998 resultados para Exposición Regional Valenciana (1ª. 1909: València)
Resumo:
Soitinnus: Piano.
Resumo:
La present memria es planteja com una aportaci a la comprensi de les ltimes dos dcades de relacions comercials amb la Xina des del port de València, en fase d'integraci amb el de Sagunt i Gandia, i el seu hinterland constitut a ms de pel Pas Valenci per una rea que abasta tota la zona est i central de la Pennsula Ibrica. La Xina s el pas protagonista d'entre les economies emergents en l'actualitat, aix l'estudi analitza, des d'una perspectiva eminentment valenciana, quins sn els principals intercanvis de mercaderies entre València Port i els principals ports de la Xina.
Resumo:
O controle qumico do agente causal da mancha-preta-dos-citros (MPC) tem merecido destaque pelo excessivo nmero de pulverizaes, elevando sobremaneira os custos de produo na citricultura. A busca por melhorias na eficincia das pulverizaes e redues na quantidade dos produtos fitossanitrios j tem sido realizada, mas os resultados dessa prtica ainda no so consistentes para que possa ser aplicado em escala comercial. Sendo assim, essa pesquisa objetivou avaliar a interferncia da reduo no volume de aplicao, sobre o controle qumico da mancha preta em frutos ctricos. O experimento foi conduzido em pomar comercial com plantas de 16 anos de idade, da variedade Valncia durante o ano agrcola 2007. Os tratamentos consistiram de trs volumes de calda, 3,5; 4,5 e 8,5 L planta-1, aplicados por pulverizador de jato transportado Arbus 2000/Export, com ramal especial de bicos, utilizando-se fungicidas e perodos recomendados para o controle da doena em um total de quatro pulverizaes e mais um tratamento testemunha (sem pulverizao). As avaliaes de incidncia e severidade da doena ocorreram atravs de escala visual diagramtica de notas em duas pocas (pr-colheita e colheita), em trs alturas (baixo, mdio e alto) da planta e mais trs setores horizontais (entrada, frontal e sada) em dois lados da planta. Os frutos cados foram contados quinzenalmente, em plantas previamente selecionadas, do incio da maturao at a colheita com a quantificao da produo (kg planta-1). A incidncia e severidade da doena foram menores quando as pulverizaes foram realizadas com 8,5 L planta-1 na primeira poca de avaliao (pr-colheita), porm na colheita, no houve diferenas entre os mesmos parmetros, quando pulverizados 4,5 ou 8,5 L planta-1. Nenhum tratamento reduziu a doena no setor alto da planta, em comparao a testemunha. Os setores da planta com os frutos mais expostos aos raios solares, lado direito e alto da planta, apresentaram maior incidncia e severidade da doena. A reduo no volume de 8,5 para 4,5 L planta-1 pode ser praticada na citricultura sem prejuzo do nvel de controle da MPC.
Resumo:
As escolas mdicas brasileiras priorizam o ambiente hospitalar para o ensino e acabam formando profissionais carentes de compromisso social. O curso de Medicina da Universidade Federal de Santa Maria implantou, em 2004, um novo currculo que inclui o Internato Regional (IR), em que o interno permanece dois meses em municpio conveniado, atuando em ateno primria em sade. Este estudo transversal e quanti-qualitativo teve por objetivo conhecer a percepo dos acadmicos da primeira turma que realizou o IR sobre o impacto desse modelo de estgio em sua formao, mediante a aplicao de um questionrio semiestruturado. Mais de 75% das respostas apontaram ter havido contribuio para maior conhecimento da realidade social e profissional, aprimoramento da relao mdico-paciente e desenvolvimento de autoconfiana no exerccio da profisso. O principal ponto negativo ressaltado foi o despreparo dos mdicos-preceptores para atuar como docentes. No atual contexto de mudanas, o IR surge como uma proposta satisfatria de ampliao dos cenrios de prtica-ensino-aprendizagem e contribui com a formao humana e pessoal dos futuros mdicos, apesar de ainda carecer de preceptoria qualificada.
