740 resultados para Sex reversal
Resumo:
The hysteretic behavior of mechanically alloyed nanocomposites FeCo + MnO was studied at high temperatures. These composites present an unusual high and thermally stable coercivity, compared to FeCo milled at equal conditions. Coercivity enhancement was observed in hysteresis loops obtained between room temperature and 750 K. It is attributed to the isolation of the FeCo ferromagnetic particles by the paramagnetic MnO (T(N) = 120 K). The M(rev)(M(irr))(H) curves are clearly linear for the composite, indicating that coherent rotation is the reversal mechanism in these materials. (C) 2008 Elsevier B.V. All rights reserved.
Resumo:
The distributions of coercivities and magnetic interactions in a set of polycrystalline Ni(0.8)Fe(0.2)/FeMn bilayers have been determined using the first-order reversal curve (FORC) formalism. The thickness of the permalloy (Py) film was fixed at 10 nm (nominal), while that of the FeMn film varied within the range 0-20 nm. The FORC diagrams of each bilayer displayed two clearly distinguishable regions. The main region was generated by Py particles whose coercivities were enhanced in comparison with those in which the FeMn film was absent (sample O). The minor region was produced by Py particles with coercivities similar to or slightly higher than those of particles in the Py film of sample O. Each sample presented two distributions of interaction fields, one for each region, and both were centred slightly below the exchange-bias field, thus indicating a prevalence of magnetizing interactions. These results are consistent with a grain size distribution in the Py layer and the presence of uncompensated antiferromagnetic moments.
Resumo:
Ribbons of nominal composition (Pr(9.5)Fe(84.5)B(6))(0.96)Cr(0.01)(TiC)(0.03) were produced by arc-melting and melt-spinning the alloys on a Cu wheel. X-ray diffraction (XRD) reveals two main phases, one based upon alpha-Fe and the other upon Pr(2)Fe(14)B. The ribbons show exchange spring behavior with H (c) = 12.5 kOe and (BH)(max) = 13.6 MGOe when these two phases are well coupled. Transmission electron microscopy revealed the coupled behavior is observed when the microstructure consists predominantly of alpha-Fe grains (diameter similar to 100 nm.) surrounded by hard material containing Pr(2)Fe(14)B. The microstructure is discussed in terms of a calculation by Skomski and Coey. A first-order-reversal-curve (FORC) analysis was performed for both a well-coupled sample and a poorly coupled sample. The FORC diagrams show two strong peaks for both the poorly coupled sample and for the well-coupled material. In both cases, the localization of the FORC probability suggests magnetizing interactions between particles. Switching field distributions were calculated and are consistent with the sample microstructure.
Resumo:
Ribbons of nominal composition (Pr(9.5)Fe(84.5)B(6))(0.96)Cr(0.01)(TiC)(0.03) were produced by arc-melting and melt-spinning the alloys on a Cu wheel. X-ray diffraction reveals two main phases, one based upon alpha-Fe and the other upon Pr(2)Fe(14)B. The ribbons show exchange spring behavior with H(c)=12.5 kOe and (BH)(max)= 13.6 MGOe when these two phases are well coupled. Transmission electron microscopy revealed that the coupled behavior is observed when the microstructure consists predominantly of alpha-Fe grains(diameter similar to 100 nm.) surrounded by hard material containing Pr(2)Fe(14)B. A first-order-reversal-curve (FORC) analysis was performed for both a well-coupled sample and a partially-coupled sample. The FORC diagrams show two strong peaks for both the partially-coupled sample and for the well coupled material. In both cases, the localization of the FORC probability suggests demagnetizing interactions between particles. Switching field distributions were calculated and are consistent with the sample microstructure. (C) 2009 Elsevier B.V. All rights reserved.
Resumo:
Films of isotropic nanocrystalline Pd(80)Co(20) alloys were obtained by electrodeposition onto brass substrate in plating baths maintained at different pH values. Increasing the pH of the plating bath led to an increase in mean grain size without inducing significant changes in the composition of the alloy. The magnetocrystalline anisotropy constant was estimated and the value was of the same order of magnitude as that reported for samples with perpendicular magnetic anisotropy. First order reversal curve (FORC) analysis revealed the presence of an important component of reversible magnetization. Also, FORC diagrams obtained at different sweep rate of the applied magnetic field, revealed that this reversible component is strongly affected by kinetic effect. The slight bias observed in the irreversible part of the FORC distribution suggested the dominance of magnetizing intergrain exchange coupling over demagnetizing dipolar interactions and microstructural disorder. (c) 2009 Elsevier B.V. All rights reserved.
