Statistik

Samlingen med signum HB VIa finns vid huvudbiblioteket och innehåller litteratur om statistik. Samlingen är mycket omfattande. Särskilt bör nämnas att Finlands officiella statistik, Sveriges officiella statistik och statistiska årsböcker ingår i samlingen, men de enskilda volymerna har inte registrerats var för sig. I anslutning till ämnet Statistik finns dessutom betydande samlingar statistisk litteratur. Statistik litteratur har ingått i många bokdonationer som exempel av Thyra Renqvist och Elsa Bruun. Friexemplar som erhållits från 1919 samt inköp har kompletterat samlingen. Registrerad statistisk litteratur söks i Alma med sökfunktionen Signum och söktermen HB VIa. En del litteratur tryckt före 1980 skall sökas manuellt i huvudbibliotekets systematiska kortkatalog, men retroaktiv inmatning i Alma av litteratur tryckt mellan 1830 och 1979 pågår. Från och med år 2000 ingår registrerad statistisk litteratur i en numerus currens-samling.

Statskunskap

Samlingen med signum ESF Statsvet. finns i anslutning till ämnet Statskunskap. Samlingen innehåller endast litteratur tryckt efter 1970. Äldre litteratur har överförts till statsvetenskapliga samlingen vid huvudbiblioteket som har signum HB VIc1. Den statsvetenskapliga litteratur i samlingen söks i Alma med sökfunktionen Signum och söktermen ESF Statsvet.

Statskunskap och politik

Litteratur vid hela akademibiblioteket om statskunskap och politik från och med år 2000 fås genom Avancerad sökning i Alma med söktermerna statskunskap och politik.

Statskunskap och politik

Samlingen med signum HB VIc1 finns vid huvudbiblioteket och innehåller litteratur om statskunskap och politik till och med år 1999. Liknande litteratur finns i anslutning till ämnet Statskunskap. Litteratur om statskunskap och politik har ingått i bokdonationer såväl från hemlandet som från Sverige. Några donatorer av speciellt stora samlingar statsvetenskaplig litteratur kan nämnas, J.V. Brummer, J.A. Nordman, Rafael Erich, Ernst Estlander, Erik Ehrström och Tor von Wright. Politisk litteratur har donerats av Edvard Öhrnberg, Märta Björkenheim, Rafael Erich, Ernst Estlander, Hjalmar Crohn, Erik Ehrström, Carl von Bonsdorff, Jon Hartman, Allan Wallenius, Nils Källström och Hjalmar J. Procopé. Friexemplar som erhållits från och med år 1919 samt inköp har kompletterat samlingen. Litteraturen i samlingen söks med sökfunktionen Signum och söktermen HB VIc1. Litteratur tryckt före 1980 söks manuellt i den systematiska kortkatalogen. Retroaktiv inmatning i databasen Alma gör att litteratur tryckt mellan 1830 och 1979 med tiden blir sökbar i Alma. Från och med år 2000 ingår litteratur om statskunskap och politik i en numerus currens-samling.

Teologi

Teologisk litteratur från och med år 2000 vid hela akademibiblioteket fås genom sökning i Alma med sökfunktionen Avancerad sökning och ämnesorden teologi och kyrkohistoria. Teologisk litteratur vid Donnerska institutet har uteslutits vid denna beräkning.

Teologi

Samlingen med signum HB IIc1 finns vid huvudbiblioteket och innehåller littertur om teologi till och med år 1999. Vid Teologiska biblioteket har den teologiska litteraturen signum TF. Många tusen volymer teologisk litteratur har genom åren donerats till akademibiblioteket. En del littertur har fogats till samlingarna vid huvudbiblioteket medan andra donationer överförts till Teologiska biblioteket. Några donatorer från tidigare år kan nämnas såsom Fredrik Lindström, John Söderholm, Irja Weilin, Axel Rikberg och Eric Hammarberg. Litteraturen i samlingen söks med sökfunktionen Signum och söktermen HB IIc1. Litteratur tryckt före 1980 söks manuellt i den systematiska kortkatalogen. Retroaktiv inmatning i databasen Alma gör att litteratur tryckt mellan 1830 och 1979 med tiden blir sökbar i Alma. Från och med år 2000 ingår den teologiska litteraturen vid huvudbiblioteket i en numerus currens–samling.

