789 resultados para digitala- och sociala medier
Resumo:
Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser hos levertransplanterade patienter. Metod: En systematisk litteraturstudie dr artiklarna r skta i databasernaElin@Dalarna, Blackwell Synergy, EBSCO Host, CINAHL (EBSCO), PubMed, Wiley, inter Science. Sammanlagt analyserades 15 artiklar. Bde kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar ingick. Artiklarna kvalitetsgranskades med hjlp av granskningsmallar och de artiklar som var av hg eller medelhg kvalitet inkluderades.Resultat: Detta resulterade i tio kategorier; knslan av hopp och gldje samt oro, knslan avatt frlora kontrollen, tacksamhetsknsla, identitet, std och trygghet i terhmtningsprocessen, relation till andra och sig sjlv, plgsam smrta, emotionellt och fysiskt vlbefinnande,nskan om att terg till det normala livet och upplevelser av sjukvrdspersonalensstd. Patienterna knde en stor tacksamhet fr gvan till nytt liv och de ville drmed leva varje dag fullt ut. Patienterna som genomgtt en transplantation befinner sig i en mycket komplex situation dr de samtidigt knner tacksamhet, gldje sorg och oro.Patienternas frvntningar bestod av att de hoppades kunna leva ett s normalt liv som mjligt efter transplantationen och ville ej ses som sjuka efter terhmtningen. Somsjukvrdspersonal r det oerhrt viktigt att vara medveten om detta fr att kunna ge en godomvrdnad. ven omgivningens std var mycket viktigt. Knslomssigt och fysiskt vlbefinnande pverkade upplevelsen av transplantationen.
Resumo:
Syftet med denna C-uppsats r att se vilka frndringar som gde rum p Falu fngvrdsanstalt mellan tv skilda perioder. Fokus ligger p de disciplinra tgrder som vidtogs mot fngar som p ngot vis missktt sig p anstalten. Ena perioden r mellan 1900-1905 och den andra perioden r mellan 1950-1955. Under 1946 gde en reformering av Svenska fngvrden rum. Fre detta r satt internerna isolerade i ensamceller och fick varken trffa eller sprka med ngon annan fnge under sin fngelsevistelse. Efter 1946 trdde reglementeringen i kraft dr fngarna fick trffa varandra och samtala. Interner erhll mer frihet n innan och den strikta ordning som funnits innan avtog s smtt. Frgan som stlls i arbetet r vilka frndringar som gr att finna fre och efter 1946 rs reglementering. Fngen fick mer frihet efter detta r, men paradoxalt nog kade sktsamhetsvertrdelserna efter 1946. De disciplinra tgrderna frdubblades nstan i jmfrelse med tidigare period. Det kade frtroendet fr internerna renderade i en hgre grad av oordning p Falu fngelse och resultatet av underskningen visar att det frekom fler frseelser 1950-1955 n 1900-1905. Kllmaterialet till underskningen bestr i huvudsak av frhrsprotokoll och straffjournaler frn Falu fngelse fr angiven tid, vilka har studerats p landsarkivet i Uppsala.
Resumo:
Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att underska studenters och sjukskterskors instllning till informationsteknologi, samt studenters erfarenhet av IT och mjlighet att utnyttja IT i klinisk utbildning. Anvnda databaser var Medline, Science Direct, och Google Scholar. Fljande skord anvndes: nursing, student, documentation, attitudes to computers, computerized, och medical record. Femton artiklar ingick, varav nio hade kvantitativ ansats och sex kvalitativ ansats. Resultatet visade att yngre studenter inte hade lika hgt frtroende fr teknologi som ldre studenter. Resultatet var inte det vntade d yngre studenter haft mjlighet att anvnda datorer i grundskolan. IT i undervisningen kade dock frtroendet fr tekniken. Nr handdator (PDA) blev ett verktyg, blev den ocks ett std i kritiskt tnkande och informationshantering och bidrog till att ka kvaliteten p omvrdnaden. Speciellt njda var studenter med att ha snabb och enkel tillgng till information jmfrt med att ska information i bcker. Problem med PDA kunde glla svrighet att lra sig tekniken, negativ instllning hos personal och tekniska brister. Sttet att introducera IT hade stor betydelse fr studenters bengenhet att acceptera eller ta avstnd frn IT. Elektronisk patientjournal resulterade inte i bttre vrd. Gamla problem kunde lsas men nya uppstod. Testresultat frsvann inte men kunde fortfarande frbises. Risken fanns fr motsgelsefulla medicinska data relaterat till dubbla journalfringssystem.
