Upplevelsen av motivationsarbete – en studie ur klienters och kontaktpersoners perspektiv på Frösö LVM-hem

Studien undersöker hur klienter och kontaktpersoner upplever motivationsarbetet på Frösö LVM-hem. I studien tillämpades både kvalitativ och kvantitativ metod. I ett första skede genomfördes intervjuer med avdelningsföreståndare på samtliga tre avdelningar på institutionen. Detta intervjumaterial användes för utformandet av enkäter som besvarades separat av klienter och kontaktpersoner. Enkäten mäter upplevelsen av motivationsarbete genom skattning av hur viktiga olika insatser och faktorer är för att klienten skall utveckla motivation till fortsatt frivillig vård, hur dessa insatser och faktorer fungerar på Frösö LVM-hem och i vilken omfattning insatserna tillämpas, samt slutligen klientens egen motivation att fortsätta i frivillig vård. Klientenkäten innehöll dessutom instrumentet SOCRATES, som skattar motivation såsom faser i förändringsprocess. Resultatet visar att båda grupperna är mest tillfredsställda med framtidsplanering och aktiviteter, däremot är de mest otillfredsställda på områdena som handlar om kontaktpersonernas utredningsinsatser och klimatet på avdelningen. Detta kan tyda på att kraftfullare insatser efterfrågas på sistnämnda områden. Den generella värderingen av hela arbetet vid institutionen ges också en positiv bedömning. Studien innehåller också fördjupade analyser t.ex. parvis mellan klient och kontaktperson, och i förhållande till utfallet motivation. Kontaktpersonens förhållningssätt och relationen mellan klient och kontaktperson har det största sambandet med utfallet motivation. Resultaten kan användas i ett pågående utvecklingsarbete vid Frösö LVM-hem om motivationsarbetet.

Unga arbetslösa i Bräcke kommun.

Syfte med uppsatsen har varit att undersöka vad man kan erbjuda unga arbetslösa i Bräcke kommun, Vi har valt att titta på åldersgruppen 16-24 år. Uppsatsen baseras på tidigare forskning och information om arbetslöshet och dess följder. Vi har använt oss av personliga intervjuer med bl.a. Arbetsförmedling, Socialtjänst och ansvarig personal för verksamheten Vågen. Metoden är därmed kvalitativ då tillfrågade intervjupersoner har svarat fritt utifrån ställda frågor rörande verksamhetens uppbyggnad och arbetssätt. Vår slutsats är att arbetslösa ungdomar uppmärksammats mycket i Bräcke kommun, även på riksnivå prioriteras insatser för att förhindra långtidsarbetslöshet bland unga. Att vara ung och arbetslös medför en ökad risk för en sämre hälsa och ekonomi, jämfört med ungdomar som arbetar eller studerar.

Fontänen - en barngruppsverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa

Detta arbete handlar om barn till föräldrar med psykisk ohälsa och som går i barngruppsverksamheten Fontänen. Verksamheten stöder sig på olika fackböcker om barn som far illa och framförallt om barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Arbetsmetoden kommer från Källan som är en barngruppsverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Arbetets syfte är att undersöka om och på vilket sätt Fontänen skapar förutsättning för barnen att hantera sin situation samt hur Fontänen uppfyller uppgiften av att vara ”någon” för barnen. Metoden som använts har varit en kvalitativ halvstrukturerad intervju där intervjuer genomförts med två gruppledare för verksamheten samt en förälder. Arbetets främsta teoretiker är Garmezy, Rutter, Antonovsky som skapat begreppen resilience, coping och KASAM. Jag har funnit att verksamheten fyller ett syfte genom att lära barnen att hantera sin situation, ge barnen kunskaper som de kan ha användning av och omvandla till strategier i sin vardag. Undersökningen visar att Fontänen fyller uppgiften att vara någon för barnen när verksamheten ser barnen och stödjer dem. Även om Fontänen är något temporärt i barnens liv kan barnet äntligen få känna att det finns andra som bryr sig om dem. Problemet är att det är svårt att rekrytera barn till Fontänen och många barn står utan hjälp. Föräldragrupper finns inte och det skulle vara ett bra sätt för dem att träffa andra föräldrar med psykisk ohälsa. Jag hoppas att denna uppsats ska tydliggöra att denna verksamhet kan för barn till föräldrar med psykisk ohälsa vara livsavgörande. Jag vill betona att dessa barn behöver synliggöras och är i behov av hjälp.

