Aretusa: continuity, rupture, and space for intervention, 1944-1946

This article focuses on the cultural activity of Aretusa (1944-1946), a journal that was deeply connected to the inner circle of philosopher and politician Benedetto Croce (1866-1952). The article analyses the role played by periodical editors Francesco Flora (1891-1962) and Carlo Muscetta (1912-2004) in shaping the mission and direction of this journal. By drawing on Pierre Bourdieu’s theory of habitus, and the notion of hysteresis in particular, this study details the factors influencing the aesthetic dispositions, political positioning, and the wider impact of historical circumstances on the cultural practice of each editor while at the helm of the review.

The rise and fall of Benedetto Croce: intellectual positionings in the Italian cultural field 1944-1947

This article evaluates the discourse developed around Benedetto Croce in the Italian cultural periodical press between 1944 and 1947 and it discusses the forms of adversarial discourse and the agents involved in the anti-Croce polemics that unfolded in the Communist party’s official cultural journal Rinascita. Specifically, this article focuses on a selection of intellectuals who moved away from Crocean idealism to embrace Marxism in order to investigate how their conversion was presented in Rinascita.

Center for the Study of Free Reed Instruments Collection, 1947-2011 Finding Aid

The Center for the Study of Free-Reed Instruments Collection is an archival collection at the City University of New York Graduate Center’s Mina Rees Library which contains materials donated by Professor Allan W. Atlas, related to free-reed instruments and the International Concertina Association.

Aga, disciplin och fostran i den svenska folkskolan 1945-1959. : En studie om 1947 års skoldisciplinutredning, Skolöverstyrelsens direktiv i fostrans- och disciplinfrågor samt hanteringen av frågan om skolagan i Tunabygdens lärarklubb.

Denna historieuppsats (15hp) handlar om aga- och skoldisciplinsfrågorna i den svenska folkskolan. Undersökningens syfte är att granska hur disciplinsfrågorna i folkskolan hanterades före och efter agaförbudet på både nationell och lokal nivå. För att uppnå detta mål har i första hand tre olika källor använts, nämligen 1947 års skoldisciplinutredning, protokoll från Tunabygdens lärarklubb och dess studiecirkel samt Skolöverstyrelsens anvisningar till folkskolelärarna efter att agan hade förbjudits i folkskolan. Skoldisciplinutredningen kom som en följd av protesterna från lärarkåren och Skolöverstyrelsen till ett agaförbud. Disciplinutredningen kom inte fram till något agaförbud utan snarare fram till flera disciplinsfrämjande förslag. I Tunabygdens lärarklubb och dess studiecirkel bedrevs diskussioner som berörde aga, disciplin och fostran överhuvudtaget. Lärarklubben och folkskolestyrelserna i landet var emot ett agaförbud, men inte enbart för rätten i sig att få aga elever, utan också för att de var emot en stark centralstyrning som de upplevde fanns och som ifrågasatte lärarnas yrkesprofession. Skolöverstyrelsens anvisningar kom 1959, året efter agaförbudet och den handlade mycket om skolans och lärarnas fostrande uppgifter. Fungerande disciplin i klassen ansågs vara lika viktig som innan agaförbudet och det handlade om att ändra formerna för denna disciplin. För att upprätthålla ett fungerande disciplin ansåg Skolöverstyrelsen att det var oerhört viktigt att lära känna igen skolbarnet och dess hemförhållanden. För att kontrollera detta hade bl.a. lärare och skolläkare viktiga roller i hemmens hjälp att fostra barnen rätt, då tilltron till barnens föräldrar och uppväxtmiljö var låg från Skolöverstyrelsens sida.

”Agaparagrafen skall orubbat stå kvar” : Sveriges Folkskollärarförbund och dess medlemskretsars remissvar ochsynpunkter rörande 1946 års skolkommissions förslag om avskaffande avaga och inrättande av s.k. samarbetsnämnder

Syftet med detta arbete har varit att undersöka Sveriges Folkskollärarförbund och dess lokalorganisationers remissvar på 1946 års skolkommissions förslag angående avskaffande av agan i folkskolan samt införandet av samarbetsnämnder. I Sverige höjdes röster från olika så kallade lärarkretsar. Medlemmarna ifrågasatte detta förslag och uppfattade förslaget som onödigt. De blev i sin tur ifrågasatta och det var enligt dem upprörande. Att ha kvar agan som sista utväg var en bärande del av fostran enligt folkskollärarna i Sverige och ett införande av samarbetsnämnder var detsamma som att försvåra det disciplinära arbetet i skolan. Skolagan var en snabb och effektiv metod, vilket folkskollärarna därtill menade att de sällan använde. Folkskollärarna i Sverige menade att de hade elevens bästa för sina ögon och förslaget angående avskaffandet av agan var samma sak som att kritisera dem. Folkskollärarna kände sig utsatta, deras mest värdefulla pedagogiska hjälpmedel skulle komma att tas ifrån dem.

