La noblesse montréalaise devant les tribunaux (1750-1793)

Entre la fin du régime français et l’adoption de l’Acte constitutionnel par le Parlement de Londres en 1791, le rapport que la noblesse canadienne entretient avec le système judiciaire civil de la colonie change de façon majeure. Les Canadiens doivent s’adapter au nouveau système mis en place par l’administration britannique de la colonie. En Nouvelle-France, les nobles présentaient leurs différends juridiques civils devant le Tribunal royal, régi par la Coutume de Paris ; à partir de la Cession (1763), ce sont officiellement les lois britanniques qui s’appliquent jusqu’au retour des lois civiles françaises en 1774. Après quelques adaptations, la Cour des Plaidoyers communs devient la cour de prédilection des Canadiens, et par conséquent, de l’ancienne élite militaire. Le système judiciaire constitue un élément important de l’étude de l’évolution de la colonie, car l’attitude de la caste élitaire face aux tribunaux est un indicateur de sa capacité d’adaptation et de son degré d’implication dans la vie sociale.

La noblesse montréalaise devant les tribunaux (1750-1793)

Entre la fin du régime français et l’adoption de l’Acte constitutionnel par le Parlement de Londres en 1791, le rapport que la noblesse canadienne entretient avec le système judiciaire civil de la colonie change de façon majeure. Les Canadiens doivent s’adapter au nouveau système mis en place par l’administration britannique de la colonie. En Nouvelle-France, les nobles présentaient leurs différends juridiques civils devant le Tribunal royal, régi par la Coutume de Paris ; à partir de la Cession (1763), ce sont officiellement les lois britanniques qui s’appliquent jusqu’au retour des lois civiles françaises en 1774. Après quelques adaptations, la Cour des Plaidoyers communs devient la cour de prédilection des Canadiens, et par conséquent, de l’ancienne élite militaire. Le système judiciaire constitue un élément important de l’étude de l’évolution de la colonie, car l’attitude de la caste élitaire face aux tribunaux est un indicateur de sa capacité d’adaptation et de son degré d’implication dans la vie sociale.

Voluntariado de mayores: relación entre la satisfacción y el nivel de implicación en la actividad

El envejecimiento de la población es un fenómeno que no sólo está alterando las estructuras demográficas, sino que tiene y tendrá una amplia repercusión social, económica y cultural. La promoción del envejecimiento activo resulta un enfoque indispensable para afrontar esta situación, y es necesario abrir nuevas oportunidades a los mayores para seguir participando activamente en la sociedad. En este sentido, el voluntariado puede ser una forma de promover esa mayor participación social de los mayores. Con el objetivo de profundizar en el estudio del voluntariado realizado por mayores, se aborda el análisis de la relación entre, por un lado, la permanencia, e número de horas dedicadas al voluntariado y la intención de continuar en el futuro como voluntario en la organización, y, por otro lado, la satisfacción experimentada con los usuarios del servicio voluntario, con las actividades que realiza, con los compañeros voluntarios y con la asociación. Para llevar a cabo dicho análisis se utilizó la Encuesta de Satisfacción con el Voluntariado de la Unión Democrática de Pensionistas (UDP) 2011-2012 realizada por Simple Lógica Investigación, S.A. La muestra analizada estaba compuesta por 853 voluntarios mayores de 50 años pertenecientes a UDP. Los resultados muestran que aunque se encuentran relaciones significativas y positivas entre las horas dedicadas, la intención de continuar en el futuro y la mayoría de los tipos de satisfacción analizadas, sólo la satisfacción con la actividad desarrollada era un predictor significativo del tiempo dedicado al voluntariado, y únicamente la satisfacción con la asociación lo era de la intención de continuar en el futuro con el voluntariado. En los dos casos los porcentajes de varianza explicada son muy reducidos. Se analizan los resultados hallados a la luz de investigaciones previas y se derivan implicaciones prácticas de cara a la gestión de los voluntarios mayores en las entidades de acción social.

Salmonid behaviour under winter conditions

Winter conditions are believed to play an important role in the population dynamics of northern temperate stream fish, challenging the ability of fish to physiologically and behaviourally adapt. Climate change is predicted to increase both mean temperature and temperature fluctuations, especially during winter, leading to dynamic environmental conditions in terms of river ice production and flow. Therefore, knowledge about the winter ecology of stream fish is important for predicting and mitigating anthropogenic impacts on fish production in boreal streams. Stream salmonids are relatively active throughout winter, and behavioural responses to different winter conditions may be critical for survival. Yet, relatively little is known about overwintering behaviour of salmonids, particularly in streams with ice. In this doctoral thesis, I report the results from experimental field and laboratory studies on the behavioural ecology of juvenile salmonids under winter conditions. My results from the field show that salmonids grow more and use a broader range of habitats in the presence of surface ice than in its absence. Results from the laboratory experiments show that the presence of surface ice increases food intake rates, reduces stress and affects social interactions. These laboratory results may explain the positive effects of ice cover on growth that was found in the field experiment. Moreover, I show that drift-feeding ability is reduced at low temperatures, and that nocturnal drift foraging under winter conditions has a low efficiency.

