Unga män berättar om våld

Denna uppsats syftar till att undersöka och belysa vad som motiverar vissa killar till att tillämpa våld som problemlösning i deras vardag utifrån dessa killars egna förståelse för sina våldshandlingar. För att ge en ökad förståelse för detta har en narrativ intervjumetod använts med livsberättelser som utgångspunkt. För att belysa detta ämne har vi använt oss av maktlöshetsteorin där bemästring av vanmakt ingår. Våra resultat visar på att dessa unga män sökte att genom våldshandlingar bemästra sin vardag genom att skaffa sig position inom gänget och ett rykte om att vara farlig. Att föreställningen om ”respekt” handlade om att ingjuta rädsla hos andra och hur detta tillsammans med bemästring blev en motivator för våldet. Strävan efter kickupplevelser genom våld var också en viktig motivator för våld. Deras sociala nätverk som i huvudsakligen bestod av kamratgänget hade en stor betydelse för anammandet av våldsamma attityder och föreställningar samt för utvecklandet av en överdriven mansroll vilken bidrog till våld. Bruket av alkohol var en del av socialiseringsprocessen i kamratgänget och alkoholintag var vanligt förekommande i samband med våldshandlingar. Problematiska familjeförhållanden bidrog till upplevelse av vanmakt vilken bemästrades med våld. Förslag på vidare forskning är att undersöka vilka mekanismer som ligger bakom till att killar söker bekräftelse och självförverkligande på destruktivasätt.

Tre gärningspersoners erfarenheter av medling vid brott

Medling vid brott är relativt nytt i Sverige. Internationell forskning inom området har bedrivits i ca 20 år men svensk forskning inom området är begränsad. Från och med januari 2008 blir alla Sveriges kommuner skyldiga att erbjuda medling vid brott i fall då gärningspersonen är under 21 år. Medling vid brott har sitt ursprung i filosofin om reparativ rättvisa, men har som fenomen främst utvecklats utan direkt teoretisk förankring. Det övergripande syftet med denna studie var att skildra tre gärningspersoners erfarenheter av medling vid brott, samt att beskriva de filosofier och teorier som stödjer medling vid brott och presentera de lagar som reglerar metoden. En enkät formulerades för att ta reda på om ungdomar mellan 13-18 år kände till medling vid brott. För att få reda på gärningspersonernas erfarenheter av medling vid brott användes semi-strukturerade kvalitativa intervjuer, med frågeställningar om varför intervjupersonerna ställde upp, hur medlingsmötet upplevdes och hur de kände innan samt efter medlingen. För att hitta lämpliga intervjupersoner kontaktades medlingsverksamheter runt om i Sverige vilket resulterade i sammanlagt tre intervjuer. Analysen av intervjuerna gjordes utifrån tidigare forskning inom området samt utifrån teorierna om reintegrative shaming och empowerment. Vårt val av teorin om reintegrative shaming grundades utifrån att vi under studiens gång uppmärksammade att denna teori hade hög relevans för ämnet. Valet av teorin om empowerment gjordes efter att vi läst in oss på teorin om restorative justice, då vi fann att delar i denna filosofi kunde sammankopplas med tankegångar inom teorin om empowerment. Resultatet av enkätundersökningen visade att av 169 tillfrågade hade 46 st hört talas om medling tidigare. Resultatet av intervjuerna visade att alla tre intervjupersonerna fått en annan syn på brottsoffret och brottet efter deltagandet i medlingen och upplevde medlingsmötet som positivt.

Föreningsliv, idrottare och spelberoende : En studie av 96 svenska idrottsföreningar och deras medvetenhet och attityd till spel och spelberoende samt kvalitativa intervjuer med före detta spelberoende och deras anknytning till idrott och föreningsliv.