Public debt sustainability and endogenous seignorage in Brazil: time-series evidence from 1947-92

Using national accounts data for the revenue-GDP and expenditure GDP ratios from 1947 to 1992, we examine two central issues in public finance. First, was the path of public debt sustainable during this period? Second, if debt is sustainable, how has the government historically balanced the budget after hocks to either revenues or expenditures? The results show that (i) public deficit is stationary (bounded asymptotic variance), with the budget in Brazil being balanced almost entirely through changes in taxes, regardless of the cause of the initial imbalance. Expenditures are weakly exogenous, but tax revenues are not;(ii) a rational Brazilian consumer can have a behavior consistent with Ricardian Equivalence (iii) seignorage revenues are critical to restore intertemporal budget equilibrium, since, when we exclude them from total revenues, debt is not sustainable in econometric tests.

Imposto inflacionário e transferências inflacionárias no Brasil: 1947-2003

Este artigo atualiza, atÈ 2003, a sÈrie 1947-1992 de imposto in- áacion·rio, transferÍncias ináacion·rias para os bancos comerciais e transferÍncia ináacion·rias totais, anteriormente publicada em Cysne (1994) e Simonsen e Cysne (1995).

Regimes, governos e carga tributária no Brasil (1946-2007)

Este artigo preocupa-se em responder se os diferentes regimes políticos vigentes no Brasil durante o período 1946-2007 tiveram algum impacto sobre a evolução de sua carga tributária. Devido ao fato de eleições regulares para o Congresso Nacional terem sido mantidas inclusive no regime militar, buscamos ainda entender em que medida determinadas instituições e atributos governamentais afetam tal variável. Nesse sentido, desenvolvemos um modelo em que os resultados observados de política econômica emergem da interação entre incentivos institucionais e preferências de ofertantes e demandantes de tributação. Nossos resultados sugerem que, ceteris paribus, os regimes democráticos tendem a tributar menos a sociedade brasileira do que os autoritários e que instituições políticas são importantes para compreender o processo.

Análise da contribuição da revista de administração (1947-1992) na evolução do campo de conhecimento em administração pública

O trabalho analisa a evolução do campo de conhecimento em Administração Pública no Brasil com base em trabalho empírico realizado junto a duas revistas especializadas: Revista de Administração de Empresas (RAE) - (1961-1992) e Revista de Administração (RAE) - (1947-1992). Os artigos nelas publicados foram classificados de acordo com seu locus (objeto empírico analisado) e seu focus (instrumental teórico utilizado).

Public debt sustainability and endogenous seigniorage in Brazil: time-series evidence from 1947-92: revised version

Using national accounts data for the revenue-GDP and expenditureGDP ratios from 1947 to 1992, we examine three central issues in public finance. First, was the path of public debt sustainable during this period? Second, if debt is sustainable, how has the government historically balanced the budget after shocks to either revenues or expenditures? Third, are expenditures exogenous? The results show that (i) public deficit is stationary (bounded asymptotic variance), with the budget in Brazil being balanced almost entirely through changes in taxes, regardless of the cause of the initial imbalance. Expenditures are weakly exogenous, but tax revenues are not; (ii) the behavior of a rational Brazilian consumer may be consistent with Ricardian Equivalence; (iii) seigniorage revenues are critical to restore intertemporal budget equilibrium, since, when we exclude them from total revenues, debt is not sustainable in econometric tests.

Mobilidade de capitais e movimentos da conta corrente do Brasil: 1947-1997

Com base na análise histórica da economia brasileira nas últimas décadas, poder-se-ia supor que sejam expressivas as restrições aos movimentos internacionais de capitais. Para analisar essa questão, usa-se o modelo intertemporal da conta corrente, testando as suas proposições básicas com dados econômicos brasileiros (perfeita mobilidade de capitais sob a Teoria da Renda Permanente). Para testar o modelo, trabalha-se com a técnica econométrica desenvolvida por Campbell (1987) e Campbell e Shiller (1987), aplicáveis a teorias de valor presente, onde a conta corrente é vista como valor presente das mudanças do produto líquido. Os resultados encontrados revelam que o modelo é rejeitado para os dados brasileiros, uma vez que nem todas as proposições testáveis são confirmadas. Isto mostra a inexistência de plena mobilidade de capitais, o que corrobora as suspeitas levantadas a partir da análise histórica. No entanto, foram constatados elevado grau de mobilidade de capitais e significativo fluxo de capitais especulativos, pois a série de conta corrente estimada de acordo com o modelo mostra-se menos volátil que a série observada na economia brasileira.