816 resultados para Team motivation
Resumo:
The study of workarounds (WA) has increased in importance due to their impact on patient safety and efficiency. However, there are no adequate theories to explain the motivation to create and use a workaround in a healthcare sitting. Although theories of technology acceptance help to understand the reasons to accept or reject technology, they fail to explain drivers for alternatives. Also workarounds involve creators and performers that have different motivations. Models such as Theory of Planned Behaviour (TPB) or Theory of Reasoned Action (TRA) can help to explain the role of workaround users, but lack explanation of workaround creators’ dynamics. Our aim is to develop a theoretical foundation to explain workaround motivation behaviour models with norms that relate to sanctions to provide an integrated Workaround Motivation Model; WAMM. The development of WAMM model is explained in this paper based on workaround cases as part of further research to establish the model.
Resumo:
Purpose– This paper contributes to the debate about the performance implications of adopting a regional as opposed to a global strategic posture. The aim of this paper is to argue that the performance effects of a regionalization strategy vary based on the characteristics of the industry in which the MNE operates and the composition of its top management team (TMT). Design/methodology/approach– This analysis is based on a cross‐sectional dataset of 211 large European MNEs headquartered in four Western European economies at the end of 2005. Findings– Results show that firms adopting a regional orientation outperform MNEs with global strategic positioning. This positive relationship is less pronounced under conditions of industry dynamism and inter‐regional TMT diversity. Originality/value– The study contributes to our understanding of whether and under what conditions MNEs benefit from adopting a regional as opposed to a global strategic posture.
Resumo:
Little is known about why people differ in their levels of academic motivation. This study explored the etiology of individual differences in enjoyment and self-perceived ability for several school subjects in nearly 13,000 twins aged 9 to 16 from 6 countries. The results showed a striking consistency across ages, school subjects, and cultures. Contrary to common belief, enjoyment of learning and children’s perceptions of their competence were no less heritable than cognitive ability. Genetic factors explained approximately 40% of the variance and all of the observed twins’ similarity in academic motivation. Shared environmental factors, such as home or classroom, did not contribute to the twin’s similarity in academic motivation. Environmental influences stemmed entirely from individual specific experiences.
Resumo:
Objectives: The current study examined younger and older adults’ error detection accuracy, prediction calibration, and postdiction calibration on a proofreading task, to determine if age-related difference would be present in this type of common error detection task. Method: Participants were given text passages, and were first asked to predict the percentage of errors they would detect in the passage. They then read the passage and circled errors (which varied in complexity and locality), and made postdictions regarding their performance, before repeating this with another passage and answering a comprehension test of both passages. Results: There were no age-related differences in error detection accuracy, text comprehension, or metacognitive calibration, though participants in both age groups were overconfident overall in their metacognitive judgments. Both groups gave similar ratings of motivation to complete the task. The older adults rated the passages as more interesting than younger adults did, although this level of interest did not appear to influence error-detection performance. Discussion: The age equivalence in both proofreading ability and calibration suggests that the ability to proofread text passages and the associated metacognitive monitoring used in judging one’s own performance are maintained in aging. These age-related similarities persisted when younger adults completed the proofreading tasks on a computer screen, rather than with paper and pencil. The findings provide novel insights regarding the influence that cognitive aging may have on metacognitive accuracy and text processing in an everyday task.
Resumo:
The Team Formation problem (TFP) has become a well-known problem in the OR literature over the last few years. In this problem, the allocation of multiple individuals that match a required set of skills as a group must be chosen to maximise one or several social positive attributes. Speci�cally, the aim of the current research is two-fold. First, two new dimensions of the TFP are added by considering multiple projects and fractions of people's dedication. This new problem is named the Multiple Team Formation Problem (MTFP). Second, an optimization model consisting in a quadratic objective function, linear constraints and integer variables is proposed for the problem. The optimization model is solved by three algorithms: a Constraint Programming approach provided by a commercial solver, a Local Search heuristic and a Variable Neighbourhood Search metaheuristic. These three algorithms constitute the first attempt to solve the MTFP, being a variable neighbourhood local search metaheuristic the most effi�cient in almost all cases. Applications of this problem commonly appear in real-life situations, particularly with the current and ongoing development of social network analysis. Therefore, this work opens multiple paths for future research.
Resumo:
In the present research we investigate impression management (IM) as a substantive personality variable by linking it to differentiated achievement motivation constructs, namely achievement motives (workmastery, competitiveness, fear of failure) and achievement goals (mastery-approach, mastery-avoidance, performance-approach, performance-avoidance). Study 1 revealed that IM was a positive predictor of workmastery and a negative predictor of competitiveness (with and without self-deceptive enhancement (SDE) controlled). Studies 2a and 2b revealed that IM was a positive predictor of mastery-approach goals and mastery-avoidance goals (without and, in Study 2b, with SDE controlled). These findings highlight the value of conceptualizing and utilizing IM as a personality variable in its own right, and shed light on the nature of the achievement motive and achievement goal constructs.