Enligt tidigare forskning har ungdomar lättare än vuxna att utveckla spelproblem. Idrottsutövande ungdomar utmålas dessutom som en grupp särskilt i riskzonen när det gäller utvecklandet av spelberoende. Syftet med denna studie är därför att undersöka ett antal idrottsföreningars medvetenhet om problemet spelberoende och desammas attityder till spel inom den egna föreningen. Syftet är också att belysa tre tidigare spelberoende personer och deras förhållande till föreningslivet. Slutsatser är: Att kunskaper om spel och spelberoende ute i föreningarna är dåliga generellt, att för lite ansvar i denna fråga tas av idrottsföreningarna generellt, men att de större föreningarna tar ett större ansvar än de små. Det som hade påverkat spelandet hos lagidrottarna i studien var interaktionen med lagkamrater samt tidig introduktion till spel. Medan formandet av en tävlingsinriktad personlighet, som lättare tenderar till att riskera ett beroende, hade haft störst påverkan på den individuella idrottarens spelande.

”Jag har blivit en lugn kille..” : Upplevelser av Aggression Replacement Training

Ungdomars aggression kan få negativa konsekvenser både för dem själva och för omgivningen genom olika former av destruktivt och störande beteende. Det behöver inte vara våld och hot utan även mobbing, snatteri och skolk. Hur ska vi inom socialt arbete på bästa sätt bemöta utagerande, aggressiva ungdomar? Aggression Replacement Training (ART) är en evidensbaserad metod inspirerad av Kognitiv Beteendeterapi (KBT), vilken används i arbete med ungdomar som påvisar ett utagerande beteende. ART består av tre komponenter; interpersonell färdighetsträning, ilskekontrollträning och moralisk färdighetsträning. Sammantaget innefattar dessa tanke, känsla och handling vilket är kärnan inom KBT. Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar som genomgått ART har upplevt metoden samt att få ett vidare perspektiv på upplevelser av ART- programmet genom intervjuer med ungdomarnas ART- instruktörer. Tillvägagångssättet bestod av en genomgång av tidigare forskning samt relevanta teorier gällande ART. Vidare tillämpades halvstrukturerade intervjuer vilka analyserades med hjälp av innehållsanalys och meningstolkning. Resultatet visade på positiva upplevelser hos både ungdomar och deras ART- instruktörer. Praktiska övningar såsom hemuppgifter och rollspel var något som visade sig vara bra. ART- instruktörerna upplevde metoden som enkel och lättförståelig. Ungdomarna hade förändrats i sitt sätt att hantera ilska, bland annat genom att de tagit till sig lämpliga tekniker i samband med ilskekontrollträningen samt lärt sig nya sociala färdigheter genom den interpersonella färdighetsträningen. De tycktes även ha utvecklat ett mer moget och moraliskt tankesätt. Programmet verkade ha inneburit en vändpunkt för intervjupersonerna i och med att det hade skett en märkbar förändring i deras beteende efter att ha genomgått ART. Nyckelbegreppen visade sig vara lugn och kommunikation.

Vad krävs för att ta sig ur ett missbruk av alkohol och droger?

Forskning har visat att det är flera faktorer som har betydelse när en person vill förändra sitt liv och avbryta ett missbruk av alkohol och droger, dels faktorer i personens omgivning dels hos individen själv. Syftet med denna studie var att finna de faktorer i privata livet eller behandling som får en person att vilja lämna ett missbruk av alkohol och droger, samt belysa hur en sådan process ser ut.Undersökningen baseras på tre intervjuer. Det insamlade materialet tolkades och jämfördes med tidigare forskning. Resultatet i studien visar att negativa konsekvenser tillsammans med att man som missbrukare har nått en personlig botten är viktiga faktorer för att komma till beslut och vilja lämna ett missbruk. Relationer, dvs. stödet från betydelsefulla personer i nätverket är en annan betydelsefull faktor för att kunna bryta upp från missbruket, samt att flytta från hemstaden och bryta med gamla vänner. Vidare har en inre förändring och ett nytt synsätt på livet varit betydelsefullt.