En jämförande studie av crossplattform- och hybridutveckling

Syfte – Syftet med studien var att jämföra och utvärdera två utvecklingsmetoder för hybrid- och crossplattformutveckling. Detta syfte bröts ner till två frågeställningar: Hur väl kan de båda utvecklingsmetoderna återskapa animationer för att förbättra användarupplevelsen i en applikation?- Vilka av de 3 utvalda animationerna som visas i meaningful transitions och point of origin går att återskapa i de båda utvecklingssätten? Hur påverkas prestandan vid användandet av de utvalda hårdvarufunktioner som implementerats med de båda utvecklingsmetoderna? – Kameran och minnet. Metod – Denna rapport är en fallstudie då den är gjord i samarbete med Knowit Jönköping AB efter deras önskemål. Utvecklingsmetoderna som valdes var PhoneGap och Appcelerator Studio, alltså en för hybridutveckling och en för cross-plattform. En applikation för varje utvecklingsmetod byggdes med identiska funktioner som skulle kunna testas för att besvara frågeställningarna. Två kvantitativa insamlingar gjordes i form av enkätundersökning av testpersoners uppfattning av animationerna och en insamling av prestandamätningar vid hårdvaruanvändning. Resultat – Resultatet från studien visar att minnesåtgången vid hårdvaruanvändning är både låg och nästan identisk för de båda utvecklingsmetoderna. Empirin visar även att animationerna på båda metoderna kan leva upp till Googles riktlinjer enligt testpersonerna och upplevs som positiva. En notering är dock att Appcelerator tycks ha en liten fördel vad det gäller animationerna. Denna fördel är relativt liten och gör egentligen ingen större skillnad för vilken metod som kan anses som den bästa. Implikationer – Studien bidrar till att underlätta valet för mjukvaruutvecklare och företag som funderar på att använda sig utav någon av utvecklingsmetoderna. Detta genom att visa att prestandan vid hårdvaruanvändning inte är något att lägga stor vikt på. För användargränssnitt och användarupplevelse finns en mindre skillnad då Appcelerator använder sig utav native SDK och får en liten fördel när det kommer till användarupplevelsen. Detta kan dock justeras för PhoneGap då det med lite extra jobb går att styla applikationen till att se mer native ut. Utvecklare kan därför tänka på vilka kunskaper de har sedan innan vad gäller XML/HTML och styling då de ska välja utvecklingsmetod. Begränsningar – Utvecklingen är gjord av förstagångsanvändare av PhoneGap och Appcelerator Studio vilket kan ha påverkat kvalitén på animationerna och användargränssnittet. En tredjepartsapplikation användes vid mätning av prestandan då PhoneGap saknade plugin för det. Detta kan ha haft en påverkan på resultatet.

Anhöriga äldre angår alla!

Anhörigomsorg är del av en komplex väv med olika nivåer, individuella, familjemässiga och övergripande samhälleliga, där åtminstone de senare har begränsade resurser. Denna rapport presenterar och diskuterar kunskapsläget inom svensk och internationell forskning om anhöriga till äldre. Vi sätter den svenska anhörigomsorgen i ett större sammanhang genom resonemang om demografiska förutsättningar, historiska tillbakablickar och internationella utblickar. Nutid belyses med aktuella undersökningar och vi tror att framtiden kan klaras tack vare den allt större överlappning vi redan ser mellan många olika former av hjälp, service, omsorg och vård. Vi ställer frågan om dessa mönster kanske förbises i de ofta dystra, rent demografisk-ekonomiska framskrivningarna. Rapporten redovisar många svenska undersökningar av anhörigomsorg, både i befolkningen i stort och bland äldre. Det förefaller klart att det skett en faktisk ökning av anhörigomsorgens omfattning från 1990-talet och början av 2000- talet, något som flera studier visar. Resultat från en europeisk undersökning med gemensamma frågor och svarsalternativ tyder på att anhörigomsorg är vanligare i Nordeuropa än i Sydeuropa vilket nog strider mot gängse föreställningar. Kanske är det i Norden vanligare att vara hjälpgivare men inte med lika omfattande engagemang eller lika länge och man bor sällan tillsammans. Då fördelas nog omsorgen på fler händer. I Sverige angav mindre än 1 procent att de gav omsorg på heltid, i Spanien 5 procent. Sammantaget har, i Sverige liksom i övriga Europa, mer än 4 av 10 i befolkningen en aktuell eller tidigare personlig erfarenhet av att ge omsorg, och på befolkningsnivå är anhörigomsorgen klart större än den offentliga. De flesta svenska studier visar att det är ungefär lika vanligt bland kvinnor och män att vara givare av anhörigomsorg. Kvinnor ger dock oftare personlig omvårdnad och de ger fler timmar omsorg än männen. De flesta omsorgsgivare ger ganska få hjälptimmar, men timinsatserna ökar med stigande ålder och är högst bland de äldsta. I genomsnitt ger omkring 30 procent av omsorgsgivarna daglig hjälp, men den andelen stiger till nästan 40 procent för anhörigvårdare i 65–80 årsåldern och till 80 procent för dem som är ännu äldre. Äldre utgör således 30 procent av alla som ger omsorg, oftast till andra äldre, men utför ungefär 4 av 10 omsorgstimmar. Äldre personer är inte bara mottagare av omsorg utan minst lika ofta också givare. De flesta givare av anhörigomsorg ger ”lättare” former av insatser (skjutsning, passning, tillsyn etc.), insatser som många gånger säkerligen är viktiga och kan vara avgörande för mottagaren. Det är viktigt att se det stora spektret av anhörigomsorg och att det också finns grupper av anhöriga (ofta äldre personer) som gör omfattande insatser som kan påverka såväl egen hälsa som arbetsliv. Vid små hjälpbehov – fallet för de flesta – får man lite hjälp främst av anhöriga, vid större behov mer hjälp och då av både anhöriga och av kommunen. Delat ansvar är vanligt och även vad omsorgsgivare och mottagare önskar. Få önskar bära ansvaret ensamma och få önskar att ansvaret helt ligger på det offentliga. Historiskt utgör barn och andra anhöriga en viss trygghet på ålderdomen, något som inte tillhör det förflutna, utan snarare kommer att få större betydelse framöver. Anledningen är demografisk: allt fler har nära anhöriga i form av en egen familj. Familjens relativa betydelse har ökat, inte minskat som man ibland föreställer sig. Detta accentueras av att den offentliga omsorgen visserligen är väl utbyggd i Sverige, men tycks ha nått gränsen för vad den kan uträtta, praktiskt och finansiellt. Anhörigomsorgen har även socialpolitiska aspekter. Den som är eller varit anhörigvårdare vill helst inte själv vara mottagare av omfattande anhörigvård, utan hellre få huvuddelen av omsorgen från det offentliga. Man kan nog förutse ännu strängare ransonering av offentliga tjänster i framtiden, där anhöriga och marknadsbaserade tjänster är alternativen, möjligen tillsammans med växande insatser från ideella organisationer.