Resumo:
Vrt syfte var att underska hur kreativitet, motivation och engagemang spelar in som viktiga faktorer fr att skapa en mer kreativ och engagerad skola? Vi har gjort en jmfrande empirisk studie med mnena Bild, Estetisk verksamhet och Religionskunskap. Resultatet visar att intresse, engagemang och kreativitet var starkare i de estetiska mnena n i Religionskunskap. Slutsatsen r att vi ser en tydlig tendens dr kommunikativa nyttan av de estetiska mnena r oumbrliga i dagens skola. Motivationen fr religionsmnet behver ocks strkas, varfr ett mnesintegrerat arbetsstt r ndvndigt!
Resumo:
The purpose of this study was to analyze the impact of learning on open-field activity among pre-school children varying from 3 to 5 years old. Altogether 25 children, 13 girls and 12 boys, entered the test from three different preschools in Dalarna. Six of these children represented the control group. The children were asked to learn 2 tasks, 1 visual memory task and 1 spatial constructing-kit task. Before, between and after the tasks, the children were allowed to move freely in the open field. The control group did not solve any learning tasks and only entered the open field, which was divided into 18 equally large squares, where the childrens activities were observed. The childrens learning times as well as their spontaneous open-field activity and wall-seeking behaviour were registered. The result showed as a general rule that the learning time was reduced between each session. However, the visual memory task increased the childrens spontaneous open-field behaviour more and decreased their wall seeking to a greater extent than the spatial-construction learning task.
Resumo:
I takt med att GIS (Grafiska InformationsSystem) blir allt vanligare och mer anvndarvnligt har WM-data sett att kunder skulle ha intresse i att kunna koppla information frn sin verksamhet till en kartbild. Detta fr att lttare kunna ta till sig informationen om hur den geografiskt finns utspridd ver ett omrde fr att t.ex. ordna effektivare tranporter. WM-data, som det hr arbetet r utfrt t, avser att ta fram en prototyp som sedan kan visas upp fr att pvisa fr kunder och andra intressenter att detta r mjligt att genomfra genom att skapa en integration mellan redan befintliga system. I det hr arbetet har prototypen tagits fram med skogsindustrin och dess lager som inriktning. Befintliga program som integrationen ska skapas mellan r bda webbaserade och krs i en webblsare. Analysprogrammet som ska anvndas heter Insikt och r utvecklat av fretaget Trimma, kartprogrammet heter GIMS som r WM-datas egna program. Det ska vara mjligt att i Insikt analysera data och skapa en rapport. Den ska sedan skickas till GIMS dr informationen skrivs ut p kartan p den plats som respektive information hr till. Det ska ven g att vlja ut ett eller flera omrden i kartan och skicka till Insikt fr att analysera information frn enbart de utvalda omrdena. En prototyp med nskad funktionalitet har under arbetets gng tagits fram, men fr att ha en sljbar produkt r en del arbeta kvar. Prototypen har visats fr ett antal intresserade som tyckte det var intressant och tror att det r ngot som skulle kunna anvndas flitigt inom mnga omrden.
Resumo:
The purpose of this study was to examine by means of Eysenck Personality Inventory (EPI), the relationship between Neuroticism, and self-rated eating problems. Altogether 105 respondents, mean aged 42,3 years, including 11 men and 94 women, participated by answering an Internet-based questionnaire comprising three different sections. Neuroticism correlated with self-rated eating problems (r=,468, p<0,01). By means of multiple regression analysis it was indicated that both Neuroticism (p<.001) and Body Mass Index (BMI) (p<.001) contributed significantly to the prediction of self-rated eating problems (multiple correlation (=.594). The study indicated that the personality only partly explained the variation of eating problems. The result was discussed in terms of significance of biological factors stressing changes in 5-HT levels triggering eating problems.