Barns behov av förberedelse inför operation

Bakgrund: Redan år 1936 gjordes undersökningar i USA som visade på att oro kunde minskas genom god information inför medicinsk behandling. Syfte: Beskriva barnets behov av förberedelse inför operation. Metod: Detta är en systematisk litteraturstudie där artiklarna söktes i databaserna PubMed, Cinahl och PsycInfo. Fjorton artiklar inkluderades och som har analyserats. Tre kategorier bildades; Ångest, förberedelse och delaktighet. Resultat: Barn upplever ångest inför främmande situationer. Det finns sätt att lindra denna ångest både pre- och postoperativt, exempelvis lekterapi. Föräldrars och barns ångest står i direkt relation till varandra. Diskussion: Förberedelse inför operation är viktigt för att barnet ska kunna behålla sin integritet i en miljö som kontrolleras av vuxna. Barnen måste kunna känna trygghet och tillit för att kunna hantera den stress som uppkommer i obehagliga situationer. Mer forskning inom området behövs eftersom vården och samhället hela tiden utvecklas.

Faktorer som har betydelse för välbefinnande hos individer med KOL : - en litteraturstudie

Abstrakt Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en kronisk inflammatorisk sjukdom där tobaksröken är den främsta orsaken till uppkomsten. Det är en sjukdom som ofta utvecklas under lång tid innan den uppmärksammas och den har en dödlig utgång. Syfte: Denna litteraturstudies syfte var att belysa faktorer av betydelse för välbefinnandet hos individer med KOL, se vilka copingstrategier de använder sig av, samt vad sjuksköterskan kan göra för att stödja dessa individer. Metod: Litteraturstudien baserades på 19 internationellt publicerade vetenskapliga studier. Innehållsanalysen ledde fram till sju teman. Resultat: Fynden i denna litteraturstudie visar att faktorer som att klara saker själv och socialt stöd hade en positiv inverkan på välbefinnandet. Med copingstrategier som att ha en positiv attityd, ta hjälp av professionella, ta kontroll och fokusera på andra saker kunde individen känna välbefinnande trots sin sjukdom. Det var viktigt att sjuksköterskan hade kunskap inom området och ett professionellt förhållningssätt. Slutsats: Om sjuksköterskan ger relevant information och stödjer dessa patienter i ett tidigt skede, kan individen känna välbefinnande trots sin sjukdom. Vidare forskning inom området med fokus på hur anhöriga påverkas av sjukdomen skulle vara intressant.

Sjuksköterskans kunskap och attityder vid omvårdnad av HIV/AIDS patient

Abstract Bakgrund: Totalt har nästan 30 miljoner avlidit sedan första AIDS- fallet diagnostiserades år 1981. Ovissheten och hotet om sjukdom och för tidig död innebär stora psykiska påfrestningar på individen. Sjuksköterskans attityder och sätt att vara spelar en viktig roll för etablering av en terapeutisk relation. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans attityder till patienter med HIV- infektion. Metod: Genom en litteraturstudie av tidigare forskning har 16 vetenskapliga artiklar granskats. Dessa fann vi på databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Sjuksköterskor upplevde rädsla vid omvårdnad av patienter med HIV/AIDS på grund av dess smittrisk. De ansåg att de behövde mer utbildning och support och professionell support mellan kollegor för att orka med sitt arbete. Från forskarnas observationer sågs ett fysiskt undvikande av patienter, som att vårdpersonalen inte svarade på patientens ringningar, de undvek att gå in till patienten. Sjuksköterskestuderande som hade en rädsla för HIV/AIDS har mer homofobier, de ansåg att det var ett straff för deras oordnade sexliv och att de förtjänade sitt öde. Slutsats: Vi anser att många av dessa attityder skulle kunna undvikas om personalen får mer kunskap om smitta, sexuallitet och droger, hur sjukdomsförloppet ser ut, och vilka funderingar en HIV/AIDS smittad kan ha. Detta skulle bidra till att sjuksköterskor/vårdpersonal vågar möta patienten och utveckla en god relation till denne.

