DROGMISSBRUKAREN I VÅRDEN : -bemötande och omvårdnad

Syftet med denna litteratur studie var att undersöka vetenskaplig litteratur om hur sjuksköterskan och övrig sjukvårdspersonal bemöter och vårdar patienter med missbruksproblem. Begreppet missbruk innefattar alla former av missbruk av både narkotika och alkohol. Artiklarna skulle handla om patienter med ett missbruk och deras möte med vården. Litteratursökningen har skett i följande databaser: Science Direct (Elsevier) PubMed , Blackwell Synergy. Urvalet skedde utifrån relevans till syfte och frågeställningar. Sammanlagt har 20 stycken artiklar mellan åren 2002-2007 har använts. Resultatet visade ett negativt fördomsfullt bemötande mot missbrukare och att dessa fick en sämre omvårdnad.Det fanns även en stor brist på kunskap om missbruksproblem inom sjukvården och att frågor om alkoholkonsumtion inte alltid ställs till patienter. Hur sjukvårdspersonalens bemötande är spelar en mycket stor roll för att få missbrukarens förtroende och ökar sannolikheten för att patienten tar emot råd och stöd . Enskilda samtal med patienten om missbruksproblemet är en åtgärd som främjar en livsstilförändring.

Kvinnors upplevelser av missfall : och dess påverkan på nästkommande graviditet

En övervägande stor grupp kvinnor drabbas av missfall, antingen tidigt eller sent i graviditeten, ochför många är det en traumatisk upplevelse. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva aktuellforskning om hur kvinnor upplever ett missfall och hur den upplevelsen påverkar den psykiskahälsan i nästkommande graviditet. Litteraturöversikten baserades på tjugotre vetenskapliga artiklarpublicerade mellan 1995 och 2007. Sökning har skett i fyra olika databaser med ett antalsökkombinationer.Resultatet visade att missfall är ett komplext tillstånd där många olika känslor är involverade.Blandade känslor i form av sorg, oro, förtvivlan, depression och skuld beskrevs av kvinnorna. Vidnästkommande graviditet upplevdes en stark oro och ett hot mot graviditeten och barnet. Studiervisade även en lägre grad av prenatal anknytning till barnet hos de kvinnor som upplevt missfall.Upplevelsen av att sakna stöd efter missfallet och under nästkommande graviditet påtalades avföräldrarna. Skillnad i sorgearbete mellan kvinnan och mannen beskrevs, liksom att kvinnan visadehögre grad av depression och oro än mannen. Flera studier betonar vikten av planerad uppföljningefter ett missfall.Nyckelord; missfall, kvinnors upplevelse, oro, sorg, skuld och nästkommande graviditet.

När Viljan inte finns att Leva : Suicidbenägenhet ur ett sjuksköterske- och patient perspektivEn systematisk litteraturstudie

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka vilka attityder sjuksköterskor hade gentemot suicidala patienter, vilka upplevelser patienter hade efter ett suicidförsök och hur de upplevde omvårdnaden de fick. I syftet ingick även att undersöka vilka kunskaper som en sjuksköterska behöver ha i mötet med suicidala personer. Sökning av artiklar har gjorts på databaserna Elin@Dalarna och Blackwell Synergy där sökorden attitudes, care, caring, nursing, nurse, suicide användes i olika kombinationer. Artiklarna skulle vara vetenskapliga, inte publicerade före 1997 och svara på syfte och frågeställning. För att säkerställa att kvalitén på artiklarna var god granskades de med hjälp av en granskningsmall. Sammanlagt ligger tretton artiklar till grund för resultatet i denna litteraturstudie. Resultatet visade att sjuksköterskor ofta hade en negativ attityd i arbetet med suicidpatienter, och sjuksköterskor på akuta avdelningar tenderade att vara mera negativa än de på psykiatriska avdelningar. Suicidpatientens personlighet hade betydelse för vilken attityd sjuksköterskan hade. Utbildning visade sig medföra en mera positiv inställning. Resultatet visade också att suicidpatienter ofta kände skam och känslor av misslyckande efter suicidförsök. Attityden sjuksköterskan visade påverkade patientens väg tillbaka. Det var viktigt för dem att bli sedd, lyssnad på och inte bli fördömd. Litteraturstudien visade att sjuksköterskor behöver kunskap och utbildning för att kunna möta denna patientgrupp för att ge bästa tänkbara omvårdnad i behandlingsarbetet.