Resumo:
Uppsatsens syfte r att underska elevers tankar och ambitioner kring den egna prestationen och betydelsen av betyg ur ett elevperspektiv. Vrt syfte r ocks att verifiera tnkbara skillnader mellan de bda skolorna som ingr i underskningen.Materialet bestr av en enktunderskning genomfrd av 100 elever i r nio frn den aktuella underskningsgruppen i Mellansverige. Resultatet visar att eleverna tycker att betygen r centrala och anser framfr allt att det r viktigt vilka betyg de fr fr att kunna ska till ett visst gymnasieprogram. Majoriteten tycker att de presterar bra men skulle kunna prestera mer om de orkade/var motiverade. Mnga skulle anstrnga sig mer fr att f hgre betyg om lraren gav tydliga instruktioner. De flesta av eleverna har angivit att lraren och tiden avgr hur de presterar. Majoriteten av de som har planer efter grundskolan anser att prestationen i skolan har betydelse fr deras framtida yrkes- och gymnasieval. Generella skillnader i resultatet framkommer inte, dock finns smrre skillnader mellan kn/skolor i enstaka fall.
Resumo:
Vid femton rs lder stlls skolungdomar i vrt land infr ett beslut som sannolikt kommer att f konsekvenser fr dem under lng tid. De ska d vlja vilket gymnasieprogram de ska g under de nrmast fljande tre ren, en tid under vilken de i hg grad formar sin identitet och skapar nya ntverk. Gymnasieutbildningen ger dessutom en frsta inriktning infr deras studie- och yrkeskarrir och valet kan drfr ses som en manifestation av vad den unga mnniskan har tnkt med sitt liv.Syftet med denna uppsats r att underska vilka motiv, vrderingar och attityder som vglett ngra ungdomar vid deras val av gymnasieprogram. Min utgngspunkt r att det kan finnas en rad olika faktorer som spelar in och mina frgestllningar r drfr:Vilken roll har viktiga personer i den nrmaste omgivningen, som frldrar, syskon och kompisar spelat?Vilken betydelse har individens egna biografiska erfarenheter av skola och arbete haft?Hur kan valet av program relateras till deras nuvarande sjlvbild eller identitet?Kan individens mer kulturellt grundade attityder till arbete och karrir ha pverkat beslutet?Finns det uttalade eller outtalade framtidsplaner eller livsprojekt i bakgrunden?Vilken betydelse har individens frhllande till samhllets strukturella mnster vad gller klass och kn i dessa fall?Underskningen har genomfrts i form av en fokusgrupp och kvalitativa intervjuer dr fem gymnasieelever deltagit. De gick frsta ret och hade drmed redan gjort sina val och dessutom pbrjat sin utbildning. Perspektivet fr dem r retrospektivt.De teoretiska perspektiv jag har tillmpat p intervjumaterialet r tre: Med symbolisk interaktionism har jag frskt lgga ett aktrsperspektiv. Med Bourdieus begrepp habitus och kapital anlade jag ett strukturellt perspektiv. Slutligen har jag, med begreppet livsprojekt, velat koppla samman de intervjuades vrderingsmnster med deras gymnasieval.De slutsatser som kan dras r att alla dessa perspektiv har sin tillmpning, ibland p en och samma individ. Men det har varit lttare att pvisa aktrskapet n de strukturella faktorerna. Vad gller vrderingsmnstren har underskningen gett en mngtydig bild.
Resumo:
Dysfagi betyder svrt att svlja och innefattar mnga olika problem. Det kan vara svrigheter med att f fdan att passera frn munnen bakt till svalget, att riskera att f ner mat och dryck i lungorna vilket ger lungkomplikationer. En knsla av att maten fastnar i brstet men ocks ett hot om isolering. Syftet med denna litteraturstudie var att underska patientens egna upplevelser av mltidssituationer, hur malnutrition kan frebyggas samt vilka omvrdnadstgrder som underlttar tandet fr patienter som i samband med en stroke drabbats av dysfagi. Artiklar har skts i databaserna Blackwell Synergy, Swemed+, Elin@Dalarna och Medline. Manuellt har litteratur skts p Ludvika Kommuns bibliotek och bland tidigare studielitteratur. Urvalet begrnsades till att berra patienter som ftt dysfagi i samband med en stroke vidare skulle artiklarna ha en relevans till syfte och frgestllning. Till resultat delen har 12 artiklar anvnts. Munvrd och konsistensanpassning av mat och dryck r omvrdnadstgrder som visat sig ge bra resultat vidare r det viktigt med lugn vid matbordet och att mltiden fr ta den tid den tar. Att dricka en kopp kaffe kan ta en timme fr en person med dysfagi. Nyttan av information och tips om olika knep, tekniska hjlpmedel och trning r inte att frringa.
