Genus i ensemble : En intervjustudie om lärares syn på genusuppdraget och dess innebörd för ensembleämnet

Syftet med undersökningen är att med avseende på skolans genusuppdrag studera musiklärares förhållningsätt i ensembleundervisning på gymnasieskolan. För att uppnå detta har kvalitativa, semistrukturerade intervjuer genomförts med lärare i gymnasiekursen ensemble, följt av diskursanalys på transkriberingar av dessa intervjuer. De teoretiska utgångspunkterna är genusteorier och diskursteorier. I resultatet framkommer lärarnas syn på genusbegreppet och genusuppdraget. Bland de genusdiskurser som presenteras finns synen på genus som rutin, som sidoeffekt på annat arbete och som medvetenhet. Gällande elevsyn visar sig diskurser om eleven som platstagare, som normbrytare och vikten av att eleven känner sig som en synbar individ. Slutledningarna, liksom diskussionskapitlet, rör sig kring genusarbetets framgångar, vilka faktorer som kan ha orsakat dessa, och hur arbetet förändrats på skolorna utifrån dessa framgångar. Genomgående har ett individfokus framkommit, där eleverna inte ses som en grupp, utan som enskilda individer, vilka alla måste mötas personligt.

Samhällskunskapens dimensioner : Tio lärare ramar in sitt ämne

Denna samhällskunskapsdidaktiska studies syfte är att undersöka vad samhällskunskapslärare själva upplever som de viktigaste påverkansfaktorerna för transformeringen av samhällskunskap som skolämne till samhällskunskap som undervisning utifrån didaktiska frågor som Vad?, Hur? och Varför?, samt hur detta upplevs förändrats över en tidsperiod om cirka tjugo år eller mer. Studien bygger på hermeneutisk-fenomenologisk livsvärldsansats där fenomenologisk beskrivning och hermeneutisk tolkning är centralt. Empirin utgörs av intervjuer med tio samhällskunskapslärare med lång yrkeserfarenhet från högstadium, gymnasium eller vuxenutbildning. Resultatet tematiseras utifrån inspiration från ramfaktorteoretiska utgångspunkteri fyra dimensioner av påverkansfaktorer, vilka är Den personliga dimensionen, Den didaktiska dimensionen, Den styrande dimensionen och Den samhälleliga dimensionen. Var och en av dessa dimensioner delas upp i ett antal variationer. Dimensionerna är konstruerade utifrån principen om det personligt nära till det samhälleligt distanserade. Utöver dessa dimensioner har en aspekt på dessa lagts till. Det är Den elevnära aspekten vars innehåll utgörs av eleverna som påverkansfaktor för hur undervisningen blir. Lärarna i studien pratar aldrig om eleverna som påverkansfaktor utan att koppla detta till någon av de fyra dimensionerna. Slutsatser som dras i studien är att de tio lärarna alla har mycket olika berättelserom vad de uppfattar som viktigaste påverkansfaktorer. Några lägger mest fokus på sin personliga bakgrund eller personliga intressen. Andra fokuserar mer på didaktiska idéer, på styrdokument eller på organisatoriska ramar. Studien visar också att lärarna alla har en eller ett par dominerande dimensioner som dels syns mest i berättelsen, dels också påverkar hur de pratar om de andra dimensionerna. Lärarnas berättelser visar även att de upplever att undervisningen och vad som påverkar denna påtagligt förändras över tid. Studiens viktigaste bidrag är kanske att den exemplifierar teoretiska perspektiv. Inte minst genom att belysa att vad som påverkar undervisningen i ett ämne är så komplext att den ramfaktorteoretiska byggnadsställningen måste anpassas efter den specifika undersökningen med dess frågeställningar och undersökningsmaterial.

Percepções dos professores acerca da sua motivação docente e da indisciplina dos seus alunos na sala de aula : um estudo realizado com professores das escolas básicas e secundárias da cidade de FaroJorge Guerreiro Rego Bispo de Sousa

Várias são as causas, apontadas por diversos autores e também pelos professores inquiridos neste estudo, para a (des)motivação dos professores (pessoais, pedagógicas, económicas, políticas, administrativas, históricas, massificação e democratização do ensino, etc.) e também para a (in)disciplina dos alunos em contexto de sala de aula (pessoais, familiares, nível sócio-económico, relação com professores, relações com colegas, culturais, raciais, drogas, etc.). Apesar de não serem estatisticamente significativos, os resultados encontrados na presente pesquisa apontam no sentido de não haver relação entre a motivação do professor e a indisciplina dos seus alunos na sala de aula, ficando o estudo em aberto para novas investigações. Esta tendência manifestou-se nas amostras globais do pré-estudo (30 professores) e do estudo (116) e nas subamostras do estudo por tipos de escola (básica e secundária), por cada uma das seis escolas estudadas, por ciclos e anos de escolaridade e por áreas disciplinares. ABSTRACT: There are several causes, mentioned by many authors and also by the teachers inquired in this study, for the (none)motivation of teachers (personal, educational, economic, political, administrative, historical, massification and democratization of education and so on) and also for the (in)discipline of the students in the context of the classroom (personal, family, social­ economic level, relations with teachers, relations with colleagues, cultural, racial, drugs and so on). Although not statistically significant, the results of this research suggest there is no relation between teacher's motivation and their pupils' indiscipline in the classroom, so the study remains opened for new researches. This trend manifested itself in the global samples of the first study (30 teachers) and the main study (116) and in partial samples of this study for type of school (basic and secondary), for each one of the six studied schools, for cycles and years of schoolarity and for discipline areas.