Circular

Mode of access: Internet.

Report of the women's institutes.

Report for 1896/1899- are included in the annual report of the Farmer's institutes of the province of Ontario.

The domestic encyclopaedia; or, A dictionary of facts, and useful knowledge: : comprehending a concise view of the latest discoveries, inventions, and improvements, chiefly applicable to rural and domestic enconomy; together with descriptions of the most interesting objects of nature and art; the history of men and animals, in a state of health or disease; and practical hints respecting the arts and manufactures, both familiar and commercial. Illustrated with numerous engravings and cuts. In four volumes. Volume first[-fourth]. /

Includes indexes.

Annual report /

Title varies slightly.

Validation and patient acceptance of a computer touch screen version of the WOMAC 3.1 osteoarthritis index

Objectives: To validate the WOMAC 3.1 in a touch screen computer format, which applies each question as a cartoon in writing and in speech (QUALITOUCH method), and to assess patient acceptance of the computer touch screen version. Methods: The paper and computer formats of WOMAC 3.1 were applied in random order to 53 subjects with hip or knee osteoarthritis. The mean age of the subjects was 64 years ( range 45 to 83), 60% were male, 53% were 65 years or older, and 53% used computers at home or at work. Agreement between formats was assessed by intraclass correlation coefficients (ICCs). Preferences were assessed with a supplementary questionnaire. Results: ICCs between formats were 0.92 (95% confidence interval, 0.87 to 0.96) for pain; 0.94 (0.90 to 0.97) for stiffness, and 0.96 ( 0.94 to 0.98) for function. ICCs were similar in men and women, in subjects with or without previous computer experience, and in subjects below or above age 65. The computer format was found easier to use by 26% of the subjects, the paper format by 8%, and 66% were undecided. Overall, 53% of subjects preferred the computer format, while 9% preferred the paper format, and 38% were undecided. Conclusion: The computer format of the WOMAC 3.1 is a reliable assessment tool. Agreement between computer and paper formats was independent of computer experience, age, or sex. Thus the computer format may help improve patient follow up by meeting patients' preferences and providing immediate results.

Who are the new two earner households?

This paper is an analysis of the characteristics of two earner households in which both partners are in full-time employment and there are young dependent children. ABS data show that this household type has increased substantially over the last two decades. The paper uses the HILDA data to investigate the demographic and social characteristics of this group and the differences between them and the more traditional breadwinner household forms. The aim is to understand what characteristics encourage couples with dependent children to pursue full-time employment compared to couples who opt for other strategies. The paper uses a combination of descriptive methods and statistical modeling to identify socioeconomic and attitudinal differences amongst couples. The findings are discussed in light of recent policy directions that encourage women with young children to remain at home or to work part-time.

REDES DE EXTENSÃO UNIVERSITÁRIA: UM ESTUDO DA DIFUSÃO DO CONHECIMENTO NO CAMPO DA ADMINISTRAÇÃO

Esta pesquisa propõe a extensão como espaço de formação profissional por meio de práticas de atividades extensionistas. É competência das Universidades a formação de profissionais que estejam capacitados para a atual conjuntura do mercado. A questão é: estariam as Universidade preparadas para tal formação? As Instituições de Ensino Superior desenvolvem, em seu âmbito educacional, o conhecimento, e têm como responsabilidade social, a devolução do conhecimento à sociedade. Tais instituições têm um grande desafio, a redefinição de seu papel diante das transformações mundiais, como o conhecimento é difundido, e, como torná-lo comprometido com a sociedade. A indissociabilidade entre o ensino, a pesquisa e a extensão é um tripé que pode ser um caminho para o cumprimento da missão das IES no âmbito do compromisso social. Nesse contexto, a extensão universitária é um lugar privilegiado para o diálogo com a sociedade, como forma das IES desenvolverem seu papel social. A questão central a que este trabalho remete é como o conhecimento é difundido nas Redes de Extensão Universitárias. Assim, a presente pesquisa caracteriza-se como qualitativa, explicativa e descritiva. Compara as estruturas das relações de três redes, formadas por grupos de alunos do quarto semestre do curso de Administração de uma faculdade do Interior do Estado de São Paulo, inseridos numa prática de atividade extensionista desenvolvida no decorrer do segundo semestre de 2010. É possível, por meio da análise das redes, estudar o posicionamento estrutural e a intensidade do relacionamento entre os atores, e verificar como ocorre o condicionamento da difusão do conhecimento. Pode-se perceber que relações densas e coesas nas redes estudadas têm maiores possibilidades de promover a difusão de conhecimentos entre os atores. As conclusões da pesquisa revelam que a inserção de alunos em práticas extensionistas pode promover o desenvolvimento de competências e habilidades exigidas de um profissional de Administração, e que, também, podem agregar valor à formação desse profissional, no que diz respeito às experiências de uma práxis cidadã. Palavras-chave: redes, responsabilidade social, administração, extensão universitária, formação discente.

Digital Collections in Regional Public Library “P. R. Slaveikov” – Veliko Tarnovo in the Context of the National Program for Preservation and Promotion of Literary Heritage

Nowadays the great public libraries in Bulgaria are gaining the appearance of digital centers which provide new informational resources and services in the digital space. The digital conversion as a way of preservation is one of the important priorities of Regional Public Library in Veliko Tarnovo. In the last few years we persistently search for possible ways of financing by national and foreign programs in this direction. In the beginning the strategy was oriented to digitalization of the funds with most urgent conversion – these of the local studies periodicals from 1878 till 1944 year. The digitalization of funds will create conditions of laying the basement of full text database of Bulgarian periodical publications. The technology that is offered gives opportunities for including other libraries in the Unified index, which can develop it into a National Unified index of periodical publications. The integrated informational environment that is created is an attractive, comfortable and useful place for work in home or at work for researchers, historians, art experts, bibliographers. The library readers use very actively all informational services of the library internet page and work competently with the on-line indexes provided there, they find the necessary title, which can be demanded later for usage in home or in the library, using electronic means again.