Sexualförbrytare- offer eller gärningsman?

Syftet med uppsatsen är att jämföra och se likheter respektive skillnader i förklaringen till ett sexuellt brottsligt beteende. Vi har valt att använda oss av en litteraturstudie som utgör grunden för en kvalitativ studie. Vi har tidigare granskat forskning som gjorts angående sexualförbrytare, beträffande förklarings- och behandlingsmodeller. Vår avgränsning är män över 18 år i Sverige. För att få aktuella uppgifter om behandling gjordes en intervju med en psykolog inom kriminalvården som dagligen arbetar med sexualförbrytare. Detta gjordes för att kunna analysera och kritiskt granska vår teoretiska referensram. Vi konstaterade ett förändrat synsätt, som tog sikte på rehabilitering med kognitiv beteendeterapi och med ett behandlingsprogram som kallas ROS. Grunden i kursen Relation Och Samlevnad bygger på gruppterapeutiskt tänkande. Genom metoden får männen insikt i sin egen avvikelse samt bättre förståelse för orsakerna till sitt eget beteende. Barndomen hos förövarna karakteriseras i regel av traumatiska upplevelser och sexuella övergrepp ofta i kombination med relationsproblem inom familjen. Det tabu mot incest som finns i en normal föräldrarelation fungerar inte i uppväxtfamiljen och samma beteende upprepas av förövaren mot andra individer, barn eller kvinnor. Senare i diskussionen presenterar vi några tankar och åsikter som hos oss under arbetets gång dykt upp.

Tillit och trygghet - en studie av ungdomars upplevelser av en behandlingsrelation

Syftet med denna studie var att söka ökad kunskap och förståelse för vilken vikt ungdomar lägger på relationen till behandlingspersonal i behandlingsarbetet samt belysa vilken roll en god relation till personalen spelar för ungdomarnas framtidsmöjligheter. För att uppfylla syftet har vi använt följande frågeställningar: Är relationen mellan vårdtagare och vårdgivare viktig för vårdens effekter? Går det att skapa en ny trygg bas i ungdomsåren (om man inte haft det som barn) med hjälp av en engagerad behandlare? Kan man kompensera en förlorad relation med föräldrarna med någon annan? Hur använder sig ungdomarna av sina erfarenheter av vistelsen på Pilevallen i sina liv idag? Pilevallen är ett öppet behandlingshem för både tjejer och killar i tonåren. Studien genomfördes med hjälp utav kvalitativa halvstrukturerade intervjuer utifrån en intervjuguide. Resultaten analyserades med hjälp utav anknytningsteorin och forskning om relationer. Av resultatet framgår att behandlingsrelationen är väldigt viktig för ungdomarna. Ungdomarna ser behandlingspersonalen både som en förälder och en vän som de kan söka förståelse och tröst hos, en trygg person i deras närhet som de tidigare har saknat. Utifrån ungdomarnas berättelser ges en bild av att i samspel med trygga vuxna har de getts möjlighet att utvecklas, bland annat har ungdomarnas självkänsla, förmåga till självreflektion och ansvarstagande ökat.

Hot och våld mot tjänsteman - socialsekreterare en yrkesgrupp som tål hot?

Hot och våld mot tjänsteman, en uppmärksammad företeelse som tas på allvar men som i vardagen glöms bort på socialkontoren i samma takt som högarna med klientärenden växer. Syftet med denna C-uppsats har varit att ta reda på vad lagen säger om våld och hot mot tjänsteman samt att belysa hur arbetsmiljön påverkar mötet mellan klient och socialsekreterare och hur detta hänger ihop med företeelsen hot och våld mot tjänsteman. Metodvalet var en litteraturstudie. För att få svar på den empiriska delen av arbetet användes kvalitativ metod. Tre socialsekreterare på socialkontor i Västra Götaland intervjuades. Studien visade på att lagstiftarens intention varit att underlätta för tjänstemän att anmäla hot- och våldsituationer samt att ge ett ökat skydd för tjänstemän både under och efter arbetstid. Studien visade att socialsekreterare trots genomförda riskutbildningar och personalsäkerhetsrutiner känner osäkerhet och rädsla inför möten med vissa klienter. Socialsekreterarna i studien hade en hög toleransnivå.