Anhörigas upplevelser av att vårda personer med Alzheimers sjukdom

Bakgrund: Alzheimers sjukdom är den vanligaste bland demenssjukdomar som medför emotionella störningar och personlighetsförändringar. De flesta personer med Alzheimers har en önskan om att bo hemma och många familjer gör sitt bästa för att uppnå detta. Syfte: Studiens syfte var att belysa anhörigas upplevelser av att vårda personer med Alzheimers sjukdom. Metod: Denna systematiska litteraturstudie är baserad på fjorton vetenskapliga artiklar inom det valda området. Dessa har analyserats med en innehållsanalys. Resultat: Studien visade att det är påfrestande att vara anhörigvårdare. En rad olika upplevelser framkom, både negativa och positiva, dock mest negativa. Stöd visade sig vara viktigt för anhörigvårdarna och många ansåg sig sakna det. Manliga och kvinnliga upplevelser gällande anhörigvård skiljde sig från varandra. Kvinnor hade mer negativa upplevelser än män. Slutsats: Att vårda en anhörig i hemmet är inte en lätt uppgift. Därför anser författarna att det krävs mer forskning i området för att kunna bemöta anhörigvårdarnas behov.

Icke-farmakologiska smärtlindringsmetoder inom pediatriken

Smärta är både en sensorisk och en känslomässig subjektiv upplevelse. Barn har ett välutvecklat smärtsinne och är mer emotionella än vuxna. Man bör sträva efter att lindra smärta, där har sjuksköterskan en viktig roll, hon kan se till så barnet får behandling för sin smärta. Det finns många olika icke-farmakologiska smärtlindringsmetoder som hjälper barn att hantera smärtsamma upplevelser, de ska reducera stress, bearbeta rädslor och stärka barnets copingmekanismer. Syftet med denna studie var att belysa icke-farmakologiska smärtlindringsmetoder (IFSM) inom pediatriken. Metoden som användes var litteraturstudie av femton vetenskapliga studier. Kategorierna som framkom var, IFSMs effekt, sjuksköterskans attityd till användande av IFSM, barns attityd till användande av IFSM och föräldrars attityd till användande av IFSM. IFSM används som ett komplement till farmakologiska medel för att lindra smärta. IFSM används av sjuksköterskor men tidsbrist, för stor arbetsbörda och kunskapsbrist minskar användandet. Sjuksköterskorna använde sig även ofta av distraktion men också förberedande information som var viktigt för barnens copingförmåga. Barn använder nästan alltid IFSM självständigt exempel på detta kan vara ställningsbyte, tankekontroll och vila. Föräldrarnas närvaro har en smärtlindrande effekt för barnen och tros vara den viktigaste IFSM. Slutsatser som kan dras är att IFSM används men att det behövs mer utbildning och tydligare rutiner för att öka användandet av IFSM samt mer forskning för att öka kunskapen inom området.

Regionala skillnader i ohälsotal : En analys av arbetslöshetens och demografins förklaringsvärde för ohälsotalet på kommunnivå

Sveriges höga sjukfrånvaro har satt fokus på frågan om vilka bakomliggande faktorer som påverkar individers sjukskrivning. De regionala skillnaderna i ohälsotalet är en faktor som det forskats mycket kring, främst på länsnivå. Föreliggande studie undersökte och jämförde ohälsotalet på kommunnivå. Studiens övergripande syfte var att analysera demografins och arbetslöshetens förklaringsvärde för ohälsotalet. Detta med utgångspunkt i det underliggande syftet, vilket innebar en presentation och jämförelse av ålders- och könsfördelningen, arbetslösheten och kommuninvånarnas nyttjandegrad av de ersättningsformer som ohälsotalet innehåller, mellan Alvesta och Kalix kommuner. De individer som ingick i studien var samtliga invånare i arbetsför ålder 16-64 år på riks, läns (Kronoberg och Norrbotten) och kommunnivå. Studien genomfördes med en kvantitativ metod som innebar en retrospektiv sammanställning och granskning av sekundärdata. Metodstrategin bestod i att granska forskning gällande Sveriges regionala skillnader i ohälsotal och dess förhållande till arbetsmarknaden och demografin för att sammanställa en forskningsbakgrund till det statistiska materialet. Resultatet visade att trots kommunernas stora skillnader i ohälsotal, Kalix hade år 2006 ca 13 fler ohälsodagar per försäkrad än Alvesta, så skiljde de sig inte nämnvärt åt när det gällde antal pågående sjukfall, det vill säga sjukfall ersatta med sjuk-, rehabiliterings och arbetsskadesjukpenning. Av detta drogs slutsatsen att det var i antal förtidspensionärer som kommunerna i huvudsak skiljer sig åt. När det gällde förklaringsvärdet för faktorerna; arbetslöshet och demografi visade undersökningen att ålders- och könsfördelningen i stort sett inte hade något förklaringsvärde för skillnaderna i ohälsotalet eftersom några betydande skillnader mellan kommunerna inte kunde påvisas. Däremot så visade resultatet att arbetsmarknadsläget i kommunerna eventuellt kan förklara en del av skillnaderna eftersom Kalix hade betydligt högre arbetslöshet än Alvesta.

