Konstvetenskap - konsthistoria

En större samling konstvetenskaplig litteratur finns vid huvudbiblioteket och av dem handlar några tusen volymer om konsthistoria. Vid Humanistiska biblioteket finns dessutom en stor samling konsthistorisk litteratur i anslutning till ämnet Konstvetenskap Bokdonationer både från Sverige och från Finland kompletterar det som biblioteket erhållit genom sin friexemplarsrätt efter 1918. Bland donationer från Sverige kan nämnas bankdirektör L.A. Odencranz konsthistoriska samling och från Finland kan nämnas några samlingar ur sterbhus så som efter målarinnan Sigrid Granfelt, häradshövding J.V.Brummer och systrarna Annie och Berta Edelfelt. Återvinning av konsthistorisk litteratur tryckt före 1980 kan göras genom manuell sökning i huvudbibliotekets systematiska kortkatalog med signum IVd1. Retroaktiv inmatning i databasen Alma gör att all konstvetenskaplig litteratur tryckt mellan 1830 och 1979 med tiden blir sökbar i Alma med sökfunktionen Signum och söktermen HB IVd. Från och med år 2000 ingår den konsthistoriska litteraturen i en numerus currens-samling.

Litteraturvetenskap

Samlingen med signum HF Litt finns vid Humanistiska biblioteket i anslutning till ämnet Litteraturvetenskap. Vid huvudbiblioteket finns dessutom en stor samling litteraturvetenskapliga böcker. Till grund för samlingen ligger donationer. En tidig donation är Baers samling. Senare har tillkommit donationer av bl.a. Olaf Homén, Sven Linnér och Johannes Salminen. Medel ur Ester-Margareta von Frenckells fond för teatervetenskap har möjliggjort införskaffande av material inom ämnesområdena teater och drama. Den litteraturvetenskapliga litteraturen vid Humanistiska biblioteket söks i databasen Alma med sökfunktionen Signum och söktermen HF Litt.

Use of Biomass Gasification for Transport

This thesis represents an overview of biomass gasification technology together with some practical aspects of this technology application for transport in Finland. The main aim of this work is an assessment whether this technology is perspective in the nearest future for the wide use on transport or not. The first part of the thesis is a kind of survey of the previous works and materials con-cerning the usage of biomass gasification for transport. The second part concentrates more on the practical moments of its use for mobile applications in Finland (taxation, emissions, etc.).

Skogstämning

Soitinnus: piano.

KINETIC STUDY OF SELECTIVE GAS-PHASE OXIDATION OF ISOPROPANOL TO ACETONE USING MONOCLINIC ZRO2 AS A CATALYST

Zirconia was prepared by a precipitation method and calcined at 723 K, 1023 K, and 1253 K in order to obtain monoclinic zirconia. The prepared zirconia was characterized by XRD, SEM, EDX, surface area and pore size analyzer, and particle size analyzer. Monoclinic ZrO2 as a catalyst was used for the gas-phase oxidation of isopropanol to acetone in a Pyrex-glass-flow-type reactor with a temperature range of 443 K - 473 K. It was found that monoclinic ZrO2 shows remarkable catalytic activity (68%) and selectivity (100%) for the oxidation of isopropanol to acetone. This kinetic study reveals that the oxidation of isopropanol to acetone follows the L-H mechanism.

Sobrevivência de Fusarium moniliforme em sementes de milho mantidas em duas condições de armazenamento

Dentre os fungos transportados pelas sementes de milho (Zea mays), Fusarium moniliforme se destaca pela freqüência e altas porcentagens com que ocorre, sendo considerado um dos principais responsáveis pelas podridões de sementes e reduções do estande. O presente trabalho teve como objetivo verificar o efeito do armazenamento de sementes de milho durante 12 meses, em câmara fria (14 °C e 40% UR) e ambiente não controlado (sem monitoramento da temperatura e umidade relativa), sobre a sobrevivência de F. moniliforme. Verificou-se que nas sementes conservadas em câmara fria, o tempo de armazenamento teve menor efeito sobre a sobrevivência do fungo, em comparação ao ambiente não controlado. Em alguns lotes, com incidências iniciais do fungo de 28, 34 e 59%, em condição ambiente, a sobrevivência foi bastante baixa, encontrando-se ao final de 12 meses, incidências de 2, 4 e 5%, respectivamente; em câmara fria, as incidências de F. moniliforme encontradas nos mesmos lotes foram 25, 30 e 58%. A análise de regressão indicou efeito linear do tempo de armazenamento sobre a sobrevivência do fungo, em todos os lotes avaliados, obtendo-se coeficientes de determinação acima de 0,90, quando as sementes foram mantidas em condição ambiente.

Puhtaasti ruotsalaisen urheilun puolesta

Kirjallisuusarvostelu

Johdatus suomalaiseen diakoniaan

Kirjallisuusarvostelu

Cryptococcus laurentii aplicado em pós-colheita reduz podridões em maçãs

As podridões pós-colheita podem ocasionar perdas substanciais em maçãs (Malus domestica). O mofo azul (Penicillium expansum), a podridão amarga (Glomerella cingulata) e a podridão olho-de-boi (Pezicula malicorticis) estão entre as mais comuns. Grande atenção tem sido dada ao uso de alternativas de controle às doenças pós-colheita. A aplicação pós-colheita de leveduras, como o Cryptococcus laurentii, é uma das opções. Neste estudo testou-se a eficiência de C. laurentii (isolado 36) para o controle de podridões em maçãs 'Fuji' e 'Gala'. Após aplicação dos produtos, através de imersão, os frutos foram armazenados em laboratório (15-20 ºC / 60-70% UR) ou em câmara fria (1 ºC / 90-95% UR). Os patógenos foram inoculados na concentração de 10² conídios ml-1, a levedura a 10(7) células ml-1 e os fungicidas a 150 mg l-1. Em testes de laboratório, a aplicação de C. laurentii reduziu as podridões (G. cingulata, P. expansum e P. malicorticis) da maçã tanto quanto os fungicidas testados (thiabendazol e iprodione). Nos testes efetuados em câmara fria, constatou-se que, após o armazenamento, o tratamento de maçãs com C. laurentii foi tão eficiente quanto os tratamentos com fungicidas (thiabendazol, iprodione, digluconato de clorohexidina, dicloro-s-triazinatriona sódica, dicloroisocianurato de sódio e hipoclorito de sódio) na redução da podridão causada por P. expansum. Aplicação de C. laurentii não alterou a firmeza de polpa nem o teor de sólidos solúveis totais (°Brix) dos frutos.

