en montessoriförskola, en I Ur och Skur, och två kommunala förskolor utan någon specifik inriktning. Resultatet av denna undersökning visar att språk är stort, genom intervjuerna har det framkommit att alla informanter medvetet arbetar med att stimulera barns språkutveckling, pedagogerna som deltagit i vår undersökning har ett varierat arbetssätt och använder sig av olika material för att arbeta språkutvecklande. I vår studie har vi uppmärksammat förskolornas miljöer ur ett språkutvecklingsperspektiv Vi anser att den miljö som barnen vistas i troligtvis har stor betydelse för deras språkliga utveckling. Vidare visar resultatet att alla pedagoger som deltog i undersökningen har olika åsikter om huruvida barn ges olika förutsättningar för språkutveckling i förskolan. Vi kan genom denna undersökning konstatera att arbetssätten skiljer sig åt mellan de olika förskolorna och som vi ser det ges barnen olika förutsättningar för språkutveckling beroende på de olika förskolornas arbetssätt och inriktningar.

Matematik i skolan : Intresse och påverkan

Syftet med studien var att genom intervjuer av elever och lärare undersöka hur matematikintresset såg ut hos eleverna i år 4,5 och 6. Eleverna hade ett svalt intresse för matematik, de upplevde intresse som att vara duktig,räkna mycket i matteboken och att tycka matematik är roligt. Matematik upplevdes som något man gör i skolan vilket upplevdes som tråkigt och något man måste göra. Problemlösning upplevdes som roligt men var enligt eleverna egentligen inte matematik. Lärarna upplevde eleverna som intresserade och duktiga och till skillnad från eleverna ansåg de att intresse är en drivkraft, entusiasm, en vilja att ta sig framåt samt glädje. Föräldrarnas påverkan var både positiv och negativ för eleverna men mest negativ för lärarna. Slutsatsen blir att eleverna har ett svagt intresse för matematik. I de fall där ett intresse fanns var det föräldrar, äldre syskon och lärare som påverkat eleverna till detta intresse.

Vad var Snöå lanthushållsskola? : Tillkomsten, verksamheten och eleverna 1909-1989

Syftet med uppsatsen var att undersöka vad Snöå lanthushållskola 1909-1989 var. För att undersöka detta användes tillgängligt arkivmaterial angående Snöå lanthushållsskola, framförallt verksamhetsberättelser och årsredogörelser. Undersökningen visade att syftet med startandet av skolan framförallt var att skapa dugliga husmödrar som i sin tur genom att sköta hushållet på rätt sätt skulle göra sina män till bättre arbetare/lantbrukare och höja produktiviteten. Skolans undervisning var länge inriktad på att utbilda kvinnor i lanthushållning men då samhällets behov utav detta minskade blev utbildningen allt mindre inriktad på självhushåll och mer på hushåll. Efter detta var skolan ofta endast ett led i en yrkesutbildning och i dess sista fas bytte skolan namn och kom att syssla med rena textil- och kostkurser, även detta i samklang med samhällets behov. Skolan hänger alltså med då samhällssynen förändras, från att kvinnorna skall vara duktiga på att sköta hemmet, till att de ska vara duktiga yrkeskvinnor inom de yrkesområden som anses passa dem.

Begåvad och bortglömd? : Lärare om bemötandet av elever som är begåvad i matematik

Syftet med denna uppsats är att försöka ta reda på hur skolan bemöter de matematiskt begåvade eleverna. Utifrån detta syfte har två frågeställningar uppställts: Vad gör lärarna för att stimulera de begåvade eleverna? Anser sig lärarna ha tillräckliga resurser för att kunna tillgodose de begåvade elevernas behov? En kvalitativ intervjuundersökning med samtliga matematiklärare på en 7-9-skola har genomförts. På skolan har man nivåindelat eleverna genom att göra tre grupper av halva årskurser. Härigenom har även de duktiga grupperna kommit att innehålla elever som behöver mycket hjälp och undervisningsnivån är därför inte så hög. Schematekniska skäl har medfört att indelningen av eleverna inte har kunnat göras utifrån hela årskurser och i en årskurs inte alls. Innehållet i och upplägget av undervisningen ser olika ut hos de olika lärarna. Lärarna ställer sig positiva till att de begåvade eleverna får utgöra en egen grupp. De anser att tiden inte räcker till för dessa elever samt även att lokalerna lämnar en del övrigt att önska. Tänkbart är att ekonomiska orsaker ligger bakom den rådande situationen. Genom undersökningen har jag kommit fram till att lärarna med hänsyn till omständigheterna gör sitt bästa.