Organdonation : Upplevelser och omvårdnadsbehov i samband med organdonation för givare, mottagare och närstående.

Bristen på organ är ett välkänt och diskuterat ämne inom transplantationsverksamheten. Den har dock ökat donationsfrekvensen, genom att utvecklingen av att transplantera organ från en levande individ till en annan har påskyndats. Detta i sin tur har gett större möjligheter att belysa och samla kunskaper om hur organdonatorer, mottagare och närstående beskriver sina upplevelser. Syftet med vår studie var därför att fördjupa oss i hur de människor som ger organ och de människor som tar emot ett organ har upplevt donationsprocessen. Vi ville också belysa de känslomässiga upplevelser som de närstående till en patient som drabbats av hjärndöd beskriver.Vi har gjort en systematisk litteraturstudie, och använt vetenskapliga artiklar publicerade mellan år 1997 och 2007. Resultatet visar att de flesta är mycket positivt inställda till att donera eller ta emot organ, oberoende av en lång process och oväntade komplikationer. Samma positiva uppfattning beskrivs av närstående till dem som drabbats av hjärndöd, trots att de snabbt tvingats ta ett beslut om organdonation samtidigt som de just påbörjat ett sorgearbete.

Att möta livet och döden samtidigt : Patienters upplevelser efter levertransplantation

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser hos levertransplanterade patienter. Metod: En systematisk litteraturstudie där artiklarna är sökta i databasernaElin@Dalarna, Blackwell Synergy, EBSCO Host, CINAHL (EBSCO), PubMed, Wiley, inter Science. Sammanlagt analyserades 15 artiklar. Både kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar ingick. Artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av granskningsmallar och de artiklar som var av hög eller medelhög kvalitet inkluderades.Resultat: Detta resulterade i tio kategorier; känslan av hopp och glädje samt oro, känslan avatt förlora kontrollen, tacksamhetskänsla, identitet, stöd och trygghet i återhämtningsprocessen, relation till andra och sig själv, plågsam smärta, emotionellt och fysiskt välbefinnande,önskan om att återgå till det normala livet och upplevelser av sjukvårdspersonalensstöd. Patienterna kände en stor tacksamhet för gåvan till nytt liv och de ville därmed leva varje dag fullt ut. Patienterna som genomgått en transplantation befinner sig i en mycket komplex situation där de samtidigt känner tacksamhet, glädje sorg och oro.Patienternas förväntningar bestod av att de hoppades kunna leva ett så normalt liv som möjligt efter transplantationen och ”ville ej ses som sjuka” efter återhämtningen. Somsjukvårdspersonal är det oerhört viktigt att vara medveten om detta för att kunna ge en godomvårdnad. Även omgivningens stöd var mycket viktigt. Känslomässigt och fysiskt välbefinnande påverkade upplevelsen av transplantationen.

I Fängelset : Regler och disciplinära åtgärder mot internerna på Falu fångvårdsanstalt under 1900-1905 och 1950-1955

Syftet med denna C-uppsats är att se vilka förändringar som ägde rum på Falu fångvårdsanstalt mellan två skilda perioder. Fokus ligger på de disciplinära åtgärder som vidtogs mot fångar som på något vis misskött sig på anstalten. Ena perioden är mellan 1900-1905 och den andra perioden är mellan 1950-1955. Under 1946 ägde en reformering av Svenska fångvården rum. Före detta år satt internerna isolerade i ensamceller och fick varken träffa eller språka med någon annan fånge under sin fängelsevistelse. Efter 1946 trädde reglementeringen i kraft där fångarna fick träffa varandra och samtala. Interner erhöll mer frihet än innan och den strikta ordning som funnits innan avtog så smått. Frågan som ställs i arbetet är vilka förändringar som går att finna före och efter 1946 års reglementering. Fången fick mer frihet efter detta år, men paradoxalt nog ökade skötsamhetsöverträdelserna efter 1946. De disciplinära åtgärderna fördubblades nästan i jämförelse med tidigare period. Det ökade förtroendet för internerna renderade i en högre grad av oordning på Falu fängelse och resultatet av undersökningen visar att det förekom fler förseelser 1950-1955 än 1900-1905. Källmaterialet till undersökningen består i huvudsak av förhörsprotokoll och straffjournaler från Falu fängelse för angiven tid, vilka har studerats på landsarkivet i Uppsala.