High school classes: boy using sewing machine

Inscription: Verso: boy using sewing machine, home economics class, Thompson Jr. High School, Syosset, New York.

High school classes: boys making pizza

Inscription: Verso: boys making pizza, 7th grade home economics class, Thompson Jr. High School, Syosset, New York.

IKT i huslig ekonomi : En kvantitativ enkätstudie om faktorer som inverkar på ämneslärarnas IKT-användning i huslig ekonomi

Det ställs allt högre krav på att kunna hantera den allt mer digitaliserade vardagen. Elevens möjligheter att få utveckla sådana kunskaper, färdigheter och attityder som behövs för att kunna fungera som aktiva medborgare i samhället och i vardagen betonas i både Lagen om grundläggande utbildning och i Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014. För att eleven ska kunna uppnå dessa mål ställs krav på att alla elever får utveckla digital kompetens inom den grundläggande utbildningen. Digital kompetens är uppräknad som en av EU-kommissionens åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande. Digital kompetens, som i sin tur är uppbyggd av grundläggande IKT-färdigheter finns representerad i Glgu 2014 som en del av den mångsidiga kompetensen. Att eleven ska ges möjlighet att utveckla digital kompetens inom alla läroämnen ställer också krav på att läraren tillämpar IKT i undervisningen. I tidigare forskning har det däremot framkommit att det finns flera faktorer som inverkar på lärarnas IKT-användning. Syftet med denna studie är att undersöka de faktorer som inverkar på ämneslärarnas IKT-användning i huslig ekonomi. Ett av husliga ekonomins uppdrag är att stödja elevernas förmåga att hantera vardagen och utveckla grundläggande färdigheter för att genomföra uppgifter i anslutning till hushållet. Med tanke på husliga ekonomins starka relation till samhället och läroämnets uppdrag finns ett starkt behov av att kartlägga faktorer som inverkar på lärarnas IKT-användning. Studien är en kvantitativ undersökning som i huvudsak grundar sig på statistisk hypotesprövning. I studien har totalt sju hypoteser formulerats för att undersöka samband mellan följande faktorers inverkan på ämneslärarnas IKT-användning i huslig ekonomi: digital kompetens, upplevt stöd, tillgång till IKT-infrastruktur och upplevd nytta med IKT. Dessa faktorer har i tidigare studier visat sig inverka på lärarnas användning av IKT. I studien finns också en deskriptiv målsättning att beskriva de faktorer som ingår i hypotesprövningen. Deskriptiv statistik framtas också för en variabel som på grund av bristande teoriunderlag och avsaknad av tidigare forskning inte ingår som en faktor i hypotesprövningen. Denna variabel utgörs av lärarnas upplevda nytta med IKT för elevens utveckling av de färdigheter, kunskaper och attityder i anslutning till de centrala innehållen i huslig ekonomi. Datamaterialet har samlats in via webbenkäter. Målpopulationen består av alla som undervisar huslig ekonomi i årskurserna 7–9 inom den grundläggande utbildningen i Finland. För att göra ett urval av målpopulationen tillämpades en kombination av slumpmässigt och icke-slumpmässiga urval. Själva enkätutskicket genomfördes i ett samarbete mellan Åbo Akademi och Helsingfors universitet. Det insamlade materialet har bearbetats och analyserats med statistikprogrammet SPSS. De uppställda hypoteserna testas med regressionsanalys. Den deskriptiva aspekten i studien syns i den beskrivande statistiken som presenteras med hjälp av frekvenser, procentandelar, lägesmått och centralmått. Resultaten från regressionsanalysen visar på positivt samband mellan lärarnas digitala kompetens och upplevd nytta samt mellan upplevd nytta och lärarnas IKT-användning. Regressionsanalysen visar också på ett signifikant samband mellan lärarnas digitala kompetens, IKT-infrastruktur och IKT-användning. Resultaten i den senare regressionsmodellen kan tolkas som att ju högre lärarna uppskattar sin digitala kompetens och ju bättre tillgång till IKT-infrastruktur desto oftare använder lärarna olika IKT-verktyg i undervisningen i huslig ekonomi. Inga signifikanta samband hittades mellan lärarnas upplevda stöd och IKT-användning. Enligt den deskriptiva statistiken upplever lärarna en stor brist på ämnesfortbildningar inom IKT. Lärarna upplever dessutom att det finns bristande tillgång till digitala verktyg. De övergripande resultaten pekar på att ämneslärarna i huslig ekonomi inte har tillräckligt goda förutsättningar för att tillämpa IKT på ett pedagogiskt ändamålsenligt sätt i undervisningen. Tyngdpunkten borde sättas på att trygga tillgången till IKT-infrastruktur, ge lärarna möjligheten att utveckla den digitala kompetensen och erbjuda ett större utbud av ämnesfortbildning inom IKT. Ett förslag på fortsatt forskning kunde vara att genomföra en större jämförelse mellan hur ämneslärare i olika läroämnen tillämpar IKT i undervisningen. En dylik jämförelse kunde ge en inblick i hur de olika läroämnena skulle kunna jobba för att IKT ska få en naturlig plats i undervisningen. Resultaten kunde eventuellt också gynna en helhetsskapande undervisning. En helhetsskapande undervisning kunde vidare lyfta upp husliga ekonomins roll för elevens utveckling av de färdigheter, kunskaper och attityder som behövs för ett livslångt lärande.