Facets of Gender : Analyses of the Family and the Labour Market

This thesis contains four different studies on the dynamics of gender in households and workplaces. The relationship between family life and work life is in focus, particularly in the paper on labour market outcomes after divorce. In the introductory chapter, the Swedish context is briefly described. The description focuses on gender differences in the labour market and in the home. Theories concerning the division of work in the household are discussed, as are two theories on labour market discrimination, viz. taste discrimination and statistical discrimination. The theory part is concluded with a discussion of social closure processes and gendered organizational structures. The Reproduction of Gender. Housework and Attitudes Towards Gender Equality in the Home Among Swedish Boys and Girls. The housework boys and girls age 10 to 18 do, and their attitudes towards gender equality in the home are studied. One aim is to see whether the work children do is gendered and if so, whether they follow their parents’, often gendered, pattern in housework. A second aim is to see whether parents’ division of work is related to the children’s attitude towards gender equality in the home. The data used are taken from the Swedish Child Level of Living Survey (Child-LNU) 2000. Results indicate that girls and boys in two-parent families are more prone to engage in gender-atypical work the more their parent of the same sex engages in this kind of work. The fact that girls still do more housework than boys indicates that housework is gendered work also among children. No relation between parents’ division of work and the child’s attitude towards gender equality in the home was found. Dependence within Families and the Household Division of Labor – A Comparison between Sweden and the United States. This paper assesses the relative explanatory value of the resource-bargaining perspective and the doing-gender approach in analysing the division of housework in the United States and Sweden from the mid-1970s to 2000. Data from the Swedish Level of Living Survey (LNU) and the Panel Study of Income Dynamics (PSID) were used. Overall results indicate that housework is truly gendered work in both countries during the entire period. Even so, the results also indicate that gender deviance neutralization is more pronounced in the United States than in Sweden. Unlike Swedish women, American women seem to increase their time spent in housework when their husbands are to some extent economically dependent on them, as if to neutralize the presumed gender deviance. Divorce and Labour Market Outcomes. Do Women Suffer or Gain? In this paper, the interconnected nature of work and family is studied by looking at labour market outcomes after divorce. The data used are retrospective work and family histories collected in LNU 1991. A hazard regression model with competing risks reveals that women’s chances of improving their occupational prestige appear to be better after divorce compared to before. Increased working hours and perhaps also increased energy invested in the job may pay off in better occupational opportunities. Worth noting, however, is that the outcome among women with a less firm labour market attachment is more often to a job of lower prestige than one of higher prestige. Hence, the labour market outcome for women after divorce is to some extent conditioned by their labour market attachment at the time of divorce. Men, on the other hand, in most cases seem to suffer occupationally from divorce. For separated men the risk of negative changes in occupational prestige is greater than for cohabiting men. Formal On-the-job Training. A Gender-Typed Experience and Wage- Related Advantage? Formal on-the-job training (FOJT) can have a positive impact on wages and on promotion opportunities. According to theory and earlier research, a two-step model of gender inequality in FOJT is predicted: First, women are less likely than men to take part in FOJT and, second, once women do get the more remunerative training, they are not rewarded for their new skills to the same extent as men are. Pooled cross-sectional data from the Swedish Survey of Living Conditions (ULF) in the mid-nineties were used. Results show that women are significantly less likely than men to take part in FOJT. Among those who do receive training, women are more likely to take part in industry-specific training, whereas men are more likely to participate in general training and training that increases promotion opportunities. The two latter forms of training significantly raise a man’s annual earnings but not a woman’s. Hence, the theoretical model is supported and it is argued that this gender inequality is partly due to employers’ discriminatory practices.