Sjuksköterskestudenters och sjuksköterskors inställning till och erfarenheter av informationsteknologiskt stöd i vården : En systematisk litteraturstudie

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka studenters och sjuksköterskors inställning till informationsteknologi, samt studenters erfarenhet av IT och möjlighet att utnyttja IT i klinisk utbildning. Använda databaser var Medline, Science Direct, och Google Scholar. Följande sökord användes: nursing, student, documentation, attitudes to computers, computerized, och medical record. Femton artiklar ingick, varav nio hade kvantitativ ansats och sex kvalitativ ansats. Resultatet visade att yngre studenter inte hade lika högt förtroende för teknologi som äldre studenter. Resultatet var inte det väntade då yngre studenter haft möjlighet att använda datorer i grundskolan. IT i undervisningen ökade dock förtroendet för tekniken. När handdator (PDA) blev ett verktyg, blev den också ett stöd i kritiskt tänkande och informationshantering och bidrog till att öka kvaliteten på omvårdnaden. Speciellt nöjda var studenter med att ha snabb och enkel tillgång till information jämfört med att söka information i böcker. Problem med PDA kunde gälla svårighet att lära sig tekniken, negativ inställning hos personal och tekniska brister. Sättet att introducera IT hade stor betydelse för studenters benägenhet att acceptera eller ta avstånd från IT. Elektronisk patientjournal resulterade inte i bättre vård. Gamla problem kunde lösas men nya uppstod. Testresultat försvann inte men kunde fortfarande förbises. Risken fanns för motsägelsefulla medicinska data relaterat till dubbla journalföringssystem.

Inlärning och öppet-fält aktivitet hos förskolebarn

The purpose of this study was to analyze the impact of learning on open-field activity among pre-school children varying from 3 to 5 years old. Altogether 25 children, 13 girls and 12 boys, entered the test from three different preschools in Dalarna. Six of these children represented the control group. The children were asked to learn 2 tasks, 1 visual memory task and 1 spatial constructing-kit task. Before, between and after the tasks, the children were allowed to move freely in the open field. The control group did not solve any learning tasks and only entered the open field, which was divided into 18 equally large squares, where the children’s activities were observed. The children’s learning times as well as their spontaneous open-field activity and wall-seeking behaviour were registered. The result showed as a general rule that the learning time was reduced between each session. However, the visual memory task increased the children’s spontaneous open-field behaviour more and decreased their wall seeking to a greater extent than the spatial-construction learning task.

Integration av webbaserat analysprogram och kartprogram : Integration of web based analysis-software andmap-software

I takt med att GIS (Grafiska InformationsSystem) blir allt vanligare och mer användarvänligt har WM-data sett att kunder skulle ha intresse i att kunna koppla information från sin verksamhet till en kartbild. Detta för att lättare kunna ta till sig informationen om hur den geografiskt finns utspridd över ett område för att t.ex. ordna effektivare tranporter. WM-data, som det här arbetet är utfört åt, avser att ta fram en prototyp som sedan kan visas upp för att påvisa för kunder och andra intressenter att detta är möjligt att genomföra genom att skapa en integration mellan redan befintliga system. I det här arbetet har prototypen tagits fram med skogsindustrin och dess lager som inriktning. Befintliga program som integrationen ska skapas mellan är båda webbaserade och körs i en webbläsare. Analysprogrammet som ska användas heter Insikt och är utvecklat av företaget Trimma, kartprogrammet heter GIMS som är WM-datas egna program. Det ska vara möjligt att i Insikt analysera data och skapa en rapport. Den ska sedan skickas till GIMS där informationen skrivs ut på kartan på den plats som respektive information hör till. Det ska även gå att välja ut ett eller flera områden i kartan och skicka till Insikt för att analysera information från enbart de utvalda områdena. En prototyp med önskad funktionalitet har under arbetets gång tagits fram, men för att ha en säljbar produkt är en del arbeta kvar. Prototypen har visats för ett antal intresserade som tyckte det var intressant och tror att det är något som skulle kunna användas flitigt inom många områden.

