Pandectes françaises périodiques : Recueil mensuel de jurisprudence et de législation...

1894 (T9,PART1).

Pandectes françaises périodiques : Recueil mensuel de jurisprudence et de législation...

1886 (T1).

Pandectes françaises périodiques : Recueil mensuel de jurisprudence et de législation...

1920 (T34).

Pandectes françaises périodiques : Recueil mensuel de jurisprudence et de législation...

1890 (T5).

Pandectes françaises périodiques : Recueil mensuel de jurisprudence et de législation...

1901 (T16).

Gazette des tribunaux de commerce : journal spécial de la législation et de la jurisprudence commerciale

1828/01/01 (A2,N66)-1828/08/12 (A2,N162).

Gazette des tribunaux de commerce : journal spécial de la législation et de la jurisprudence commerciale

1827/07/28 (A1,N1)-1827/12/29 (A1,N65).

Gazette des tribunaux de commerce : journal spécial de la législation et de la jurisprudence commerciale

1830/02/04 (A4,N317)-1831/06/26 (A5,N454).

Gazette des tribunaux de commerce : journal spécial de la législation et de la jurisprudence commerciale

1829/01/02 (A3,N203)-1830/01/31 (A4,N316).

Gazette des tribunaux de commerce : journal spécial de la législation et de la jurisprudence commerciale

1828/08 (A2,N163)-1828/12/30 (A2,N202).

Gazette des tribunaux de commerce : journal spécial de la législation et de la jurisprudence commerciale

Périodicité : Trois fois par semaine (27 juillet 1827-12 août 1828) ; deux fois par semaine ([14] août 1828-26 juin 1830)

Political philosophy, ethnology, and time: a study of the notion of historical handicap

This article starts by identifying the crucial importance of the notion of historical handicap for the present-day social sciences of Latin America. Such notion is not an original invention made by Latinamericanists. On the contrary, I demonstrate that the genealogy of the notion of historical handicap must be sought in the tradition of Western political philosophy. Such genealogy must take into account the way it was integrated into ethnological descriptions. When and how did the Other become the backward, the primitive? While this relation was secondary for ancient Greek thought, theories of historical development became the main source of ethnological categories in the modern era. Interestingly enough, this modern synthesis suited the practical purpose of justifying two successive waves of European imperialistic: the era of discoveries, and 19th century colonialism. The article concludes by raising questions about the present role and application of the social sciences.

Political participation beyond the vote : how the institutional context shapes patterns of political participation in 18 Western European democracies

Politiskt deltagande är en definierande del av varje demokratiskt politiskt system, även mellan valen. Men det har skett en betydande utveckling i vilka aktiviteter som uppfattas som politiskt deltagande. Det är inte enbart aktiviteter i politiska partier som är i fokus, men också olika protestaktiviteter, delaktighet i nya sociala rörelser och livsstilspolitik i form av politisk konsumtion. Politiskt deltagande mellan valen kan leda till en potentiell legitimitetskonflikt. Den potentiella konflikten mellan ansvarsutkrävande och medborgarnas aktiva medverkan har varit känd sedan länge. Representativa demokratier har genom olika institutionella mekanismer försökt konstruera ett fungerande politiskt system som förenar möjligheten för politiskt deltagande med en tydlig ansvarsstruktur. I detta sammanhang har den institutionella öppenheten haft en central position eftersom denna antas påverka hur lätt det är för medborgarna att påverka de formella beslutfattarna. Avhandlingen undersöker därmed konsekvenserna av institutionell öppenhet för olika former av politiskt deltagande. Resultaten tyder på att demokratiska staters institutionella uppbyggnad har väsentliga konsekvenser för det politiska deltagandet. Men samspelet mellan systemet och deltagandet verkar vara mera invecklat än de dominerande teorierna om politiska institutioner och deltagande ger vid handen. Institutionell öppenhet har inte den förväntade effekt beroende på om den politiska handlingen sker inom eller utanför det formella systemet, och den institutionella effekten är mera uttalad för föreningsaktivism och politisk konsumtion, vilket är de aktiviteter som ligger längst bort från det formella politiska systemet. Resultaten utmanar därmed centrala teoretiska antaganden inom forskningen om politiskt deltagande. I ljuset av de resultat som presenteras i avhandlingen framstår det som särskilt angeläget att omvärdera effekten av institutionell öppenhet.