Revision of the new wandering spider genus Ohvida and taxonomic remarks on Celaetycheus Simon, 1897 (Araneae: Ctenidae)

The new ctenid genus Ohvida is proposed to include eight species: Ohvida fulvorufa (Franganillo, 1931) comb. nov. (type species) (=Celaetycheus cabriolatus Franganillo, 1930 syn. nov.; = C. cabriolatus pardosiformis Franganillo, 1930 syn. nov.; = C. fulvorufus afoliatus Franganillo, 1931 syn. nov.), O. isolata (Bryant, 1940) comb. nov., O. vernalis (Bryant, 1940) comb. nov., O. brevitarsus (Bryant, 1940) comb. nov., O. coxanus (Bryant, 1940), comb. nov., and three new species, O. turquino sp. nov. (all species from Cuba), and O. andros sp. nov. and O. bimini sp. nov. (both species from The Bahamas). Species of Ohvida differ from all other ctenid spiders by the presence of a retrodorsal projection on the cymbium of the male pedipalp and by a basal position of the lateral spurs on the female epigyne. The genus Celaetycheus Simon, 1897 is reviewed to only include its type species, C. flavostriatus Simon, 1897 from Brazil. We propose the following synonyms and new combinations: Ctenus ottleyi (Petrunkevitch, 1930) (= Celaetycheus strenuus Bryant, 1942 syn. nov. and C. modestus Bryant, 1942 syn. nov.); Ctenus delesserti (Caporiacco, 1947) comb. nov., and Leptoctenus paradoxus (F.O. P.-Cambridge, 1900) comb. nov. Celaetycheus modestus Bryant, 1942 is considered incertae sedis.

Att bygga en folkhemsstad : En studie av förnyelse- och moderniseringsarbetet i Oxelösund under perioden 1956 till 1973 ur ett folkhemsideologiskt perspektiv

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur arbetet med att utveckla och modernisera samhället Oxelösund gick till under expansionsåren 1956 till 1973. Frågeställningarna som studien ska formas kring utgår från följande frågor: Hur såg det konkreta arbetet ut? Vilka åtgärder ansåg man sig tvungen att vidtaga? Hur återspeglas folkhemsideologin i arbetet med att förnya Oxelösund? Det primära materialet till uppsatsen är generalplanen för Oxelösund som låg färdig 1959 och de protokoll som finns bevarade från generalplanekommittéerna, vilka arbetade med att utveckla och förverkliga generalplanen. Undersökningen sker utifrån ett antal nedslagspunkter i planeringsarbetet. Poängen med de olika nedslagspunkterna är att de speglar många olika aspekter på förändringsarbetet, samt kanske framförallt, att de tillsammans ger en övergripande bild av hur man tänkte sig det nya Oxelösund. Resultatet visar att utvecklingen och moderniseringen av Oxelösund i många fall utgick från folkhemsideologins aspekter. Planeringen för det nya samhället genomfördes inte bara som ett lokalt projekt utan även regionala instanser samt instanser på riksnivån var inblandade i arbetet. Stor tilltro fästes också vid experter. Även när det gällde genomförandet av själva arbetet slår folkhemstanken igenom på många sätt. ABC-tanken, där man skilde mellan arbetsplatser, bostäder och centrumfunktioner är genomgående. Analysen av bostadsaspekterna visar att utformningen av dessa var starkt klassrelaterade. Stor ansträngning lades från planerarnas sida på att utforma sociala mötesplatser exempelvis idrottsplatser, lekparker och andra fritidsrelaterade funktioner

Barnmorskor 1897 : En undersökning av barnmorskornas livs- och arbetsvillkor i Falu provinsialläkardistrikt

Syftet med denna uppsats har varit att klargöra livs- och arbetsförhållandena för barnmorskorna i Falu provinsialläkardistrikt under senare delen av 1800-talet. Det finns forskning som menar att landsortsbarnmorskorna från förra sekelskiftet och bakåt oftast var gifta och/eller hade egna barn, och denna slutsats har inspirerat till föreliggande arbete. Med utgångspunkt i samtliga distriktsbarnmorskors civilstånd, ev. moderskap, ålder och ursprung år 1897, har sedan ett mindre antal valts ut för en djupare granskning. Undersökningen har alltså varit tudelad. Resultatet som helhet visar bl.a. att de flesta barnmorskorna var ogifta och barnlösa år 1897. Den djupare granskningen visar dessutom stor variation i livs- och arbetsvillkor, där exempelvis löner och arbetsbörda var mycket olika. Vidare forskning kring frågor som t. ex. beräkningsgrunderna för kontantlönerna, skulle nyansera bilden ytterligare.