Matproblem och personlighet

The purpose of this study was to examine by means of Eysenck Personality Inventory (EPI), the relationship between Neuroticism, and self-rated eating problems. Altogether 105 respondents, mean aged 42,3 years, including 11 men and 94 women, participated by answering an Internet-based questionnaire comprising three different sections. Neuroticism correlated with self-rated eating problems (r=,468, p<0,01). By means of multiple regression analysis it was indicated that both Neuroticism (p<.001) and Body Mass Index (BMI) (p<.001) contributed significantly to the prediction of self-rated eating problems (multiple correlation (ß=.594). The study indicated that the personality only partly explained the variation of eating problems. The result was discussed in terms of significance of biological factors stressing changes in 5-HT levels triggering eating problems.

Med perspektiv på gymnasievalet : en kvalitativ undersökning av motiv, värderingar och attityder som väglett några ungdomar inför deras gymnasieval

Vid femton års ålder ställs skolungdomar i vårt land inför ett beslut som sannolikt kommer att få konsekvenser för dem under lång tid. De ska då välja vilket gymnasieprogram de ska gå under de närmast följande tre åren, en tid under vilken de i hög grad formar sin identitet och skapar nya nätverk. Gymnasieutbildningen ger dessutom en första inriktning inför deras studie- och yrkeskarriär och valet kan därför ses som en manifestation av vad den unga människan har tänkt med sitt liv.Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka motiv, värderingar och attityder som väglett några ungdomar vid deras val av gymnasieprogram. Min utgångspunkt är att det kan finnas en rad olika faktorer som spelar in och mina frågeställningar är därför:•Vilken roll har viktiga personer i den närmaste omgivningen, som föräldrar, syskon och kompisar spelat?•Vilken betydelse har individens egna biografiska erfarenheter av skola och arbete haft?•Hur kan valet av program relateras till deras nuvarande självbild eller identitet?•Kan individens mer kulturellt grundade attityder till arbete och karriär ha påverkat beslutet?•Finns det uttalade eller outtalade framtidsplaner eller livsprojekt i bakgrunden?•Vilken betydelse har individens förhållande till samhällets strukturella mönster vad gäller klass och kön i dessa fall?Undersökningen har genomförts i form av en fokusgrupp och kvalitativa intervjuer där fem gymnasieelever deltagit. De gick första året och hade därmed redan gjort sina val och dessutom påbörjat sin utbildning. Perspektivet för dem är retrospektivt.De teoretiska perspektiv jag har tillämpat på intervjumaterialet är tre: Med symbolisk interaktionism har jag försökt lägga ett aktörsperspektiv. Med Bourdieus begrepp habitus och kapital anlade jag ett strukturellt perspektiv. Slutligen har jag, med begreppet livsprojekt, velat koppla samman de intervjuades värderingsmönster med deras gymnasieval.De slutsatser som kan dras är att alla dessa perspektiv har sin tillämpning, ibland på en och samma individ. Men det har varit lättare att påvisa aktörskapet än de strukturella faktorerna. Vad gäller värderingsmönstren har undersökningen gett en mångtydig bild.

Bara en hysterisk mamma? : Föräldraröster om skolans hanterande av elever utan fullständiga betyg.

Följande undersökning utgår ifrån intervjuer med föräldrar till elever som saknar fullständiga grundskolebetyg. Dessa föräldraintervjuer speglar på så sätt skolans vardagsproblem och de utvecklingsbehov som föreligger inom gymnasieskolans frirum. Framför allt betonas att föräldrarna bör ses som en resurs i skolans kartläggning av elever, men också att skolan bör ha ett processinriktat förhållningssätt. Att läs- och skrivsvårigheter kan ligga till grund för en stor del skolproblematik betonas, men också att goda relationer bereder stora möjligheter att arbeta konstruktivt kring dessa elever.

