Detaljhandelns användande av frontlinjepersonalen, som betydelsefull faktor för kundrelationer och skapande av intäkt

Syftet med denna studie var att komma fram till om kedjeföretag inom detaljhandeln intagit ett serviceperspektiv, där fokus ligger på relationer. Detta genom att undersöka hur aktörerna använder sin frontlinjepersonal. En kvalitativ flerfallstudie har genomförts där tre kedjeföretag bidragit med information rörande transaktions- eller relationsorienterad försäljning, medarbetarskap och betraktande av frontlinjepersonalen. Utgångspunkten för analys av fallstudierna har varit två intervjuer per företag. Dels med butikens högste chef samt med en medarbetare. Det teoretiska ramverket i denna studie rörande medarbetarskap, skapande av värde/nytta för kund samt intern marknadsföring som möjliggör att kund upplever hög tjänstekvalité, signalerar ett tankesätt inom ett serviceperspektiv och används för att svara på syftet. Huruvida kedjeföretagen intagit ett serviceperspektiv fullt ut, är inte möjligt att konkludera i denna småskaliga forskningsuppsats. Vidare forskning är nödvändig. Resultatet från de undersökta företagen i denna studie visar på tendenser till att utveckla ett serviceperspektiv med fokus på goda kundrelationer, vilket är det som skall ge framgång. De undersökta kedjeföretagen skiljer sig dock åt vad gäller intagandet av ett serviceperspektiv. Exempelvis förlitar sig ett företag alltjämt till lågt pris och produktens egenskaper som primära faktorer för intäktsskapande, medan andra premierar det personliga mötet.

Att tillämpa återkommande mätning av kundnöjdhet i IT-projekt : En vidareutvecklad modell baserad på modellerna American Customer Satisfaction Index (ACSI) och SERVQUAL

I dagens samhälle är det allt viktigare för företag att behålla sina existerande kunder då konkurrensen blir allt hårdare. Detta medför att företag försöker vidta åtgärder för att vårda relationer med sina kunder. Detta problem är även högst relevant inom IT-branschen. Inom IT-branschen är det vanligt att arbeta agilt i IT-projekt. Vår samarbetspartner har sett ett ökat behov av att mäta servicekvalitet på ett återkommande sätt inom IT-projekt, detta för att mäta relevanta variabler som sträcker sig utanför kravspecifikationen. För att mäta framgång gällande detta arbetssätt vill man kunna mäta Nöjd Kund Index (NKI) för att kunna jämföra IT-projekt internt i företaget. Då tidigare forskning visat avsaknad av modeller innehållande både mätning av servicekvalitet samt NKI har lämplig litteratur studerats där det framkommit att modellen SERVQUAL är vedertagen för mätning av servicekvalitet och modellen American Customer Satisfaction Index (ACSI) är vedertagen för mätning av NKI. Detta har legat till grund för arbetets problemformulering och syfte. Syftet med arbetet är att skapa en vidareutvecklad modell för mätning av NKI för att jämföra IT-projekt internt samt återkommande mätning av servicekvalitet inom IT-projekt. Framtagande av denna modell har sedan skett genom forskningsstrategin Design and Creation. Intervjuer har genomförts för kravfångst till den vidareutvecklade modellen. Resultatet av denna forskningsstrategi blev sedan en vidareutvecklad modell baserad på ovan nämnda modeller med återkommande förhållningssätt för mätning av servicekvalitet inom IT-projekt och mätning av NKI för att jämföra IT-projekt internt i företaget. Den framtagna modellen har sedan verifierats genom ytterligare intervjuer med respondenter som innehar god erfarenhet från kundsidan av IT-projekt. Från dessa intervjuer kunde sedan slutsats dras att denna modell är att anse som applicerbar i empirin gällande IT-projekt.

Agent-Oriented Data Curation in Bioinformatics

The practitioners of bioinformatics require increasing sophistication from their software tools to take into account the particular characteristics that make their domain complex. For example, there is a great variation of experience of researchers, from novices who would like guidance from experts in the best resources to use to experts that wish to take greater management control of the tools used in their experiments. Also, the range of available, and conflicting, data formats is growing and there is a desire to automate the many trivial manual stages of in-silico experiments. Agent-oriented software development is one approach to tackling the design of complex applications. In this paper, we argue that, in fact, agent-oriented development is a particularly well-suited approach to developing bioinformatics tools that take into account the wider domain characteristics. To illustrate this, we design a data curation tool, which manages the format of experimental data, extend it to better account for the extra requirements placed by the domain characteristics, and show how the characteristics lead to a system well suited to an agent-oriented view.

Agent-Oriented Data Curation in Bioinformatics

The practitioners of bioinformatics require increasing sophistication from their software tools to take into account the particular characteristics that make their domain complex. For example, there is a great variation of experience of researchers, from novices who would like guidance from experts in the best resources to use to experts that wish to take greater management control of the tools used in their experiments. Also, the range of available, and conflicting, data formats is growing and there is a desire to automate the many trivial manual stages of in-silico experiments. Agent-oriented software development is one approach to tackling the design of complex applications. In this paper, we argue that, in fact, agent-oriented development is a particularly well-suited approach to developing bioinformatics tools that take into account the wider domain characteristics. To illustrate this, we design a data curation tool, which manages the format of experimental data, extend it to better account for the extra requirements placed by the domain characteristics, and show how the characteristics lead to a system well suited to an agent-oriented view.

Designing Agent-Oriented Systems by Analysing Agent Interactions

We propose a preliminary methodology for agent-oriented software engineering based on the idea of agent interaction analysis. This approach uses interactions between undetermined agents as the primary component of analysis and design. Agents as a basis for software engineering are useful because they provide a powerful and intuitive abstraction which can increase the comprehensiblity of a complex design. The paper describes a process by which the designer can derive the interactions that can occur in a system satisfying the given requirements and use them to design the structure of an agent-based system, including the identification of the agents themselves. We suggest that this approach has the flexibility necessary to provide agent-oriented designs for open and complex applications, and has value for future maintenance and extension of these systems.