Bildbar och ofarlig för omgivningen : En studie av 18 sinnesslöa skolhemselever vid Västmanlands sinnesslöanstalt å Sofielund, 1897-1906

Syftet med denna uppsats är att utforska hur resocialiserings- och uppfostrans-ideal av sinnesslöa fungerade vid Västmanlands sinnesslöanstalt å Sofielund. Studien är en fallstudie med individfokus, som följer 18 intagna skolhemsele-ver vid sinnesslöanstalten i Sofielund. Det material som har använts är bland annat intagningslistor, journaler och personliga akter för de 18 undersöknings-personerna, som finns tillgängliga hos Landstingsarkivet Västmanland. Av denna undersökning framkommer bland annat att de 18 undersökningsperso-nerna kom från relativt normala familjer och hemförhållanden, som i de flesta fallen tillhörde arbetarklassen. Samtliga undersökningspersoner ansågs vara bildbara vid intagningen till Sofielund och den största delen av dem ansågs före intagningen lida av lättare sinnesslöhet (idioti). Dessutom ansågs inte någon av dem vara farlig för sin omgivning. Skolpersonalens beskrivningar stödjer inte heller uppfattningen om att de skulle ha ansetts vara farliga. Om de 18 undersökningspersonerna framkommer att de i vissa fall inte ansågs vara bildbara av skolledningen, tidigare utlåtanden till trots. Följaktligen visar resultatet på att en stor del av undersökningspersonerna blev hemskickade efter utskrivning från skolhemmet, möjligen för att de ansågs vara bildbara och därmed inte var lämpliga i skolhemmet. Denna studies resultat pekar också på att uppföljningen av undersökningspersonerna var relativt systema-tisk. En sammanfattande slutsats i denna studie är också att det inte var ovanligt att undersökningspersonerna skickades hem, trots att de flesta gjorde ganska små framsteg i skolan.

Vilhelm Ekelund och det litterära fältet 1897-1949

Vilhelm Ekelunds och det litterära fältet 1897-1949 [Vilhelm Ekelund and the literary field 1897-1949] The theoretical background of this study is Pierre Bourdieu’s sociological approach to literature. I use his theory concerning the importance of cultural (and other forms of symbolic) capital for the individual artist – and his description of the literary field as a place characterized by continuous conflict between different categories of participants. In the article, I argue that as a young poet, Ekelund held a position in the field that was with the intellectual group as opposed to the group of commercial authors – and among the young avant-garde as opposed to among the consecrated and well-established writers. However, this position changed somewhat during the years Ekelund spent in exile (1908-1921), and it continued to change after his return to Sweden. His reputation as a thoroughly intellectual writer was accentuated and, as time passed, he himself became a consecrated artist with certain privileges – e.g. grants and awards – to defend.

1973 Yearbook

New Horizons ’73; 154 p., b&w photographs. CREDITS: FACULTY ADVISOR, ROBERT McVEIGH, OFFICE OF THE PRESIDENT; YEARBOOK REPRESENTATIVE, RON WEINMAN, FOR AMERICAN YEARBOOK; EDITORS: ANN TRZCINSKI, CAROL ClCCIARI, FRAN ATTONITO, GLORIA WALC, JOANN O'CONNOR, KATHY TRAEGER, LINDA McKENNA, LOUISE THARARUS, MERYL SUSSER, PATTY GIL; INSIDE COVER, CAROL CICCIARI; COVER DESIGN, GLORIA WALC AND CAROL CICCIARI; PHOTOGRAPHY, JOSEPH A. WALC (LEHMAN COLLEGE), KATHY TRAEGER, VINCENT NANFRA; EXTRA CREDITS, HOWARD PARNES, SAM KONIGSBERG PHOTOS, ANYONE ELSE WHO WE LEFT OUT

Perspective: LaGuardia Community College Newsletter (12 January 1973)

Perspective is a periodic publication of the College produced by the Office of Communications.

Perspective: LaGuardia Community College Newsletter [1973]

A newsletter published periodically to keep the faculty, students, staff, and community informed about the activities taking place on the campus of LaGuardia Community College. Cover article: CUNY CHANCELLOR KIBBEE, WOMEN'S CITY CLUB SCHEDULE VISITS HERE.

Ecologia populacional do coleóptero marinho Efflagitatus freudei Pacheco, 1973 (Heteroceridae) na praia de Rondinha, Arroio do Sal, RS, Brasil