Skolmobbningens konsekvenser i vuxenlivet - Blickar, ord, slag, och utfrysning. Allt sätter sina spår, ett ärr för livet

Uppsatsen är en kvalitativ studie som studerar hur vuxna påverkats av att ha blivit mobbade som barn. Studien byggde på åtta halvstrukturerade intervjuer där vi sökte individernas tidigare upplevelser. Personer med denna bakgrund och som är över 20 år har nåtts genom annonsering och via mail. Materialet är avgränsat till att gälla forskning om familjestruktur och identitetsbildning. I vårt resultat har vi redovisat våra intervjupersoners egna erfarenheter av sina upplevelser och analyserat dessa i relation till litteraturer, artiklar och avhandlingar. I arbetet använder vi bl.a. Olweus definition av mobbning samt Colorosos begrepp murfamiljen och geléfamiljen. Resultatet av intervjuerna visar att mobbning i barndomen har påverkat deras vuxna liv. Samtliga känner att de har idag svårt att lita på folk och skapa nya kontakter. Studien visar också att samtliga har haft problem med självkänsla och identitetsbildning i form av att de har känt sig ensamma, utfrysta, kränkta och utanför. Detta har bland annat skapat en känsla av att inte räcka till och inte duga som man är. En annan slutsats som studien visar är att familjeförhållanden och uppfattning av ens egen identitet är två viktiga faktorer när det gäller mobbning. Studien visar att brister på åtgärder från skolan och socialvård förekommer. Konkret behandling och stöd av lärare, kontakt med kurator och bättre hemförhållanden hade på ett tidigt stadium kunnat förbättra deras situation.

Invandrares upplevda integration - En studie om fem personers upplevelse av integration i Östersunds kommun

Studiens syfte är att undersöka fem personers upplevelser av integration i Östersunds kommun. Alla fem personer är födda och uppvuxna i ett annat land än Sverige och har kommit till Sverige för ungefär två år sedan. Studien lägger stor vikt på den enskildes subjektiva känslor i möten och interaktioner som äger rum i olika sociala sammanhang som t.ex. vardagssituationer eller myndighetskontakter. Studien analyserar och diskuterar huruvida personer med s.k. invandrarbakgrund känner sig integrerade och som en likvärdig del av samhället. Den tar kritiskt ställning till olika teoretiska ansatser om integration och kommer fram till att synen på personer med s.k. invandrarbakgrund måste förändras från problemsyn och krav på assimillering till resurssyn och mångfald som ska gälla på alla livsområden. Uppsatsen är utförd utifrån en kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjuer inom följande områden: känslan av bemötandet av lokalbefolkningen, vänskapskontakter med lokalbefolkningen, upplevelser av boendesegregation, bemötandet på skola och arbetsplats, upplevelser av fördomar och diskriminering samt bemötandet av myndigheter. Studien visar att upplevelsen av integration är subjektiv och individuell. Gemensamma upplevelser är brist på social kontakt med lokalbefolkningen samt en positiv bedömning av såväl svenska statens åtgärder mot diskriminering som också Östersunds kommun introduktionsstöd för invandrare.

Bilden av den missbrukande kvinnan - socialsekreterares syn på kvinnor med missbruksproblematik

Missbruksproblematiken bland kvinnor har ökat och anses vara ett samhällsproblem. Inom såväl den ämnesspecifika forskningen som i praktisk verksamhet har missbrukande kvinnor ofta betraktats som utsatta och traumatiserade. Studiens syfte var att belysa socialsekreterares syn på kvinnor och kvinnligheter i samband med missbruksproblematik. Detta studerades utifrån frågeställningar om deras arbetssätt, attityder, värderingar och syn på kvinnligheter. För att få förståelse av fenomenets komplexitet användes kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjuer samt de teoretiska perspektiven; socialkonstruktivism och symbolisk interaktionism. Analysen skedde med hjälp av meningskoncentrering och utifrån tidigare forskning. Resultatet visade att socialsekreterarnas syn huvudsakligen var samstämmig, kvinnorna beskrevs generellt som utsatta och traumatiserade. Vidare framträdde ett behov av ytterligare reflektion gällande könsperspektivet. Avslutningsvis diskuterades behovet av forskning kring män som kön.