Resumo:
Syftet med examensarbetet r att underska vad pedagoger har fr attityder till hgpresterande elever och hur de upplever att ha hgpresterande elever i skolan bde ur ett pedagogiskt perspektiv samt ett socialt perspektiv. Hur de anpassar sin undervisning fr dessa elevers behov och vilka metoder de anvnder sig av i sin undervisning. Vidare har uppsatsen som ml r att gra en jmfrelse mellan detta och hur hgpresterande elever sjlva, i rskurserna fyra till sex, upplever sin situation i skolan idag. Att hitta likheter och skillnader mellan forskning och aktrer i skolans verksamhet. Fr att f reda p detta har vi valt att genomfra djupintervjuer med pedagoger och en enktunderskning med hgpresterande elever. Utifrn rdande forskning har vi skt information om inlrningsstilar, intelligens, individualisering och resursfrdelning. Vi har dragit fljande slutsatser; att vissa resultat pekar i motsatt riktning mot vad tidigare forskning och tidigare underskningar kommit fram till. Tidigare forskningen menar att resurserna frdelas ojmnt och att de hgpresterande eleverna inte fr alls samma mngd som sina klasskamrater. De pedagoger vi intervjuat menar dremot att eleverna visst fr sin resursdel men i en annan form, nmligen i frberedelserna till undervisningen d dessa elever i regel r mer sjlvgende och klarar av strre och mer lngsiktiga ml. Vidare pekar vr underskning p att det finns en tillrckligt hg procent av elever fr att enligt oss ses som orovckande hg, som upplever sig orttvist behandlade i skolan. Avslutningsvis s stller vi oss efter denna underskning frgande till hur pedagoger egentligen ser p ett individualiserat arbetsstt fr en hgpresterande elev.
Resumo:
Syftet med detta examensarbete r att underska elevers upplevelser av andrasprksundervisning och modersmlsundervisning i frhllande till deras skolgng och studieresultat. Examensarbetet bestr av en intervjustudie av fenomenografisk karaktr, d.v.s. r baserad p informanternas egna upplevelser och r genomfrd med fyra gymnasieelever i en liten stad i sdra Sverige. Frgestllningarna behandlar vad Svenska som andrasprk (SSA) respektive Modersmlsundervisning har haft fr betydelse fr eleverna nr det gller sprkliga frdigheter, studieresultat samt den vriga skolgngen. Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan till text, vilken har legat till underlag fr resultatet. Resultatet av studien visar att eleverna sjlva anser att undervisning i Svenska som andrasprk har varit av yttersta vikt fr hur vl de har tillgnat sig det svenska sprket, studieresultat samt hur vl de har klarat sig i de vriga mnena. Detta resultat stmmer vl verens med forskningen och slutsatsen som dragits r att SSA-undervisningen r att fredra framfr vanlig svenskundervisning fr de elever som har ett annat frstasprk n svenska. Modersmlsundervisningen har enligt eleverna inte haft samma funktion som hjlp fr att klara av de vriga mnena, utan har varit en isolerad freteelse, helt fristlld den vriga undervisningen, vilket strider mot forskningens syn p densamma. Dremot har slutsatsen om modersmlets och Modersmlsundervisningens betydelse fr elevernas sociala liv kunnat dras. Sammanfattande slutsats av denna studie r att alla elever som har ett annat modersml borde erbjudas samt fresls vlja bde SSA och Modersmlsundervisning, fr att f bsta mjliga frutsttningar i sin skolgng, till bra betyg, till fortsatta studier, till ett bra arbete samt till en god social gemenskap bde i Sverige och i hemlandet.
