995 resultados para Honorius I, Pope, -638
Resumo:
Digital image
Resumo:
Digital image
Resumo:
Digital image
Resumo:
Digital image
Resumo:
Digital image
Resumo:
Digital image
Resumo:
Clays could underpin a viable agricultural greenhouse gas (GHG) abatement technology given their affinity for nitrogen and carbon compounds. We provide the first investigation into the efficacy of clays to decrease agricultural nitrogen GHG emissions (i.e., N2O and NH3). Via laboratory experiments using an automated closed-vessel analysis system, we tested the capacity of two clays (vermiculite and bentonite) to decrease N2O and NH3 emissions and organic carbon losses from livestock manures (beef, pig, poultry, and egg layer) incorporated into an agricultural soil. Clay addition levels varied, with a maximum of 1:1 to manure (dry weight). Cumulative gas emissions were modeled using the biological logistic function, with 15 of 16 treatments successfully fitted (P < 0.05) by this model. When assessing all of the manures together, NH3 emissions were lower (×2) at the highest clay addition level compared with no clay addition, but this difference was not significant (P = 0.17). Nitrous oxide emissions were significantly lower (×3; P < 0.05) at the highest clay addition level compared with no clay addition. When assessing manures individually, we observed generally decreasing trends in NH3 and N2O emissions with increasing clay addition, albeit with widely varying statistical significance between manure types. Most of the treatments also showed strong evidence of increased C retention with increasing clay additions, with up to 10 times more carbon retained in treatments containing clay compared with treatments containing no clay. This preliminary assessment of the efficacy of clays to mitigate agricultural GHG emissions indicates strong promise.
Resumo:
Digital image
Resumo:
Ett sätt att förbättra resultat i informationssökning är frågeutvidgning. Vid frågeutvidgning utökas användarens ursprungliga fråga med termer som berör samma ämne. Frågor som har stort likhetsvärde med ett dokument kan tänkas beskriva dokumentet väl och kan därför fungera som en källa för goda utvidgningstermer. Om tidigare frågor finns lagrade kan termer som hittas med hjälp av dessa användas som kandidater för frågeutvidgningstermer. I avhandlingen presenteras och jämförs tre metoder för användning av tidigare frågor vid frågeutvidgning. För att evaluera metodernas effektivitet, jämförs de med hjälp av sökmaskinen Lucene och en liten samling dokument som berör cancerforskning. Som jämförelseresultat används de omodifierade frågorna och en enkel pseudorelevansåterkopplingsmetod som inte använder sig av tidigare frågor. Ingen av frågeutvidgningsmetoderna klarade sig speciellt bra, vilket beror på att dokumentsamlingen och testfrågorna utgör en svår omgivning för denna typ av metoder.
Resumo:
Digital image
Resumo:
Digital image
Resumo:
Digital image
Resumo:
Digital image
Resumo:
Digital image
Resumo:
Digital image