Resumo:
This study focuses on regional innovation strategy (RIS) and sustainability aspects in selected regions of European Union (EU) countries. It is known that RIS helps a region to innovate locally and to compete globally and it is considered as one of the main policy tools of the EU for innovation support at a regional level. This study is conducted to explore the existence and adoption of RIS in different regions of selected EU countries, and to highlight and compare regional RIS characteristics. The study is also aimed at identifying the factors that characterise the formulation and implementation of RIS as well as the problems associated thereof. In this study, six regions of EU countries are considered: Pijt-Hme Region (Finland); London Region (United Kingdom); Mid-West Region (Ireland); Veneto Region (Italy); Eastern Region (Poland); and West Region (Romania). Data and information are collected by sending questionnaires to the respective regional authorities of these selected regions. Based on the gathered information and analysis, RIS or equivalent strategy document serves as a blueprint for forwarding innovative programmes towards regional sustainability. The objectives of RIS in these regions are found to be dependent on the priority sectors and state of the regions development. The current environmental sustainability aspects are focused on eco-design, eco-products, and eco-innovation, although each region also has its own specific aspects supported by RIS. Likewise, regional policies typically follow the RIS yet translated in various sectoral focus or priority areas. The main enhancing factors supporting RIS among selected regions have some similarities and variations; among others, some regions are strongly supported by EU while others have support from own regional agencies, organisations and professional networks. RIS implementation is not without challenges and despite the differences in challenges, almost all of reviewed regions consider financial resource as a common problem. Generally, it is learned from this study that RIS and regional sustainability are reinforcing each other mutually. In this study, the strong focus is given towards environmental sustainability in the regions although regional sustainability also includes economic and social aspects. A well-focused and prioritised RIS is beneficial for regional sustainable development.
Resumo:
A estrutura de um Cerrado no nordeste do Maranho foi avaliada visando contribuir para a caracterizao da heterogeneidade da vegetao no Estado. O mtodo de quadrantes foi utilizado na amostragem de 399 pontos em trs transectos paralelos, distribudos sistematicamente a cada 200 m. O ponto de incio do primeiro transecto foi sorteado. O critrio de incluso mnimo foi de 1 cm de dimetro ao nvel do solo. Os 1.596 indivduos amostrados representaram 69 espcies e 32 famlias. Plathymenia reticulata (Candeia) foi a espcie com maior ndice de Valor de Importncia (IVI), diferindo de outras regies maranhenses. A diversidade (H'= 3,31) e a eqabilidade (J= 0,78) foram altas e esto dentro da variao conhecida nos Cerrados do Maranho. A comparao florstica entre sete reas de Cerrado no Estado mostrou elevada heterogeneidade e baixa similaridade. As localidades com maior proximidade geogrfica apresentaram maior similaridade florstica apenas nas anlises com valores de abundncia das espcies.
Resumo:
Avhandlingen undersker den Afrikanska Unionens freds- och skerhetsrd och dess roll i framhvandet och upprtthllandet av fred, skerhet och stabilitet i Afrika. Detta freds- och skerhetsrd etablerades formellt 2004 och opererar under den Afrikanska Unionen (AU) som sin sida upprttades 2002. Den Afrikanska Unionens freds- och skerhetsrds roll i framhvandet av fred, skerhet och stabilitet gr rdet till en hrnsten inom ramen fr konfliktfrebyggande och -hantering, samt konfliktlsning p den afrikanska kontinenten. Den Afrikanska Unionens freds- och skerhetsrd spelar ocks en hgst viktig roll i implementeringen av ansvaret att beskydda civilbefolkningen i konfliktsituationer. Fr uppfyllandet av sitt mandat att framhva och upprtthlla fred, skerhet och stabilitet i Afrika krvs det att freds- och skerhetsrdet samarbetar med andra institutioner och mekanismer som handhar internationella och regionala freds- och skerhetsrenden. Avhandlingen analyserar tre dimensioner av denna typ av relationer som freds- och skerhetsrdet br etablera med dessa organ och mekanismer fr att kunna utfra sitt mandat effektivt. Frst analyseras relationen mellan Afrikanska Unionens freds- och skerhetsrd och Frenta Nationernas skerhetsrd som ocks beskrivs i artikel 17 (1) i protokollet som frde till etablerandet av AU:s freds- och skerhetsrd. Analysen understryker FN:s skerhetsrd som det organ som br det primra ansvaret i frhllande till fred och skerhet, medan AU:s freds- och skerhetsrd fungerar som en kompletterande komponent i sin roll som ett regionalt organ. Avhandlingen fortstter med att analysera frhllandet mellan AU:s freds- och skerhetsrd och andra organ inom AU, samt andra relevanta institutioner som framgr av artikel 10, 18 (1), 19 och 20 i protokollet fr rdets