Resumo:
Syftet med freliggande systematiska litteraturstudie var att belysa brister i omvrdnaden av patienter med borderline personlighetsstrning (BPS) och vad bristerna beror p. Vid Hgskolan Dalarnas fulltextdatabas Elin och PsycInfo sktes vetenskapliga fulltextartiklar som omfattade BPS och omvrdnad. Av 35 artiklar valdes 14 ut varav 9 kvalitativa och 5 kvantitativa. Dessa artiklar kvalitetsprvades med 28 kriterier frn granskningsmallar modifierade efter Forsberg och Wengstrm (2003), Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006). Av artiklarna framkom att den viktigaste aspekten i omvrdnaden utgjordes av personalens patientbemtande. Faktorer av betydelse var personalens bristflliga bemtande, avsaknad av kunskap och empati samt uppfattningen att patienter med BPS r svra att behandla. Denna studie siktade till att ka omvrdnadspersonalens frstelse fr gott bemtande och bibringa en vidare syn p patienter med BPS s att de inte frbises och gr frlorade p grund av brister i vrden.
Resumo:
Denna litteraturstudie syftar till att underska hur tonringar med depressioner tidigt kan upptckas och f hjlp och vilken roll sjukskterskan har i detta samt vad tonringar sjlva tycker r viktigt i mtet med vrden. Till resultatdelen har 17 vetenskapliga artiklar valts ut efter litteraturskning ifrn databaserna Cinahl, Elin och Pubmed. Depressioner hos tonringar r ett allvarligt problem som innebr ett stort lidande och som i vrsta fall kan leda till sjlvmord. Frekomsten av depressioner hos tonringar kar och detta stller allt hgre krav p bde skolhlsovrd och primrvrd. Resultatet visade att tonringar i allmnhet hellre sker sig till skolhlsovrden och ungdomsmottagningar n till primrvrden och specialister. Genom att finnas nra tonringarna har skolskterskan och ungdomsmottagningar unika mjligheter att kunna upptcka och hjlpa tonringar som har depressioner eller nedstmdhet. Fr att ka mjligheterna till tidig upptckt och behandling av tonringar med depressioner r det viktigt att satsa resurser p skolhlsovrd och ungdomsmottagningar. Det br ocks spridas mer kunskap om systematisk screening som har visat sig vara ett vrdefullt verktyg fr att upptcka depressioner.
Resumo:
Utgngspunkten i vr underskning var att grundskolans matematikundervisning sedan lnge r prglad av enskild rkning i lroboken och graden av modernisering r lg. Detta grundar vi dels p egen erfarenhet och dels p forskning vi lst tidigare. Nr elever fr problem med matematiken i skolan lggs skulden p eleverna istllet fr p skolan och lrarens undervisning. Syftet med vrt arbete var att f en bild av vad skolan och den enskilde lraren kan gra fr att frndra/frbttra frutsttningarna i matematik fr grundskolans elever. Underskningens frgestllningar var: Vilka faktorer kan ligga bakom elevers utveckling efter ett icke godknt nationellt prov i matematik i skolr 5? Vad kan skolan och den enskilde lraren gra fr att frndra/frbttra frutsttningarna i matematik fr grundskolans elever?Vi valde att ska svar p vra frgor dels genom att gra en litteraturstudie och dels genom attintervjua fyra elever som inte blivit godknda p nationella mnesprovet i matematik i skolr 5. Vi har ocks intervjuat deras lrare (fem stycken) i skolr 4-6 och skolr 7-9.Utifrn vra resultat kunde vi dra slutsatsen att matematikundervisning inte enbart handlar om bra didaktiska metoder utan snarare om krlek till och engagemang fr eleverna. Vra elever verkar trivas med den kunskapssyn som Lpo 941 vilar p dr skolan ska se till varje unik individ och utforma undervisningen drefter. Grundskolans matematikundervisning prglas fortfarande av enskild rkning i lroboken, visade bde vra intervjuer och vr litteraturstudie. Detta trots att en enorm mngd forskning talar emot detta ensidiga arbetsstt och istllet fresprkar en varieradundervisning. Vra resultat visade ocks att det extra std elever fr r undervisning i liten grupp dr undervisningen till stor del sker p samma ensidiga stt. Fr att lyckas med matematikenmenar elever att lrarens engagemang och tilltro till deras frmga r den viktigaste faktorn.Andra faktorer som pverkar elevernas resultat r den egna motivationen och lusten att lra.Resultaten visar ocks att betygen har betydelse fr elevernas motivation. Det finnas allts mycket man kan gra fr att frbttra situationen i skolan. De tv frmsta faktorerna som krvs rengagerade lrare och en varierad undervisning.
