Two unpublished letters of Robert Louis Stevenson

This article prints and discusses two uncollected letters by Robert Louis Stevenson to the publishing firm of Chatto & Windus, concerning his book Memories and Portraits.

Diviser, choisir et condenser: rubriques et illustrations du règne d'Uter et Pandragon dans le Merlin de Robert de Boron

La sélection opérée par les rubriques et les enluminures, formes contraintes qui échappent dans une certaine mesure à la linéarité du développement textuel, détermine la réception de l'œuvre. Les manuscrits comprenant des miniatures synthétiques (comme celles qui représentent l'enfance de Merlin) ou des séries iconographiques (comme celles qui rendent compte des amours d'Uterpandragon et Ygerne et de leurs conséquences) présentent donc un caractère exceptionnel, orientant la lecture du texte et son interprétation.

Construction impossible et défense improbable : la tour du roi Vertigier dans l'Historia Brittonum de Nennius, l'Historia Regum Britanniae de Geoffroy de Monmouth, le Brut de Wace et le Merlin de Robert de Boron

La question architecturale de l'impossibilité de l'usurpateur Vertigier à construire sa tour se double d'une réflexion politique et morale déterminante. La tour branlante est en effet à l'image du royaume déchiré de Grande Bretagne : elle emblématise l'instabilité politique et les affrontements militaires qui déterminent l'ascension illégitime puis la chute de ce mauvais roi.

“There’s something very familiar about all this”: generic play and performance in the Back to the Future trilogy (Robert Zemeckis, 1985, 1989, 1990)

The Back to the Future Trilogy incorporates several different generic elements, including aspects of the fifties teen movie, science fiction, comedy and the western. These different modes playfully intertwine with each other creating a complex world of repetitions, echoes and modulations. This essay seeks to interrogate the construction of generic elements and the play between them through a close analysis of a repeated performance. Genre is signalled through various strategies employed within the construction of mise-en-scène, a significant portion of this, as I would like to argue, is transmitted through performance. The material detail of a performance – incorporating gesture, movement, voice, and even surrounding elements such as costume – as well as the way it its presented within a film is key to the establishment, invocation and coherence of genre. Furthermore, attention to the complexity of performance details, particularly in the manner in which they reverberate across texts, demonstrates the intricacy of genre and its inherent mutability. The Back to the Future trilogy represents a specific interest in the flexibility of genre. Within each film, and especially across all three, aspects of various genres are interlaced through both visual and narrative detail, thus constructing a dense layer of references both within and without the texts. To explore this patterning in more detail I will interrogate the contribution of performance to generic play through close analysis of Thomas F. Wilson’s performance of Biff/Griff/Burford Tannen and his central encounter with Marty McFly (Michael J. Fox) in each film. These moments take place in a fifties diner, a 1980s retro diner and a saloon respectively, each space contributing the similarities and differences in each repetition. Close attention to Wilson’s performance of each related character, which contains both modulations and repetitions used specifically to place each film’s central generic theme, demonstrates how embedded the play between genres and their flexibility is within the trilogy.

The composite-tendency Robert-Asselin-Williams (RAW) filter in semi-implicit integrations

Timediscretization in weatherandclimate modelsintroduces truncation errors that limit the accuracy of the simulations. Recent work has yielded a method for reducing the amplitude errors in leap-frog integrations from first-order to fifth-order.This improvement is achieved by replacing the Robert–Asselin filter with the Robert–Asselin–Williams (RAW) filter and using a linear combination of unfiltered and filtered states to compute the tendency term. The purpose of the present article is to apply the composite-tendency RAW-filtered leapfrog scheme to semi-implicit integrations. A theoretical analysis shows that the stability and accuracy are unaffected by the introduction of the implicitly treated mode. The scheme is tested in semi-implicit numerical integrations in both a simple nonlinear stiff system and a medium-complexity atmospheric general circulation model and yields substantial improvements in both cases. We conclude that the composite-tendency RAW-filtered leap-frog scheme is suitable for use in semi-implicit integrations.

Döden i Falun 1750 till 1770 : Gruvhanteringen och miljön i ett jämförande perspektiv

Syftet med denna uppsats är att utröna om risken att avlida i förtid var större i Falun än på tre andra jämnstora orter i Mellansverige med i övrigt likartade miljömässiga förutsättningar, mellan åren 1750 till 1770. Det använda källmaterialet är Tabellverkets folkbokförings- och mortalitetstabeller för åren 1750 till 1770. Dödsfall i miljörelaterade sjukdomar för Falun har jämförts med orterna Mora, Gefle och Hedemora. Miljön i Falun skiljde sig från de andra orterna främst på grund av den massiva exponeringen av svaveldioxid och metallhaltiga partiklar, som förekom som ett resultat av gruvverksamheten och den efterföljande kopparframställningen. Gefle var en tätort med stadens problem medan Mora var ett agrart samhälle och Hedemora var både och. Resultatet visar, att risken att avlida i bröst- och lungrelaterade sjukdomar var signifikant högre i Falun än i Mora och Hedemora. Även i Gävle var risken mindre än i Falun, dock ej lika tydligt, vilket sannolikt är en följd av att Gävle var en tätort, som allmänt gav en högre dödlighet. Även den allmänna risken att avlida i förtid var högre i Falun än för de andra orterna. Undersökningen visar också på den risk, som fanns, att avlida i förtid, som de olika epidemierna gav upphov till och den stora inverkan det får. Medelåldern var högre i Falun än för de andra undersökta orterna men detta förklaras främst och rimligast av demografiska skillnader