etablerande. Avhandlingen diskuterar i detalj hur samarbetet mellan AU:s freds- och skerhetsrd och dessa institutioner och organ kunde frstrkas till frdel fr effektivt framhvande och upprtthllande av fred och skerhet i Afrika. Slutligen analyserar avhandlingen samarbetet mellan AU:s freds- och skerhetsrd och sub-regionala mekanismer etablerade under regionala ekonomiska gemenskaper som beskrivs i artikel 16 i protokollet fr etablerandet av rdet. Avhandlingen diskuterar i detalj rollen fr de sub-regionala mekanismerna i den afrikanska freds- och skerhetsarkitekturen. Avhandlingen diskuterar vidare frhllandet mellan de sub-regionala mekanismerna och den afrikanska stand-by styrkan ASF och frutsttningarna fr detta arrangemang att bemta afrikanska konflikter. Avhandlingen fokuserar ocks p en harmoniserings- och samarbetsprocess i frhllande till de sub-regionala mekanismerna, de regionala ekonomiska gemenskaperna och den Afrikanska Unionens freds- och skerhetsrd. Kort sagt beskriver avhandlingen hur frhllandet mellan AU:s freds- och skerhetsrd och de ovan nmnda organ och mekanismer har en faktisk och potentiell mjlighet att effektivt bidra till fred, skerhet och stabilitet i Afrika. Avhandlingen identifierar utmaningarna kring att gra detta till ett fungerande frhllande samtidigt som den genererar bde generella och specifika rekommendationer om hur dessa utmaningar bst kan bemtas. Ngra av dessa utmaningar utgrs av fljande aspekter: konflikten mellan AU:s och FN:s reglemang i bemtandet av freds- och skerhetsutmaningar; de olika metoderna i FN och AU vid implementeringen av principen av universell jurisdiktion; konflikten mellan de olika mandaten som AU:s freds- och skerhetsrd och FN:s skerhetsrd har i frhllande till implementeringen av principen om intervention; och konflikten mellan lagarna och metoderna i frhllande till AU:s freds- och skerhetsrd och de regionala mekanismerna. En av de huvudsakliga rekommendationerna i avhandlingen i bemtandet av de ovan nmnda utmaningarna r att harmonisera de olika systemen fr att frskra att det freligger ett samordnat bemtande av konflikter i Afrika. Efter att ha identifierat luckorna i AU:s freds- och skerhetsprotokoll med speciell fokus p frhllandet mellan rdet och de relevanta organen och mekanismerna rekommenderar avhandlingen ett antal tillgg och modifieringar till instrumentet ifrga fr att effektivera, strka och upprtthlla detta frhllande. Avhandlingen freslr att dessa tillgg och modifieringar skulle fretas under 2014 d detta r markerar 10 r efter att AU:s freds- och skerhetsrd etablerades. Idn bakom detta fretagandet ligger i att 10 r torde vara en tillfredstllande tidsperiod fr att mta hur freds- och skerhetsrdet har fungerat och hur dess frhllande med de relevanta institutionerna och mekanismerna kunde frbttras. Avhandlingen representerar den bredaste och nyaste studien inom ramen fr artikel 16, 17, 18, 19 och 20 i protokollet fr AU:s freds- och skerhetsrd och introducerar ett innovativt bemtande av utmaningar till fred, skerhet och stabilitet p den afrikanska kontinenten. Avhandlingen bidrar till teorin och praxisen i AU:s freds- och skerhetsrd vilket kan vara av intresse fr bde forskare och praktiker i folkrtt svl som i internationella freds- och skerhetsstudier, speciellt i Afrika.
Resumo:
O objetivo deste trabalho foi comparar os efeitos de doses de nitrognio, fsforo e potssio aplicadas via gua de irrigao em comparao aplicao convencional de fertilizantes, com irrigao e sem irrigao. O experimento foi conduzido em um pomar de laranja 'Valncia' (Citrus sinensis Osbeck) localizado em Pratnia - SP, durante trs anos consecutivos, e analisados os dados do ltimo ano de observao. As diferentes formas de aplicao dos fertilizantes e a reduo das doses fornecidas via gua de irrigao no resultaram em diferenas significativas sobre o nmero mdio de frutos e produtividade. Tambm no foram constatadas diferenas estatsticas dos tratamentos sobre a qualidade do suco e o estado nutricional das plantas, com exceo do teor de fsforo.
Resumo:
Em face da importncia em conhecer a evapotranspirao (ET) para uso racional da gua na irrigao no contexto atual de escassez desse recurso, algoritmos de estimativa da ET a nvel regional foram desenvolvidos utilizando-se de ferramentas de sensoriamento remoto. Este estudo objetivou aplicar o algoritmo SEBAL (Surface Energy Balance Algorithms for Land) em trs imagens do satlite Landsat 5, do segundo semestre de 2006. As imagens correspondem a reas irrigadas, floresta nativa densa e a Caatinga do Estado do Cear (Baixo Acara, Chapada do Apodi e Chapada do Araripe). Este algoritmo calcula a evapotranspirao horria a partir do fluxo de calor latente, estimado como resduo do balano de energia na superfcie. Os valores de ET obtidos nas trs regies foram superiores a 0,60 mm h-1 nas reas irrigadas ou de vegetao nativa densa. As reas de vegetao nativa menos densa apresentaram taxa da ET horria de 0,35 a 0,60 mm h-1, e valores quase nulos em reas degradadas. A anlise das mdias de evapotranspirao horria pelo teste de Tukey a 5% de probabilidade permitiu evidenciar uma variabilidade significativa local, bem como regional no Estado do Cear.