"Se till mig som liten är..." En utredning av 2 § i lagen med särskilda bestämmelser om vård av barn och unga LVU

Enligt socialtjänstlagen har kommunen det yttersta ansvaret för att barn och unga får möjligheten att växa upp under trygga och för deras utveckling goda förhållanden. Syftet med studien var att göra en utredning av den 2 § i lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av barn och unga (LVU) samt under vilka förutsättningar denna lag kan stärka socialtjänstens möjligheter att utföra de skyldigheter de är ålagda. Avsikten har förutom att förmedla regleringen kring 2 § LVU varit att redogöra för hela processen från det att beslut om utredning fattas till vårdens upphörande. Vid ansökan om vård enligt LVU är socialnämnden underställd en rättslig överprövning varför studiens syfte även avsåg socialnämndens medverkan vid rättens bevisprövning. När beslut fattas om tvångsvård skall principen om barnets bästa vara likt en ledstjärna vid avgörande varför studien även omfattade att bringa klarhet i innebörden av denna princip. Uppsatsen är rättsdogmatisk och kvalitativ i sin karaktär och därför har främst traditionella rättskällor som författningstexter, förarbeten, doktrin och praxis används för besvara dess syfte.

”Jag har blivit en lugn kille..” : Upplevelser av Aggression Replacement Training

Ungdomars aggression kan få negativa konsekvenser både för dem själva och för omgivningen genom olika former av destruktivt och störande beteende. Det behöver inte vara våld och hot utan även mobbing, snatteri och skolk. Hur ska vi inom socialt arbete på bästa sätt bemöta utagerande, aggressiva ungdomar? Aggression Replacement Training (ART) är en evidensbaserad metod inspirerad av Kognitiv Beteendeterapi (KBT), vilken används i arbete med ungdomar som påvisar ett utagerande beteende. ART består av tre komponenter; interpersonell färdighetsträning, ilskekontrollträning och moralisk färdighetsträning. Sammantaget innefattar dessa tanke, känsla och handling vilket är kärnan inom KBT. Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar som genomgått ART har upplevt metoden samt att få ett vidare perspektiv på upplevelser av ART- programmet genom intervjuer med ungdomarnas ART- instruktörer. Tillvägagångssättet bestod av en genomgång av tidigare forskning samt relevanta teorier gällande ART. Vidare tillämpades halvstrukturerade intervjuer vilka analyserades med hjälp av innehållsanalys och meningstolkning. Resultatet visade på positiva upplevelser hos både ungdomar och deras ART- instruktörer. Praktiska övningar såsom hemuppgifter och rollspel var något som visade sig vara bra. ART- instruktörerna upplevde metoden som enkel och lättförståelig. Ungdomarna hade förändrats i sitt sätt att hantera ilska, bland annat genom att de tagit till sig lämpliga tekniker i samband med ilskekontrollträningen samt lärt sig nya sociala färdigheter genom den interpersonella färdighetsträningen. De tycktes även ha utvecklat ett mer moget och moraliskt tankesätt. Programmet verkade ha inneburit en vändpunkt för intervjupersonerna i och med att det hade skett en märkbar förändring i deras beteende efter att ha genomgått ART. Nyckelbegreppen visade sig vara lugn och kommunikation.

"En dörr in i samhället och ett fönster ut mot världen" – Föreningen som etnisk gränsöverskridande mötesplats och social integrationsaktör

Det här är en kvalitativ studie med syftet att studera föreningen som en etnisk gränsöverskridande mötesplats och social integrationsaktör. Metodologiskt strukturerades studien kring sju halvstrukturerade intervjuer med en föreningsordförande och föreningsaktiva medlemmar från en internationell vänskapsförening i en glesbygdskommun i Mellansverige. Empirin har analyserats utifrån en teoretisk utgångspunkt i socialt kapital. Resultatet visar att det både finns möjligheter för och hinder mot föreningen som etnisk gränsöverskridande mötesplats. Föreningen fungerar som etniskt överbryggande i betydelsen av att internt inom föreningen överbrygga etniska och språkliga skiljelinjer, men hinder mot att uppnå externa överbryggande värden begränsas av svårigheter att nå ut till närsamhället och till personer med svensk bakgrund i verksamheten. Föreningens betydelse som en social integrationsaktör framträder på tre centrala områden; föreningens betydelse för social gemenskap och socialt samspel och för kontakter och nätverk och slutligen som informationskanal. Föreningen har störst betydelse för föreningsaktiva med utländsk bakgrund, framförallt i ett socialt avseende.