A presente dissertação de mestrado teve como objetivos verificar o efeito da inundação sobre os adultos de Efflagitatus freudei Pacheco, 1973 pelas marés de ressaca; caracterizar os tipos de túneis realizados pela espécie no substrato e descrever a dinâmica populacional de E. freudei, analisando a sua distribuição espacial e temporal em função de alguns parâmetros ambientais. Para tanto, foram realizadas amostragens e observações quinzenais na praia de Rondinha, Arroio do Sal, RS (29°29’55”S - 49°50’47”O), entre junho de 1999 e julho de 2000. Também foram realizados experimentos em laboratório. Os adultos apresentaram sobrevivência de 100% à inundação, entretanto apresentaram dois tipos de comportamento: permanecer dentro dos túneis ou abandonar a área inundada através de vôo. Foram encontrados três tipos de túneis: horizontais, verticais com uma saída e verticais com duas saídas. Em relação aos túneis verticais houve diferença na profundidade dos mesmos em relação ao estágio de desenvolvimento e à localização no perfil da praia. O padrão de distribuição da espécie variou durante o ano. No inverno os animais estavam retraídos à região superior da praia. Na primavera migraram para a região central da praia e colonizaram praticamente toda a faixa praial até o verão. No outono, a população voltou a subir para a região ocupada no inverno anterior. No inverno foram encontrados apenas adultos; os estágios imaturos surgiram na primavera e ocorreram até metade do outono. As densidades máximas para posturas e larvas foram encontradas na primavera; já para adultos e pupas, os valores máximos foram registrados no outono. A espécie mostrou-se extremamente adaptada à dinâmica da praia, através da construção de túneis efetivos na proteção de inundação e da capacidade de acompanhar as modificações da faixa praial.

A resposta japonesa aos choques de oferta: 1973/1981

This paper discusses some theoretical aspects of supply shocks and describes the impact of supply shocks on the japanese economy using some comparasions with USA and Brazil. The outstanding results on adjusting on "Oil shocks were due to a tight and orthodox monetary policy associate with some peculiarites of the japanese labor market .

A reinvenção do Sertão: organização social e poder na comunidade do Belo Monte (Canudos, 1893-1897)

De junho de 1893 a outubro de 1897 a comunidade do Belo Monte (Canudos, BA, Brasil), sob a liderança de Antônio Conselheiro, experimentou um crescimento demográfico na ordem de 10 335 %, na mais árida região da caatinga baiana e resistiu, durante 10 meses, a u desproporcional esforço de guerra, imposto por quase metade (49,8%) do efetivo do Exército brasileiro de então, apoiada por diversos batalhões das forças públicas dos Estados do Amazonas, Bahia, Pará e São Paulo, sob o comando de cinco oficiais generais, a elite da oficialidade da força terrestre nacional e, ao final do conflito, do próprio ministro da guerra, marechal Carlos Machado Bittencourt. A partir do reconhecimento desse episódio como fenômeno administrativo muito expressivo, ainda que de trágico destino, esta tese estudo os modelos de organização e de poder/autoridade que tornaram possível esse crescimento, o abastecimento e a defesa de Canudos em situação tão crítica. Na perspectiva de uma leitura institucional do imaginário social sobre o acontecimento, este estudo propõe o modelo de análise denominado Tetraedro Semioncológico da Organizações, e confronta os depoimentos colhidos entre descendentes dos sobreviventes da guerra com os relatos dos cronistas-testemunhas, estudiosos e os registros iconográficos, musicográficos e literário sobre o episódio.

Controle de preços sob excesso de demanda: a experiência brasileira 1964-1973

o objetivo geral do trabalho é analisar a experiência de controle de preços no período 1964-1973, que compreende os três primeiros governos do ciclo militar, avaliando o papel desempenhado por estes controles na política antiinflacionária de um período marcado pela desaceleração inflacionária e forte aceleração das taxas de crescimento do produto. Resultantes desse objetivo geral tem-se os seguintes objetivos específicos: 5 - Aplicar o instrumental de análise macroeconômica na exposição, na explicação e na interpretação de um determinado período da economia brasileira. - Estudar uma experiência de política econômica, procurando entender como as autoridades da área econômica estabeleceram ou se submeteram a determinados objetivos de políticas, quais instrumentos empregaram para sua operacionalização, em que medida houve persistência de objetivos e consistência no uso do instrumental e, principalmente, quais foram os resultados obtidos. - Buscar as justificativas conceituais que fundamentaram as ações dos responsáveis pela formulação da política econômica no período em estudo, relativamente ao uso do controle de preços como elemento da 'política antiinflacionária. - Comparar entre si as distintas políticas de controle de preços levadas a efeito no período estudado, explicitando suas diferenças e semelhanças em termos de concepção e dos resultados obtidos. - Enfocar o controle de preços no período como manifestação de uma tática recorrente de utilização de políticas de renda como instrumento antiinflacionário, postergando-se os custos sociais (e conseqüentemente os beneficios) de uma efetiva estratégia anti-inflacionária. - Acompanhar, como elemento auxiliar, o desenvolvimento do aparato legal que baliza a intervenção estatal sobre os preços. Tal estudo, embora não imprescindível para a tese, poderá enriquecê-la, na medida em que coloque sob uma perspectiva histórica a evolução dessas normas e procure compreender que condições propiciam seu aparecimento e desenvolvimento.