Resumo:
AbstractThis degree project focuses motivation for learning English among a group of Swedish uppersecondary school students. By employing a socio-educational perspective, some vital factorsbehind a strong motivation for learning English in school are investigated through individualinterviews. Components in the past, heralding either a high level of motivation for English or a low such, are primarily focused. Moreover, essential socio-educational factors behind managing to achieve grades in English despite a low level of motivation and various impediments, such as severe socio-psychological adversities, are looked into. While motivation for English is emphasized as a critical factor, in accordance with socio-educational motivation theory, the study also stresses the importance of a positive first encounter with the English language, a satisfying English teacher-student relationship, and a sense of success in the English classroom. But above all, the study stresses a need for early tests among young students for reading disabilities, which according to this study often go undetected and thus severely impede any kind of second language learning and motivation.
Resumo:
Rapporten utgår från forskningsområdet "Hur kan och bör arbetsmiljöarbete bedrivas och integreras i organisationers kärnverksamhet?" vid tema SMARTA, Arbetslivsinstitutet. I ett tidigare arbete har ett antal egenskaper identifierats som viktiga för motivation och engagemang för arbetsmiljöarbete, sk Moveit-egenskaper. Dessa egenskaper och deras roll i arbetsmiljöarbetet ställs här i relation till perspektivet integrerat arbetsmiljöarbete, där arbetsmiljön ingår i styrsystemet och arbetsmiljöarbete betraktas som en del av styrningen av produktion och verksamhet. Syftet är att utveckla förståelsen för viktiga aspekter i arbetsmiljöarbetet utifrån en målsättning att metoder ska bidra till ett integrerat och kontinuerligt fungerande arbetsmiljöarbete. Den metodansats som rapporten utgår från bygger till stor del på interaktion med företagshälsovårdcentraler, konsulter och ergonomer samt på tidigare forskning. Ett viktigt steg i interaktionen har varit workshops som arrangerats vid tre tillfällen och vid olika platser - Borlänge, Göteborg och Umeå. Rapporten beskriver ett underlag för att bedöma metoders motivationskraft, erfarenheter från workshops med aktörer inom arbetsmiljöområdet, en fristående konsults tillämpning av metoden Visit samt olika former av förutsättningar för arbetsmiljöarbete, såsom företags mognad och hur metoder introduceras på arbetsplatser. Aspekter som identifieras som viktiga för ett integrerat arbetsmiljöarbete är: delegering av ansvar och befogenheter i arbetsmiljöfrågor, bred delaktighet och samverkan mellan anställda och ledning, hanterbara men ändå utmanande krav på arbetsmiljöarbetet, processfokusering och dynamik, samt utrymme för reflektion. Flera av dessa aspekter uppvisar överensstämmelser med egenskaper hos metoder som bidrar till att skapa motivation för arbetsmiljöarbete.
Resumo:
Sammanfattning Åteg M, Andersson I-M, Neely G, Rosén, Laring J, Nygren O. (2007) Arbetsmiljöarbete och motivation. Teoretisk översikt och konstruktion av ett frågeformulär. Arbetslivsrapport, Arbetslivsinstitutet, Stockholm. Den här rapporterade studien behandlar behovet av att skapa motivation och engagemang för arbetsmiljöarbete. Studien utgår från frågan om utvecklade och spridda metoder för arbetsmiljöarbete fungerar i bemärkelsen att de inte bara leder till arbetsmiljöförbättringar, utan också om de medför en ökad motivation för arbetsmiljöarbete hos deltagarna. För att kunna behandla sådana frågor är det dock nödvändigt med en förståelse för motivation och dess förutsättningar i sammanhang av arbetsmiljöarbete. Studien har haft två syften. Ett första syfte har varit att skapa en förståelse för motivationens roll i arbetsmiljöarbete och utifrån motivationsteori beskriva och analysera förutsättningar för motivation. Ett andra syfte var att föra ett resonemang om möjligheten att med hjälp av ett frågeformulär mäta potentiella förändringar i motivation för arbetsmiljöarbete. Motivation för arbetsmiljöarbete kan påverkas av dels att förändringsarbete skapar nya förutsättningar för arbetet, dels av hur förändringsarbetet organiseras. Deltagande i aktiviteter inom arbetsmiljöområdet har visats leda till ytterligare motivation. En orsak kan vara att individer som deltar i sådana aktiviteter erhåller positiv uppmärksamhet och olika former av belöningar, erkänsla och uppmuntran, vilket motiverar dem att utföra ytterligare aktiviteter. Samtidigt har det visats att ett gott säkerhetsklimat på en arbetsplats ger högre motivation. Högre motivation leder till högre deltagande i arbetsmiljöarbetet, dvs. att individen i högre utsträckning väljer att delta i att skapa en säkrare miljö. Det finns ett flertal etablerade metoder för att mäta motivation för arbete. Det finns dock mindre forskning och färre instrument för att mäta motivation för arbetsmiljöarbete. I studien utvecklades ett frågeformulär, som bygger på att respondenten svarar utifrån tre perspektiv: den egna synen, synen på arbetskamraternas och synen på ledningens intresse, ansvar, delaktighet i arbetsmiljöarbetet. I den tidigare forskningen finns stöd för denna uppdelning, dock tydligast när det gäller den egna synen och synen på ledningen. Ett antal faktorer har identifierats som kan stärka frågeformulärets validitet. Fortsatt utveckling av formuläret är därför aktuellt. Tidigare studier har visat att uppföljningar av åtgärder på arbetsmiljöområdet sällan följs upp och att effekterna inte utvärderats. Att mäta motivation till följd av arbetsmiljöinriktade aktiviteter är ett bidrag till möjligheterna att göra sådana utvärderingar och uppföljningar. Det finns ett intresse både från forskarhåll, från FHV-företag och från företag och arbetsplatser att genomföra mätningar av de anställdas motivation för arbetsmiljöarbete.