Resumo:
Undersökningens syfte är att med hjälp av intervjuer redovisa sex gymnasielärares uppfattningar om deras yrkesetiska principer. Fokus ligger på principernas syfte, diskursaktualitet och applicerbarhet. Resultatet visar att lärarna ser yrkesetiken som ett förhållningssätt samt en del i status- och professionsfrågan. Diskursaktualiteten uppfattas som frånvarande på den aktuella skolan, men intresse för större aktivitet önskas hos några av dem. Yrkesetikens applicerbarhet anses som relativt god, men att problem finns.
Resumo:
De flesta lekforskare är eniga om att barn lär sig när de leker och att lek har betydelse för barns utveckling. Syftet med denna undersökning var att studera vilka uppfattningar pedagoger har om lek och hur de använder lek för barns lärande i undervisningen i sina tre förskoleklasser. I studien intervjuades sex pedagoger, två barnskötare, två förskollärare och två fritidspedagoger. Resultatet visade att pedagogerna uppfattar lek som viktig för barnens lärande och utveckling och att den använder sig av både fria och styrda lekar i undervisningen.
Resumo:
Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger använder sig av leken i sin verksamhet och vad de har för syn på lekens betydelse för förskolebarns lärande och utveckling. Studien bygger på litteratur om tidigare forskning kring lek samt kvalitativa intervjuer med sex pedagoger verksamma inom förskola och förskoleklass. Resultatet av vår studie visar att både pedagogerna och de forskare vi tagit del av anser att leken är en viktig bit av barns lärande och utveckling. Pedagogerna lyfter fram leken som barnens arbetsredskap och poängterar hur viktigt det är att skapa goda förutsättningar för lek. De använder leken på ett medvetet sätt i sin verksamhet och är eniga om att begreppen lek, lärande och utveckling är sammanhängande och inte går att skilja åt. Studien visar att leken mestadels ses som god och befrämjande men också att leken har en baksida som enligt pedagogerna kan innehålla inslag av maktutövande och förtryck.
Resumo:
Syftet med det här arbetet har varit att undersöka hur barn i åldrarna tre-sex år skapar, upp-rätthåller och avbryter gemenskaper med varandra i den fria leken på förskolan. Jag har också tittat på det hela ur ett genusperspektiv och har tittat på om pojkar och flickor agerar på olika sätt när det gäller tillträden samt exkluderingar i den fria leken. Som metod har jag använt mig av observationer, jag antecknade och gjorde röstinspelningar för att fånga så mycket som möjligt av det barnen sade och gjorde. Jag genomförde 27 obser-vationer både inomhus och utomhus.Resultatet visade att pojkar och flickor använder sig av många olika strategier för att få tillträ-de till pågående lek och för att utesluta varandra under pågående lek.De vanligaste tillträdesstrategierna som barnen under mina observationer använde sig av var: att fråga om man fick delta i leken, att avbryta eller använda sig av en störande entré för att få tillträde till leken, att leka bredvid några andra som leker och själv leka liknande lek som dem samt att referera till någon vuxens auktoritet. När det kommer till uteslutningsstrategier så var de vanligaste: att etablera en kärngrupp, att ha en roll i leken men ändå bli utestängd, uteslutningar av kamrater inom pågående lek, att skydda interaktionsutrymmet och uteslutning på grund av ålder.Användandet av tillträdes- och uteslutningsstrategier ur genushänseende visade att flickorna oftast frågade om de fick vara med i en pågående lek eller refererade till frasen alla får vara med. Pojkarna använde sig mest av avbrytande och störande entré och till viss del, men inte i lika stor utsträckning som flickorna, av frasen alla får vara med.
Resumo:
This study aimed to explore perceptions and experiences concerning sexuality, contraceptives, unwanted pregnancy and unsafe abortion among young people in Kisumu, Kenya. The design of the study was inductive with a qualitative approach using personal in-depth interviews. Eight participants (four female and four male) were asked to describe their perceptions and experience concerning sexuality, contraceptives, unwanted pregnancies and unsafe abortion. The result showed that culture and norms, misconceptions and gender based power in sexuality are factors that impact Sexual Reproductive Health among young people in Kisumu today. Unwanted pregnancy was described as a shame, a burden and a destroyed life which lead to many unsafely induced abortions. The findings indicate that youth interventions are important, such as engaging young men in unwanted pregnancy and thus unsafe abortions and to empower young women.
Resumo:
Syftet med studien är att undersöka hur sex lärare i moderna språk förhåller sig till individualisering i undervisningen. Metoden som använts är kvalitativa forskningsintervjuer med språklärare verksamma inom såväl grundskolan som gymnasiet. Undersökningens resultat åskådliggör en mångfald av tolkningar kring individualiseringsuppdraget hos lärare i moderna språk. Utifrån informanternas svar identifieras tre skilda individualiseringsmodeller. I den första modellen framstår individualiseringen framförallt som en metod baserad på nivåindelning och användande av särskilt material. Individualisering beskrivs i den andra modellen som ett förhållningssätt, att beakta elevernas olikhet, och utformas under en rad olika inslag, från planering till utvärdering. I den tredje modellen nås individualisering i helklassundervisning genom varierande arbetsformer samt lärarens kontakt med eleverna under lektionen. Att läraren snarare ansluter sig till en av dessa tre modeller tycks hänga samman med vilka behov och risker denne förknippar med individualisering.