Teologi

Samlingen teologisk litteratur med signum TF finns vid Teologiska biblioteket. Vid huvudbiblioteket finns teologisk litteratur under signum HB IIc1. Många tusen volymer teologisk litteratur har genom åren donerats till akademibiblioteket och donationer görs allt fortfarande. Bland tidigare donatorer kan som exempel nämnas prostinnan Hortense Grönstrand, häradshövding J.V. Brummer, vicehäradshövding Jon Hartman samt prostarna Konrad Ahlman, Karl Anders Troberg, Viktor Roslin, Theodor von Pfaler, Werner Wirén och C.H. Ekblom. Den teologiska litteraturen söks med sökfunktionen Signum och söktermen TF. Litteratur tryckt före 1980 söks manuellt i en kortkatalog vid Teologiska biblioteket. Retroaktiv inmatning i Alma gör att litteratur tryckt mellan 1830 och 1979 med tiden blir sökbar i Alma.

Transport, trafik och post

Samlingen med signum HB Xg finns vid huvudbiblioteket och innehåller litteratur om olika transport- och trafikmedel, om sjöfart, om posttrafik etc. till och med år 1999. Vid Sjöhistoriska institutet, Forum Marinum, finns litteratur om sjöfart, se http://www.abo.fi/instut/sjohistoriska/ Litteratur om kommunikationer har ingått i bokdonationer såväl från hemlandet som från Sverige. Friexemplar som erhållits från år 1919 samt inköp har kompletterat samlingen. Litteraturen i samlingen söks i Alma med sökfunktionen Signum och söktermen HB Xg. En del litteratur tryckt före 1980 söks manuellt i den systematiska katalogen, men retroaktiv inmatning i Alma av litteratur tryckt mellan 1830 och 1979 pågår. Från och med år 2000 ingår litteraturen vid huvudbiblioteket om transport, trafik och post i en numerus currens-samling.

Trädgårdsodling

Samlingen med signum HB Xc finns vid huvudbiblioteket och innehåller litteratur om trädgårdsodling och trädgårdsutställningar, om parker, om fruktträdsodling etc. till och med år 1999. Litteratur om trädgårdsodling etc. har ingått i bokdonationer såväl från hemlandet som från Sverige. Friexemplar som erhållits från år 1919 och inköp har kompletterat samlingen. Litteraturen i samlingen söks i Alma med sökfunktionen Signum och söktermen HB Xc. En del litteratur tryckt före 1980 söks manuellt i den systematiska katalogen, men retroaktiv inmatning i Alma av litteratur tryckt mellan 1830 och 1979 pågår. Från och med år 2000 ingår litteraturen vid huvudbiblioteket om trädgårdsodling etc. i en numerus currens-samling.

Tiedonhallintajärjestelmän käyttöönotto ja sovellusten integrointi prosessiteollisuuden suunnittelu- ja konsultointiyrityksessä