Invandrarkvinnan i media

SAMMANFATTNING: Medias makt att påverka individers sätt att tolka verkligheten är stor. Betydelsen för hur man väljer att skriva någonting blir viktigt eftersom det påverkar den sociala praktiken i fråga om makt och inflytande för individer och grupper. Vi har i denna uppsats lagt fokus på hur kvinnor med utländsk bakgrund uppfattar den mediala bilden av invandrarkvinnor och hur det påverkar deras identitetsskapande. Vårt syfte med uppsatsen är att empiriskt undersöka hur kvinnor med utländsk bakgrund uppfattar den bild som förmedlas i media av invandrarkvinnan. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och samlat in ett empiriskt material bestående av åtta intervjuer. Resultaten visar att media i allt för stor utsträckning visar en gestaltning som bibehåller svenskheten och den svenska kvinnan som norm och invandrare och invandrarkvinnan som det avvikande. Våra intervjupersoner anser att bilden som media framställer av invandrarkvinnan är en negativ bild och en väldigt ensidig sådan. De uttrycker också att de inte identifierar sig med den getsaltningen av invandrarkvinnan samt att de ibland känner en oro att bli betraktad av andra, som den invandrarkvinna media skapat.

Faktorer som kan påverka att kvinnan utan medicinsk indikation önskar kejsarsnitt framför en vaginal förlossning

Abstrakt Bakgrund: Med tanke på den ökande frekvensen av kejsarsnitt utan medicinsk indikation världen över är det angeläget att studera detta ämne. Förhoppningarna på denna studie var att den skulle leda till en bättre individuell omvårdnad för de kvinnor som önskade denna förlossningsmetod. Syfte: Att belysa olika faktorer som kan påverka att kvinnan önskar kejsarsnitt utan medicinsk indikation framför en vaginal förlossning, samt behov av omvårdnad. Metod: En systematisk litteraturstudie, där fjorton vetenskapliga studier inkluderats. Genom en innehållsanalys växte två huvudteman fram, den första var faktorer bakom val av förlossningsmetod, under detta tema skapades åtta underkategorier och det andra huvudtemat var behovet av stöd i samband med vaginal förlossning. Resultat: De största bakomliggande faktorerna till att kvinnan önskade kejsarsnitt utan medicinsk indikation var tidigare upplevelser och kvinnans ökande ålder. Många av dessa kvinnor kände att de saknade både stöd och information från vårdgivarna. Diskussion: Vikten av information och stöd var av stor betydelse för dessa kvinnor. För att säkra detta är omvårdnadsdokumentation en grundläggande del i vårdarbetet. För att hjälpa kvinnor som önskar kejsarsnitt utan medicinsk indikation kunde olika strategier för stresshantering (så kallad coping) vara ett bra alternativ att använda sig av i sådana situationer.

Att ha ett barn inlagt på sjukhus : en litteraturstudie

Bakgrund: För att vården kring ett barn ska bli så bra som möjlig är föräldrarnas närvaro avgörande. Vårdpersonalen får arbeta mycket utifrån sin egen kunskap och erfarenhet i arbetet med familjer. Målsättningen inom barnsjukvården är att involvera familjen så mycket som möjligt och utgå från varje familjs behov runt den aktuella situationen. Syftet: Studiens syfte var att utifrån ett familjeperspektiv belysa upplevelsen av att ha ett barn inlagt på sjukhus. Metod: Denna litteraturstudie innehåller sammanlagt 14 studier inom det valda området och dessa har analyserats med en innehållsanalys. Resultat: Föräldrarna upplevde att god kommunikation hade en positiv inverkan på relationen mellan familjen och vårdgivare under sjukhusvistelsen. Under sjukhusvistelsen uppstod psykiska, fysiska och sociala behov som familjen behövde få stöd med. Familjen upplevde många känslor och hela vardagen blev påverkad. Slutsats: Denna litteraturstudie indikerar att det finns ett stort behov av en personlig relation mellan sjukvårdsgivare och familj. Familjen är även i behov av få stöd från sjuksköterskan för att motverka osäkerhet hos föräldrarna. Nyckelord: Delaktighet, familj, litteraturstudie, omvårdnad, upplevelser