Resumo:
Den regionala utvecklingsplanen fr vattentjnsterna i boregionen omfattar stderna S:t Karins, Ndendal, Pemar, Pargas, Reso och bo samt kommunerna Aura, Lundo, Masku, Virmo, Nousis, Rusko och Sagu. Mlsttningen r att hitta de bsta mjliga lsningarna fr vattenfrsrjning och avloppsvattenhantering. Uppdragsgivare fr planeringsarbetet har varit de ovan nmnda kommunerna samt ELY-centralen i Egentliga Finland och Egentliga Finlands frbund. Planen har utarbetats av AIRIX Ymprist Oy. Under planeringsarbetet framkom det att man i utvecklingen av vattenfrsrjningen br fokusera p att trygga distributionsfrbindelserna. P planeringsomrdet kommer det att byggas flera frbindelser som tryggar vattenfrsrjningen. Drtill kommer befintliga vattentkter och reservanlggningar att saneras. Ytvattenverket i Hallis saneras s att det blir reservanlggning fr vattenverket fr konstgjort grundvatten. I Masku, Nousis och Virmo byggs enligt planen en frbindelse som gr det mjligt att delvis verg till anvndning av konstgjort grundvatten. I Virmo byggs ocks en ny grundvattentkt. Pargas stads centralort med omgivning vergr helt till att anvnda konstgjort grundvatten men ttorterna i Houtskr, Korpo och Nagu kommer fortsttningsvis att frsrjas av de lokala vattentkterna. Beredskapen att trygga vattentjnsterna i srskilda situationer ska utvecklas genom kat samarbete. Inom beredskapsplaneringen kommer man att kartlgga mjligheterna till gemensamt anordnande av bl.a. reservkraftanlggningar och desinficeringsberedskap. Enligt planen kommer den kommunala avloppsreningsfunktionen att nstan helt verfras till avloppsreningsverket i Kakola fram till 2035. Drfr kommer reningsverket ocks att byggas ut. De lokala reningsverken kommer att vara i anvndning endast i ttorterna i Houtskr, Korpo och Nagu inom Pargas stad. P grund av de stora mngderna lckvatten fresls en omfattande sanering av avloppsntet fr hela planeringsomrdet. Ocks mottagningen av avloppsvattenslam p glesbygden ska utvecklas regionalt. Byggkostnaderna fr projekten som fresls i planen r cirka 40 miljoner euro fr vattenfrsrjningen och cirka 31 miljoner euro fr avloppsreningen fram till 2035. Utvecklingsplanen innehller i sin nuvarande omfattning projektens dimensioneringsgrunder och grundlggande tekniska lsningar samt preliminra kostnadsberkningar. Den fortsatta beredningen av projekten krver projektspecifik utredningsplanering och byggplanering innan de kan genomfras. Samtidigt utreds hur det kommunala beslutsfattandet framskrider, finansieringen av projekten och kostnadsfrdelningen. Frslagen i den regionala utvecklingsplanen tas ocks i beaktande d man utarbetar utvecklingsplaner fr de kommunala vattentjnsterna.
Resumo:
OBJETIVO: descrever o perfil epidemiolgico das pacientes inscritas em lista de espera e principais indicaes para o programa de ovo recepo do Hospital Regional da Asa Sul (HRAS) em Braslia, Distrito Federal. MTODOS: estudo descritivo prospectivo em que foram pesquisadas 330 mulheres inscritas na lista de espera do programa, das quais foram includas 67 mulheres independente do fator de infertilidade e que ainda no tinham sido contempladas com o tratamento. Foram excludas 30 mulheres que moravam em outras cidades, 50 pacientes com idade superior ou igual a 50 anos, 24 pacientes que no desejavam participar do trabalho, nove pacientes que pediram excluso do programa e 150 pacientes no localizadas por contato telefnico. As pacientes includas foram chamadas a responder a um questionrio e tiveram seus pronturios recuperados para confirmar a realizao da propedutica necessria, a fim de estabelecer a causa da infertilidade. Os dados foram registrados e analisados pelo programa SPSS verso 12.0. RESULTADOS: o perfil epidemiolgico das pacientes inclui faixa etria de 40 a 49 anos (82%), no brancas (77,6%), catlicas (71,6%), casadas (59,7%), com escolaridade de primeiro ou segundo grau (76,1%), com infertilidade secundria (53,6%) por laqueadura tubria (40,3%) e que comearam a tentar engravidar at 35 anos (91%). Para estas mulheres, a principal indicao para ovo recepo foi idade no momento da inscrio no programa, seguida por baixa reserva ovariana. CONCLUSO: os resultados encontrados demonstram a realizao indiscriminada de laqueadura tubria. O programa de ovo recepo beneficia mulheres com prognstico reprodutivo reservado.