Conceptos y prácticas de la actividad física que se reproducen en las clases sociales: aproximación desde el enfoque determinantes/ determinación social de la salud

El concepto de actividad física es concebido de diferentes formas. Mostrando que existen varios factores que afectan de manera directa e indirecta la percepción que los sujetos construyen entorno a él, generando así una aproximación a diferentes definiciones de la actividad física desde varias perspectivas y dimensiones, donde predomina una noción netamente biológica. Este estudio pretende analizar, como desde las clases sociales se concibe la actividad física en sus conceptos y prácticas considerando los modelos de determinantes y determinación social para la salud. Con fin de comprender como los autores de la literatura científica conciben la actividad física y la relación con las clases sociales, desde una perspectiva teórica de los determinantes sociales de la salud y la teoría de la determinación social, se realizó una revisión documental y análisis de contenido de los conceptos y prácticas de la actividad física que se han considerado en los últimos 10 años. Para ello se seleccionaron las bases de datos PubMed y BVS (Biblioteca Virtual de Salud) por sus énfasis en publicaciones de salud mundialmente. Mostrando que la actividad física es concebida dominantemente desde una perspectiva biológica que ejerce una mirada reduccionista. Las relaciones entre actividad física y las clases sociales están claramente establecidas, sin embargo, estas relaciones pueden discrepar teniendo en cuenta el concepto de clase social, el contexto y la orientación de los autores y las poblaciones objetos de estudio. Obteniendo como resultado que los estudios documentados, revisados y analizados muestran una clara tendencia al modelo de determinantes; no obstante, algunos estudios en sus análisis se orientan hacia el modelo de determinación social. En cuanto al concepto de clases sociales los autores consideran una combinación de factores culturales y económicos sin atreverse a adoptar un concepto específico.

Diálogos de La Habana (2012-2016) : ¿Ahora sí la paz?

Tras conocer cuatro años de debate (dentro y fuera de La Habana), los borradores de dos puntos de la agenda y presenciar el crecimiento de bandas criminales y/u organizaciones sucesoras del paramilitarismo, de la mano de la expansión de economías ilegales y una polarización creciente (y preocupante por sus características) en torno a la paz y el conflicto social/armado en el país, el presente trabajo pretende analizar a profundidad el carácter y alcance de los discursos emitidos por los negociadores en La Habana.

Los inmigrantes y el poder en Costa Rica

Resumen: Describe y analiza la inmigración alemana, inglesa y estadounidense a Costa Rica, desde la independencia hasta la Primera Guerra Mundial, Explica algunas relaciones con procesos económicos y políticos del periodo, especialmente en lo referente a la actividad cafetalera y a la élite

El rito mortuorio en el Cartago dieciochezco

ResumenEstudia el rito mortuorio en la sociedad cartaginesa del siglo XVIII. La muerte se ve como una aproximación certera al cómo se vive, de ahí las diferencias sociales entre los ritos de los miembros de la élite y la gente de las llamadas castas.AbstractA study on death rituals in eighteenth century Cartago. Death is seen as a close approximation to the life each person lived. Hence, the author refers to social differences whit respect to the rites for members of the elite and the “castas”.