Kilpailukykyisyyden säilyttäminen alati kehittyvillä markkinoilla vaatii ajanmukaisten tietojärjestelmien käyttöä. Eräs tärkeimmistä tällaisista järjestelmistä on organisaatiossa käytössä oleva tiedonhallintajärjestelmä, jota käytetään yrityksessä kulutettavan ja tuotettavan tiedon hallitsemiseen. Käytössä olevan tiedonhallintajärjestelmän vaihtaminen modernimpaan on monimutkainen prosessi, joka alkaa uuden järjestelmän valinnasta ja jatkuu järjestelmän käyttöönottamisella. Käyttöönottoon kuuluu tarpeellisten vanhojen sovellusten integroiminen osaksi uutta järjestelmää sekä käyttäjien kouluttaminen uuden järjestelmän vaatimiin työtapoihin. Diplomityössä on perehdytty uuden ALMAtiedonhallintajärjestelmän käyttöönottoon prosessiteollisuuden suunnittelu- ja konsultointiyritys CTS Engtec Oy:ssä. Työn puitteissa liitettiin kaksi CTS:llä käytössä olevaa sovellusta, CTS Pine ja PMMATE, osaksi uutta tiedonhallintajärjestelmää. Lisäksi työssä on tutustuttu tiedonhallintajärjestelmiin liittyviin käsitteisiin.

Platão e a poesia na República

Platão não é o iniciador, e sim o herdeiro da "velha divergência" entre filósofos e poetas. A motivação ético-teológica, que já animava Xenófanes,vai se reatualizar na República. Para poder apreciar o sentido dessa reatualização, importa que não se considere o Livro X isoladamente, mas se atente para os primeiros livros do diálogo. Neles, e com vistas a uma melhor determinação do justo -que é o que está em pauta-, Platão mostra a necessidade de se discutir as afirmações dos poetas. Trata-se assim de destituí-los da autoridade de que ainda gozam na educação e na opinião comum. Só graças à discussão filosófica e a uma educação por ela inspirada -o que pressupõe a produção ou a seleção de mitos- é que se pode esperar uma maior realização da justiça, tanto no plano do indivíduo (do governo de sua alma) quanto no nível da cidade. A leitura aqui proposta das "razões" de Platão na República não impede que reconheçamos a importância da tragédia para a compreensão da existência humana, inclusive no que toca à idéia do divino.

O "jovem" Lukács: trágico, utópico e romântico?

Dada o caráter polêmico da trajetória intelectual do "Jovem" Lukács, sobretudo em relação às obras A alma e as formas e A teoria do romance, o objetivo central do presente artigo é delinear com largos traços a trajetória de Lukács em sua fase de juventude, tendo como base seus próprios textos e depoimentos, com vistas a problematizar certas atribuições feitas a esse importante período de sua produção intelectual.

Pode-se falar de união mística em Plotino?

Em Plotino, o termo "mística" qualifica um tipo de interpretação de mitos, e não a união da alma com o primeiro princípio. A união da alma com o primeiro princípio apresenta, aliás, em Plotino, um caráter intelectualista. A alma, através da prática das virtudes cívicas, purificativas e contemplativas, atinge primeiro a união com o Intelecto, e nele, ela perde sua identidade. E é o Intelecto, o qual está unido à alma, que, em definitivo, une-se ao Um, no qual, por sua vez, ele perde sua identidade. Estamos, portanto, longe das experiências qualificadas de "místicas" por cristãos e muçulmanos, entre outros.

O lirismo em György Lukács

O artigo visa a examinar o tratamento dado ao lírico na obra estética do jovem Lukács. Em A alma e as formas o autor examina a poesia de Stefan George, encontrando nela elementos formais que apontam para o surgimento de um novo lirismo. Tal "forma significativa" possibilita ao autor introduzir uma abordagem do conceito de modernidade, em viés crítico e fenomenológico. Empreendimento que será completado em A teoria do romance, quando a tendência lírica se apresentará exacerbada, contaminando e alterando as configurações dos demais gêneros.

Synanaireĩsthai e Aufheben: alguns aspectos das dialéticas platônica e hegeliana

Explico, primeiramente, lançando mão dos textos de Platão, Aristóteles e Sexto Empírico, o sentido de synanaire)sthai no contexto da identificação das dimensões do ser e das faculdades da alma. Depois, passo, então, ao comentário hegeliano da dialética platônica. Nesta parte do texto, discuto os significados de synanaire)sthai e Aufheben e algumas diferenças entre as dialéticas platônica e hegeliana.