Dysfagi efter stroke : Omvårdnadsåtgärder för att underlätta näringsintag och måltidssituationer

Dysfagi betyder svårt att svälja och innefattar många olika problem. Det kan vara svårigheter med att få födan att passera från munnen bakåt till svalget, att riskera att få ner mat och dryck i lungorna vilket ger lungkomplikationer. En känsla av att maten fastnar i bröstet men också ett hot om isolering. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka patientens egna upplevelser av måltidssituationer, hur malnutrition kan förebyggas samt vilka omvårdnadsåtgärder som underlättar ätandet för patienter som i samband med en stroke drabbats av dysfagi. Artiklar har sökts i databaserna Blackwell Synergy, Swemed+, Elin@Dalarna och Medline. Manuellt har litteratur sökts på Ludvika Kommuns bibliotek och bland tidigare studielitteratur. Urvalet begränsades till att beröra patienter som fått dysfagi i samband med en stroke vidare skulle artiklarna ha en relevans till syfte och frågeställning. Till resultat delen har 12 artiklar använts. Munvård och konsistensanpassning av mat och dryck är omvårdnadsåtgärder som visat sig ge bra resultat vidare är det viktigt med lugn vid matbordet och att måltiden får ta den tid den tar. Att dricka en kopp kaffe kan ta en timme för en person med dysfagi. Nyttan av information och tips om olika knep, tekniska hjälpmedel och träning är inte att förringa.

Omvårdnadsaspekter påBorderline personlighetsstörning ur ett sjuksköterske- och patientperspektiv

Syftet med föreliggande systematiska litteraturstudie var att belysa brister i omvårdnaden av patienter med borderline personlighetsstörning (BPS) och vad bristerna beror på. Vid Högskolan Dalarnas fulltextdatabas Elin och PsycInfo söktes vetenskapliga fulltextartiklar som omfattade BPS och omvårdnad. Av 35 artiklar valdes 14 ut varav 9 kvalitativa och 5 kvantitativa. Dessa artiklar kvalitetsprövades med 28 kriterier från granskningsmallar modifierade efter Forsberg och Wengström (2003), Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006). Av artiklarna framkom att den viktigaste aspekten i omvårdnaden utgjordes av personalens patientbemötande. Faktorer av betydelse var personalens bristfälliga bemötande, avsaknad av kunskap och empati samt uppfattningen att patienter med BPS är svåra att behandla. Denna studie siktade till att öka omvårdnadspersonalens förståelse för gott bemötande och bibringa en vidare syn på patienter med BPS så att de inte förbises och går förlorade på grund av brister i vården.

Snigelns vandring över fältet : Aktionsanalys - en metod för skolutveckling

En orsak till att skolors arbetsorganisationer byggs upp av grupper, ofta i form av arbetslag, kan vara att det finns en förväntan att detta skall leda till skolutveckling. Med detta som grund har arbetet i sin första del strävat efter att utveckla ett analysinstrument i form av en metod för att tränga in i den övergripande frågeställningen om arbetsgruppers arbete i skolor kan sägas leda till skolutveckling. Arbetet att utveckla ett analysinstrument har gjorts utifrån ett organisations- och institutionsperspektiv på skolan. I arbetets andra del ges exempel på hur det utvecklade analysinstrumentet tillämpats. Denna tillämpning, dvs. en aktionsanalys, har gjorts på två arbetslag på en och samma skola där också två kulturanalyser genomförts vid två skilda tillfällen, i enlighet med samma perspektiv på skolan och dess utveckling. Den metodtriangulering som utmärker denna del av arbetet syftar till att skapa förutsättningar för värdering av det framtagna analysinstrumentet.I arbetet dras slutsatsen att det framtagna analysinstrumentet förmår att svara på vad som innehållsligt karaktäriserar arbetet i arbetsgrupper där skolutveckling sker. En aktionsanalys kan ses som en kompletterande metod att synliggöra en skolas kultur framförallt med avsikt på den process som pågår i arbetsgrupper. Vidare ses mjöligheter att aktionsanalysen skall kunna vara en metod för skolutveckling i och med att tillämpningen av analysinstrumentet i sig bär på en potential till reflektion över det egna vardagsarbetet.