Charta öfver gränsskilnaden mellan Tavastehus och Kymenegårds läner ifrån Kiältis till Naulasari råställe och vidare till Pyhäväsi sjön. Afmätt år 1748

1 kartta : käsinpiirros, vär. ; 42,5 x 24 cm, lehti 47 x 28,5 cm.

Federalism, asymmetrisk federalism och territoriell autonomi

Lectio praecursoria för doktorsdisputationen den 30 oktober 2009 vid Åbo Akademi.

I Finland där åto vi rovor och gröt

Ur "Regina von Emmeritz".

I anledning av Magisterns och Gluntens första bekantskap

Soitinnus: lauluäänet (2), piano.

Om finlandismer och språkvårdens möjlighet att påverka dem

Artikel

Om finlandismer och språkvårdens möjligheter att motverka dem

Artikel

Val av species och bestämdhetsform i ett test för finska grundskolelever

Artikel i konferensrapport.

Världsbild under sammanställning : individ, ensamhet och gemenskap i Ulla-Lena Lundbergs författarskap

Subjektivitet och världsbild är studiens nyckeltermer. Jag undersöker temat ensamhet kontra gemenskap i Ulla-Lena Lundbergs författarskap. Inledningsvis antar jag inte bara att temat är centralt i författarskapet, utan också att individualism – som ett kännetecken för det moderna och senmoderna västerlandet – ofta ifrågasätts i Lundbergs verk. Med fokus på subjekt som ideologiska fenomen, knutna till tid och rum, är Sibirien. Ett självporträtt med vingar (1993) av särskilt intresse. Avhandlingen kan beskrivas som en dubbel analys av Sibirien, som analyseras både som en självbiografi och en antisjälvbiografi. Sibirien är ett individualistiskt uttryck men omfattar samtidigt kritik av individualism, som förknippas med ensamhet. Problematiken individ–omvärld och ensamhet–gemenskap, som är knuten till frågan om vad meningen med livet är, följs också genom sju av Lundbergs romaner. Studien utgör ett slags författarskapsstudie, eftersom Sibirien läses mot bakgrund av dessa verk och inte enbart mot bakgrund av den självbiografiska genren. Problematiken kan vara antingen uttalad eller implicerad i en kärleks- och dödstematik. Centralt i författarskapet är ett intresse för förmoderna och ickevästerländska kulturer, vilket får mig att fråga: Vilken betydelse har föreställningarna om ”det gamla” och ”det främmande” för ifrågasättandet av individualism? Författarskapet förstås här som en aktuell kommentar till dess utomlitterära samtid – med individualism som ett kännetecken och antiindividualism som ett annat.

Mänskoblivandets läggspel : en tematisk analys av kvinnan och tiden i Solveig von Schoultz poesi

Solveig von Schoultz (1907–1996) hör till de betydande i svensk poesi – doktorsavhandlingen är den första som behandlar hennes diktarskap. Som lyriker engagerades hon av livets stora frågor, sådana de föds ur den konkreta erfarenheten. Hennes känsla för det individuella rymde ett vidare perspektiv, en enveten drivkraft att förstå tillvarons dolda sammanhang. I avhandlingen görs en tematisk analys av kvinnan och tiden som en process av människoblivande i von Schoultz poesi. Genom textnära läsningar och motiviska studier diskuteras temat kvinna – människa i dess mångfaldiga yttringar. Även om innehåll och idéer har en stor tyngd i von Schoultz poesi är hon ytterst medveten och noggrann gällande formen. Det handlar inte bara om vad man säger utan hur, betonade hon. I avhandlingen fästs därför avseende vid form såväl som innehåll. Centrala begrepp i analyserna är identitet, moderskap och arbete, kring vilka avhandlingen byggs upp. Diktanalyserna visar hur tematiken förvandlas och består i det långa diktarskapet och ger en bild av von Schoultz värdegrund och djupa humanism.