Salome (förspel)

Soitinnus: piano.

Toivoni

Soitinnus: lauluääni, piano.

Till pianokonserten

Soitinnus: piano.

Avaliação de quitosana, aplicada em pós-colheita, na proteção de uva 'Itália' contra Botrytis cinerea

Perdas significativas ocorrem durante o armazenamento e a comercialização de uvas de mesa devido, principalmente, à ocorrência do mofo cinzento (Botrytis cinerea Pers.:Fr.) e, para o controle de patógenos emprega-se, geralmente, o dióxido de enxofre (SO2). Diante da restrição crescente ao uso de produtos químicos em pós-colheita, tem ocorrido considerável interesse em métodos alternativos de controle. Este trabalho teve como principal objetivo avaliar os efeitos da quitosana, na proteção pós-colheita de uva 'Itália' contra B. cinerea. In vivo, avaliou-se o efeito direto e indireto da quitosana pelo tratamento dos cachos de uva, antes e após a inoculação com o patógeno. Utilizou-se quitosana nas concentrações de 0,00; 0,25; 0,50; 1,00; 1,50 e 2,00 % (v/v). Para inoculação, em 10 bagas de cada cacho de uva foram feitos ferimentos de ±2 mm de profundidade, procedendo-se em seguida, a aspersão da suspensão de conídios (±10(5) conídios.mL-1) de B. cinerea. Após os tratamentos, os cachos foram mantidos a 25±1 °C / 80-90 % UR e avaliados diariamente quanto à incidência e severidade da podridão. Avaliações in vitro do efeito do produto sobre o patógeno também foram realizadas analisando-se o crescimento micelial e a germinação dos conídios de B. cinerea. A solução de quitosana, nas concentrações de 1,5 e 2,0 % (v/v), quando empregada após a inoculação com B cinerea, reduziu significativamente o índice de doença no entanto, quando os cachos foram tratados antes da inoculação, não houve efeito significativo do tratamento sobre o desenvolvimento da doença. Nos ensaios in vitro, a solução de quitosana, nas maiores concentrações, suprimiu o crescimento micelial do patógeno e retardou a germinação dos conídios.

I Finland där åto vi rovor och gröt

Ur "Regina von Emmeritz".

A practice perspective on organizational implementation of information technology

Implementering av ett informationssystem ur en organisatorisk synvinkel initieras av en idé om ett system och avslutas då användningen av det inte längre kräver en medveten ansträngning. Ifall tolkningen av implementering är denna, är det fråga om en långsam och komplicerad process, som berör organisationens alla parter. Ny informationsteknologi anses påverka flertalet arbetsprocesser och organiseringen av det dagliga arbetet. Möjligheterna att ta i bruk systemet och utnyttja det är många. I avhandlingen undersöks implementering av ett system för att administrera hemvårdsbesök där hemvårdare använde handdatorer för att registrera information om besökens längd och innehåll. I avhandlingen observeras vilka förändringar som sker i arbetets praxis p.g.a. det nya systemet och hur dessa förändringar påverkar vårdarbetet. Forskningen inleds med att strukturera teorier om arbetspraxis för kommande analys. Arbetspraxis är inarbetade och rutinmässiga arbetssätt i arbetets sociomateriella omgivning. Arbetspraxis i avhandlingen innebär hemvårdarens praxis och upplevd erfarenhet, där verksamheten informeras av gemensamma arbetssätt, projekt, identiteter och intressen. Organisationens auktoritet kommer även fram i den förverkligade arbetspraxisen. Forskningen genomfördes som en etnografisk longitudinell studie under åren 2001-2004. I studien observerades hur nyttjandet av handdatorerna framskred ur ett organisatoriskt perspektiv. Hemvårdares arbete och verksamhet (arbetspraxis) observerades både under vårdsbesök och under pauser. Därtill intervjuades hemvårdarna för att erhålla en bättre förståelse för de rationaliteter som styr arbetet och hur systemet togs i bruk. Dokument relaterade till projektet att införa ett nytt system och administrativa dokument har utnyttjats som källmaterial. Analysen av källmaterialet styrdes av det teoretiska tillvägagångssättet att undersöka arbetspraxis. Problem som identifierades i samband med införandet av systemet och de förändringar som det medförde analyserades i detalj. Parallellt analyserades organisatorisk makt, kontroll och arbetsidentitet. Undersökningen beskriver hur det nya systemet gradvis anpassades till hemvården efter ett initialt motstånd. Under själva implementering av systemet ifrågasattes tidigare arbetspraxis och inställningen till den eftersom arbetspraxisens materiella omgivning förändrades. Det teoretiska tillvägagångssättet i att undersöka arbetspraxis framhäver vårdarens agerande i förändringsprocessen. Resultatet av forskningen visar vikten av realistiska målsättningar, givande av gruppstöd med återkoppling samt förmåga att anpassa sig till det oväntade vid införande av informationssystem.