Resumo:
Syftet med studien är att få ökad kunskap om lärares erfarenheter av och uppfattningar om att använda den interaktiva skrivtavlan i matematikundervisning samt hur den påverkar elevers lärande i matematik. Studien visar att skrivtavlan används huvudsakligen som ett demonstrationsverktyg för läraren vid exempelvis genomgångar och repetition. Den tillhörande dokumentkameran används flitigt. Skrivtavlan används också för att visa film och TV-program och ibland för att söka på internet. Eleverna interagerar med skrivtavlan när de till exempel löser uppgifter i matematik. Detta sker både enskilt och i par. Interaktion mellan elev och skrivtavlan sker även då surfplattor kopplas upp mot skrivtavlan. Det är vanligt att eleverna redovisar arbeten med hjälp av skrivtavlan. De faktorer som skapar möjligheter till användning är skrivtavlans unika egenskaper och ”Det får igång eleverna”. Skrivtavlans unika egenskaper innebär till exempel funktionen som gör det enkelt att spara och plocka fram sparade dokument samt enkelheten i att snabbt byta aktivitet. Citatet ”Det får igång eleverna” avser skrivtavlans påverkan på elevers delaktighet och fokus, faktorer som upplevs öka när skrivtavlan involveras i undervisningen. De faktorer som upplevs som hinder är lärarens kunskap om verktyget och tekniska problem. Tiden är ett hinder för lärarnas egen kunskapsinhämtning men kan också verka som möjlighet då tid kan skapas för enskilda elever när skrivtavlan används i ett stationssystem i undervisningen.
Resumo:
I studien undersöks hur lärare ger elever muntlig och skriftlig feedback på uppgiftsnivå i matematikundervisningen. För att undersöka detta har observationer och intervjuer av kvalitativ karaktär utförts med sex lärare som undervisar i årskurs 1-3. Insamlade och avbildade dokument i form av elevers räkneböcker har också varit en del av datainsamlingsmetoden. För att på bästa sätt undersöka och besvara studiens frågeställning har grundad teori valts ut och använts som forskningsansats. Utifrån insamlad data och med substantiv och teoretisk kodning som verktyg har en teoretisk modell utvecklats. Modellen visar att muntlig och skriftlig feedback som ges från lärare till elev på uppgiftsnivå kan vara antingen direkt eller indirekt. Beroende på om feedbacken är muntlig eller skriftlig, direkt eller indirekt, kan den också vara bekräftande, uppmuntrande, upprepande, informerande, stöttande eller uppmanande. Detta resultat redovisas med hjälp av en så kallad "fyrfältare". Värt att notera är också att resultatet i studien visar att muntlig feedback ges i betydligt högre grad än skriftlig feedback. Ett par slutsatser som dras utifrån studiens resultat är att verkligheten skiljer sig från hur tidigare forskning förespråkar att feedback bör komma till uttryck i klassrummet och att elevernas ålder samt lärarnas tid spelar en avgörande roll för vilken sorts feedback som ges. En annan viktig slutsats som också dras utifrån studiens redovisade resultat är att vissa kategorier av feedback är mer effektiva för elevers lärande i matematik än andra.
Resumo:
Huvudsyftet med denna empiriska studie har varit att undersöka om och hur några lärare på Åland praktiskt arbetar med multimodalt skrivande i årskurs 4-6, samt deras upplevelser av och inställning till det multimodala skrivandet i skolan. Det multimodala skrivandet har i denna studie definierats som att skriftlig, visuell och auditiv teckenvärld kombineras på ett eller annat sätt. Skrivuppgifter där text kombinerats med bild och ljud är exempel på detta. Genom halvstrukturerade intervjuer visar studien att det multimodala skrivandet förekommer relativt ofta, främst det som innefattar text och bild. Dessutom förekommer både analoga och digitala multimodala skrivuppgifter i undervisningen. Det visar sig att möjligheterna är många med lärare som generellt är positiva till det multimodala skrivandet i skolan. Det är snarare lärarna själva som begränsar den multimodala skrivundervisningen på grund av egen osäkerhet. Den digitala tekniken kan stundtals också ställa till med bekymmer. Vidare visar studien att lärare behöver utveckla och förstå att den multimodala skrivprocessen är en integrerad process där helheten är det centrala. Lärare behöver även utveckla den multimodala skrivkompetensen eftersom den granskande aspekten av texters budskap är lika viktig som att låta olika teckenvärldar samspela. Trots en obekanthet med begreppet så inkluderar lärare multimodalt skrivande i sin undervisning.