Essays on Personnel Economics and Gender Issues

This thesis consists of four self-contained essays in economics. Tournaments and unfair treatment. This paper introduces the negative feelings associated with the perception of being unfairly treated into a tournament model and examines the impact of these perceptions on workers’ efforts and their willingness to work overtime. The effect of unfair treatment on workers’ behavior is ambiguous in the model in that two countervailing effects arise: a negative impulsive effect and a positive strategic effect. The impulsive effect implies that workers react to the perception of being unfairly treated by reducing their level of effort. The strategic effect implies that workers raise this level in order to improve their career opportunities and thereby avoid feeling even more unfairly treated in the future. An empirical test of the model using survey data from a Swedish municipal utility shows that the overall effect is negative. This suggests that employers should consider the negative impulsive effect of unfair treatment on effort and overtime in designing contracts and determining on promotions. Late careers in Sweden between 1970 and 2000. In this essay Swedish workers’ late careers between 1970 and 2000 are studied. The aim is to examine older workers’ career patterns and whether they have changed during this period. For example, is there a difference in career mobility or labor market exiting between cohorts? What affects the late career, and does this differ between cohorts? The analysis shows that between 1970 and 2000 the late careers of Swedish workers comprised of few job changes and consisted more of “trying to keep the job you had in your mid-fifties” than of climbing up the promotion ladder. There are no cohort differences in this pattern. Also a large fraction of the older workers exited the labor market before the normal retirement age of 65. During the 1970s and first part of the 1980s, 56 percent of the older workers made an early exit and the average drop-out age was 63. During the late 1980s and the 1990s the share of old workers who made an early exit had risen to 76 percent and the average drop-out age had dropped to 61.5. Different factors have affected the probabilities of an early exit between 1970 and 2000. For example, skills did affect the risk of exiting the labor market during the 1970s and up to the mid-1980s, but not in the late 1980s or the 1990s. During the first period old workers in the lowest occupations or with the lowest level of education were more likely to exit the labor market than more highly skilled workers. In the second period old workers at all levels of skill had the same probability of leaving the labor market. The growth and survival of establishments: does gender segregation matter? We empirically examine the employment dynamics that arise in Becker’s (1957) model of labor market discrimination. According to the model, firms that employ a large fraction of women will be relatively more profitable due to lower wage costs, and thus enjoy a greater probability of surviving and growing by underselling other firms in the competitive product market. In order to test these implications, we use a unique Swedish matched employer-employee data set. We find that female-dominated establishments do not enjoy any greater probability of surviving and do not grow faster than other establishments. Additionally, we find that integrated establishments, in terms of gender, age and education levels, are more successful than other establishments. Thus, attempts by legislators to integrate firms along all dimensions of diversity may have positive effects on the growth and survival of firms. Risk and overconfidence – Gender differences in financial decision-making as revealed in the TV game-show Jeopardy. We have used unique data from the Swedish version of the TV-show Jeopardy to uncover gender differences in financial decision-making by looking at the contestants’ final wagering strategies. After ruling out empirical best-responses, which do appear in Jeopardy in the US, a simple model is derived to show that risk preferences, the subjective and objective probabilities of answering correctly (individual and group competence), determine wagering strategies. The empirical model shows that, on average, women adopt more conservative and diversified strategies, while men’s strategies aim for the greatest gains. Further, women’s strategies are more responsive to the competence measures, which suggests that they are less overconfident. Together these traits make women more successful players. These results are in line with earlier findings on gender and financial trading.

