Phylogenetics of Hydroidolina (Hydrozoa: Cnidaria)

Hydroidolina is a group of hydrozoans that includes Anthoathecata, Leptothecata and Siphonophorae. Previous phylogenetic analyses show strong support for Hydroidolina monophyly, but the relationships between and within its subgroups remain uncertain. In an effort to further clarify hydroidolinan relationships, we performed phylogenetic analyses on 97 hydroidolinan taxa, using DNA sequences from partial mitochondrial 16S rDNA, nearly complete nuclear 18S rDNA and nearly complete nuclear 28S rDNA. Our findings are consistent with previous analyses that support monophyly of Siphonophorae and Leptothecata and do not support monophyly of Anthoathecata nor its component subgroups, Filifera and Capitata. Instead, within Anthoathecata, we find support for four separate filiferan clades and two separate capitate clades (Aplanulata and Capitata sensu stricto). Our data however, lack any substantive support for discerning relationships between these eight distinct hydroidolinan clades.

Mineralogical and microthermometric studies and structural aspects of imperial topaz mineralization in Antonio Pereira, Ouro Preto District (Minas Gerais) - Brazil

The occurrences of imperial topaz in the Antonio Pereira mine, Ouro Preto, Minas Gerais, are associated with the metamorphic carbonate rocks of the Minas Supergroup. The crystals have densities varying from 3.46 to 3.58. The parameters of the unitary cells obtained were: 4.658 to 4.663 angstrom (ao), 8.823 to 8.832 angstrom (b(o)), 8.382 to 8.389 angstrom (c(o)), and 344.65 to 345.46 angstrom 3 (V). The refraction indices presented the following variations: 1.622 to 1.630 (nX), 1.624 to 1.632 (nY), 1.633 to 1.640 (nZ), and 0.008 to 0.011 (B). These properties are coherent with the low fluorine contents obtained (16,48%/17,05wt%). Infrared spectroscopy and microthermometry showed that the fluid inclusions, which represent the mineralizing fluids, are formed by H(2)O (with Ca(2+), Mg(2+) and Na(+)), and CO(2) +/- CH(4). The minimal trapping T-P conditions of 290/320 degrees C and 2,349/2,497bar were obtained for the primary fluid inclusions. The pseudo-secondary fluid inclusions were trapped at conditions of lower temperatures and variable pressures, during the deformation process under local alternating states of stress. The microthermometric studies, the structural analysis and the fluorine contents suggest that the mineralized veins were formed from hydrothermal fluids originated during the Brasiliano tectono-metamorphic event.

Döden i Falun 1750 till 1770 : Gruvhanteringen och miljön i ett jämförande perspektiv

Syftet med denna uppsats är att utröna om risken att avlida i förtid var större i Falun än på tre andra jämnstora orter i Mellansverige med i övrigt likartade miljömässiga förutsättningar, mellan åren 1750 till 1770. Det använda källmaterialet är Tabellverkets folkbokförings- och mortalitetstabeller för åren 1750 till 1770. Dödsfall i miljörelaterade sjukdomar för Falun har jämförts med orterna Mora, Gefle och Hedemora. Miljön i Falun skiljde sig från de andra orterna främst på grund av den massiva exponeringen av svaveldioxid och metallhaltiga partiklar, som förekom som ett resultat av gruvverksamheten och den efterföljande kopparframställningen. Gefle var en tätort med stadens problem medan Mora var ett agrart samhälle och Hedemora var både och. Resultatet visar, att risken att avlida i bröst- och lungrelaterade sjukdomar var signifikant högre i Falun än i Mora och Hedemora. Även i Gävle var risken mindre än i Falun, dock ej lika tydligt, vilket sannolikt är en följd av att Gävle var en tätort, som allmänt gav en högre dödlighet. Även den allmänna risken att avlida i förtid var högre i Falun än för de andra orterna. Undersökningen visar också på den risk, som fanns, att avlida i förtid, som de olika epidemierna gav upphov till och den stora inverkan det får. Medelåldern var högre i Falun än för de andra undersökta orterna men detta förklaras främst och rimligast av demografiska skillnader