Vykopirovka s plana Seĭtlerskoĭ dachi razverstaniï¸ ia︡ Kr.A.S.SD.R., na uchastok zemli otvedennyĭ KOMZET'u (BeiÌŒs-Lekhem), pri provedenii rabot po zemreforme v 1930 g.

Digital image

Vykopirovka s plana Seĭtlerskoĭ dachi razverstaniï¸ ia︡, Kr.A.S.SD.R., na uchastok zemli otvedennyĭ KOMZET'u (s -Kh. ART. "Rabotnik" - Aranda), pri provedenii rabot po zemreforme v 1930 g.

Digital image

Chertezh zemlepol'zovahiï¸ ia︡ Komzet'a pri der. KheiÌŒrus, SeiÌŒtlerskogo raiÌŒona, Kr.A.S.SD.R., po proektu zemleustroiÌŒstva 1930 g. po IchkinskoiÌŒ dache razverstaniï¸ ia︡, v sos.tave Belokoshskogo sevooborotnogo uchastka

Digital image

Vykopirovka s plana SeĭtlerskoiÌŒ dachi razverstaniï¸ ia︡ Kr.A.S.SD.R., na uchastok zemli otvedennyĭ KOMZET'u (s.-kh. art. "Vozrazhdenie" - Krasn. Burlak), pri provedenii rabot po zemreforme v 1930 g.

Digital image

Vykopirovka s plana SeĭtlerskoiÌŒ dachi razverstaniï¸ ia︡ Kr.A.S.SD.R., na uchastok zemli otvedennyĭ KOMZET'u, pri provedenii rabot po zemreforme v 1930 g.

Digital image

Karta Kr.A.S.S.R. uchastkov zemli otvedennykh KOMZET'u

Digital image

Growth of Jewish land setllements in Crimea 1924-1929

Digital image

Map detailing growth of settlement tracts by year 1925-1929

Digital image

Francis Nicosia Collection.

Two photos of Nicosia.

Synchronous decade up/down counter

Sequential up/down counting is required many a time. In this paper, the logical design of such a counter of the parallel carry type is furnished.

Vykopirovka s proektnogo plana Kurmanskoĭ D.R. Dzhankoĭskogo raĭona

Digital image

Komplexa tal - vad är det?

Komplexa tal har traditionellt undervisats i de finländska gymnasierna som en valbar kurs. Denna situation har förändrats i och med de nya läroplanerna som tagits i bruk senast hösten 2005. Den nya, striktare läroplanen ger inte lika stora valmöjligheter för skolorna att bestämma undervisningsstoffet, inte ens för de valbara kurserna, och därför har många gymnasier varit tvungna att sluta undervisa om komplexa tal. För att fortsättningsvis ge en möjlighet för gymnasieelever att studera komplexa tal finns detta kompendium. Kompendiet fyller två syften. I de gymnasier där komplexa tal fortfarande finns med i läroplanen kan kompendiet användas som läromedel på ifrågavarande kurs. Kompendiet torde vara önskat eftersom det inte existerar något modernt, finlandssvenskt läromedel där de komplexa talen tas upp. Kompendiets andra, huvudsakliga syfte är att finnas till att ge en möjlighet för de elever, som inte går ett gymnasium där komplexa tal undervisas, att på egen hand lära sig grunder om komplexa tal. Kunskap om utvidgandet av talområdet från reella talen till komplexa hör till matematisk allmänbildning, och är till stor nytta om man är intresserad av att fortsätta studera matematik eller naturvetenskaper efter gymnasiet. Kompendiet kommer att läggas ut på nätet för att få det lättillgängligt. I det första kapitlet behandlas matematikens uppkomst. Det andra kapitlet är en introduktion till varför man behöver komplexa tal, där gås tal- och mängdlära igenom samtidigt som de i kompendiet använda beteckningarna introduceras. I det tredje kapitlet behandlas de komplexa talen; grundläggande räkneregler, absolutbelopp och argument, komplexa tal i polär form och lösning till högregradsekvationer är centrala begrepp. de Moivers formel är ett av de viktigare målen, även Eulers formel behandlas kort. Problematik med negativa kvadratrötter tas också upp. Det fjärde kapitlet handlar om de komplexa talens intressanta historia. I kompendiet finns rikligt med exempel och övningsuppgifter. Kapitel fem innehåller extra övningsuppgifter och i kapitel sex finns lösningarna till samtliga uppgifter. Trots att kompendiets omfång avsevärt ökas i och med dessa lösningar är det av värde att de finns med för att kompendiets huvudsakliga syfte skall uppfyllas: att eleverna på egen hand skall kunna lära sig stoffet.

Correspondence with N.H. Gould, Newport, R.I.

Digital image

Location of concentrators in a computer communication network: a stochastic automation search method

The following problem is considered. Given the locations of the Central Processing Unit (ar;the terminals which have to communicate with it, to determine the number and locations of the concentrators and to assign the terminals to the concentrators in such a way that the total cost is minimized. There is alao a fixed cost associated with each concentrator. There is ail upper limit to the number of terminals which can be connected to a concentrator. The terminals can be connected directly to the CPU also In this paper it is assumed that the concentrators can bo located anywhere in the area A containing the CPU and the terminals. Then this becomes a multimodal optimization problem. In the proposed algorithm a stochastic automaton is used as a search device to locate the minimum of the multimodal cost function . The proposed algorithm involves the following. The area A containing the CPU and the terminals is divided into an arbitrary number of regions (say K). An approximate value for the number of concentrators is assumed (say m). The optimum number is determined by iteration later The m concentrators can be assigned to the K regions in (mk) ways (m > K) or (km) ways (K>m).(All possible assignments are feasible, i.e. a region can contain 0,1,…, to concentrators). Each possible assignment is assumed to represent a state of the stochastic variable structure automaton. To start with, all the states are assigned equal probabilities. At each stage of the search the automaton visits a state according to the current probability distribution. At each visit the automaton selects a 'point' inside that state with uniform probability. The cost associated with that point is calculated and the average cost of that state is updated. Then the probabilities of all the states are updated. The probabilities are taken to bo inversely proportional to the average cost of the states After a certain number of searches the search probabilities become stationary and the automaton visits a particular state again and again. Then the automaton is said to have converged to that state Then by conducting a local gradient search within that state the exact locations of the concentrators are determined This algorithm was applied to a set of test problems and the results were compared with those given by Cooper's (1964, 1967) EAC algorithm and on the average it was found that the proposed algorithm performs better.