Essays on Wage and Price Formation in Sweden

Study IReal Wage Determination in the Swedish Engineering Industry This study uses the monopoly union model to examine the determination of real wages and in particular the effects of active labour market programmes (ALMPs) on real wages in the engineering industry. Quarterly data for the period 1970:1 to 1996:4 are used in a cointegration framework, utilising the Johansen's maximum likelihood procedure. On a basis of the Johansen (trace) test results, vector error correction (VEC) models are created in order to model the determination of real wages in the engineering industry. The estimation results support the presence of a long-run wage-raising effect to rises in the labour productivity, in the tax wedge, in the alternative real consumer wage and in real UI benefits. The estimation results also support the presence of a long-run wage-raising effect due to positive changes in the participation rates regarding ALMPs, relief jobs and labour market training. This could be interpreted as meaning that the possibility of being a participant in an ALMP increases the utility for workers of not being employed in the industry, which in turn could increase real wages in the industry in the long run. Finally, the estimation results show evidence of a long-run wage-reducing effect due to positive changes in the unemployment rate. Study IIIntersectoral Wage Linkages in Sweden The purpose of this study is to investigate whether the wage-setting in certain sectors of the Swedish economy affects the wage-setting in other sectors. The theoretical background is the Scandinavian model of inflation, which states that the wage-setting in the sectors exposed to international competition affects the wage-setting in the sheltered sectors of the economy. The Johansen maximum likelihood cointegration approach is applied to quarterly data on Swedish sector wages for the period 1980:1–2002:2. Different vector error correction (VEC) models are created, based on assumptions as to which sectors are exposed to international competition and which are not. The adaptability of wages between sectors is then tested by imposing restrictions on the estimated VEC models. Finally, Granger causality tests are performed in the different restricted/unrestricted VEC models to test for sector wage leadership. The empirical results indicate considerable adaptability in wages as between manufacturing, construction, the wholesale and retail trade, the central government sector and the municipalities and county councils sector. This is consistent with the assumptions of the Scandinavian model. Further, the empirical results indicate a low level of adaptability in wages as between the financial sector and manufacturing, and between the financial sector and the two public sectors. The Granger causality tests provide strong evidence for the presence of intersectoral wage causality, but no evidence of a wage-leading role in line with the assumptions of the Scandinavian model for any of the sectors. Study IIIWage and Price Determination in the Private Sector in Sweden The purpose of this study is to analyse wage and price determination in the private sector in Sweden during the period 1980–2003. The theoretical background is a variant of the “Imperfect competition model of inflation”, which assumes imperfect competition in the labour and product markets. According to the model wages and prices are determined as a result of a “battle of mark-ups” between trade unions and firms. The Johansen maximum likelihood cointegration approach is applied to quarterly Swedish data on consumer prices, import prices, private-sector nominal wages, private-sector labour productivity and the total unemployment rate for the period 1980:1–2003:3. The chosen cointegration rank of the estimated vector error correction (VEC) model is two. Thus, two cointegration relations are assumed: one for private-sector nominal wage determination and one for consumer price determination. The estimation results indicate that an increase of consumer prices by one per cent lifts private-sector nominal wages by 0.8 per cent. Furthermore, an increase of private-sector nominal wages by one per cent increases consumer prices by one per cent. An increase of one percentage point in the total unemployment rate reduces private-sector nominal wages by about 4.5 per cent. The long-run effects of private-sector labour productivity and import prices on consumer prices are about –1.2 and 0.3 per cent, respectively. The Rehnberg agreement during 1991–92 and the monetary policy shift in 1993 affected the determination of private-sector nominal wages, private-sector labour productivity, import prices and the total unemployment rate. The “offensive” devaluation of the Swedish krona by 16 per cent in 1982:4, and the start of a floating Swedish krona and the substantial depreciation of the krona at this time affected the determination of import prices.

Fornvännen.

"Tidskrift för svensk antikvarisk forskning. Journal of Swedish antiquarian research."