Resumo:
Jenny Isberg (2009): Viljan till fysisk aktivitet – en intervention avsedd att stimulera ungdomar att bli fysiskt aktiva. Örebro Studies in Sport Sciences 6, 141 pp. Physical education (PE) at school may play an important role in the process of becoming physically active in the adolescence and in developing a physically active lifestyle. The opportunities for teachers to provide positive physical activity experiences to the student population extend regularly over the school terms. For some students, PE can be the only opportunity they have to be physically active. Therefore it is important that the students become motivated to practice physical activity and know the purpose with physical activity. The overall purpose of this dissertation was to investigate the possibilities to motivate youth, 12-16 years old, to practice physical activity and hopefully to stimulate them to continue to be physically active in young adulthood. The sample consisted of 122 Swedish compulsory school students (12-16 years old), 51 girls and 71 boys, who were either physically inactive, physically active but not formal members of sport clubs, or physically active and members of a sport club. They used a self-monitoring instrument to describe their physical activity and we compared their self-reported physical activity with their actual VO2 capacity and physical status. The self-monitoring instrument was further validated against an activity monitor, RT3. The intervention lasted one and a half years, and four to five years later a follow-up study was done. Using a quasi-experimental design, the three groups of participants were compared with youths who did not use the self-monitoring instrument. The main findings were that the associations between the accelerometer counts and the activities the students recorded in the self-monitoring instrument were high. The participants in Group 1 (physically inactive) continued exercising nearly to the same extent as during the intervention while youths in a matched control group did not develop regular physical activity habits. Concerning Group 2 (exercisers), participants in the intervention group were more physically active both during the intervention and at follow-up, compared with a matched control group of exercisers who did not use the self-monitoring instrument. In Group 3 (sport team members), there was no difference between the intervention group and a matched control group after the intervention or at follow-up. The conclusion of these main findings was that when someone motivates students to continue being physically active and to change their physical activity patterns in a positive direction, the self-monitoring instrument can be a door-opener for youths who are physically inactive or regularly active outside sports clubs.
Resumo:
Syftet med studien var att under en femveckorsperiod undersöka möjligheterna till att förändra elevers motivation till fysisk aktivitet. Utifrån detta syfte formulerades följande frågeställning: Vad sker med elevers motivation till fysisk aktivitet om den praktiska undervisningen utformas efter self-determination theory? För att utforma den praktiska undervisningen efter self-determination theory valdes Engstöms praktiker som en grund och stöttepelare i planeringen och genomförandet av lektionerna. Vilket gav en underliggande frågeställning till den ovanstående: - Vilka praktiker finns representerade i underökningsgruppen? Studien har genomförts på en högstadieskola i mellersta Sverige, där två klasser i årskurs (åk) 8 valdes ut att delta i studien. I undersökningsgruppen blev urvalet 14 elever och i kontrollgruppen 9 elever. Undersökningsgruppen genomförde en praktikenkät innan interventionen, vilken låg till grund i planeringen och genomförandet av lektionerna. De två klasserna genomförde en motivationsenkät före och efter interventionen för att mäta motivationsnivån. Resultatet av interventionsstudien visar att det skedde en viss förändring i de olika motivationsnivåerna. Det fanns dock ingen statistisk signifikant skillnad mellan test ett och test två på någon av motivationsnivåerna, varken hos undersökningsgrupp eller hos kontrollgrupp.
Resumo:
Syftet med detta arbete är att undersöka huruvida vissa didaktiska tillvägagångssätt kan öka motivationen hos gymnasieelever inför studier av äldre texter samt i vilken utsträckning valfrihet och medbestämmande är viktigt inför arbetet med dessa. Könsrelaterade jämförelser görs. Tidigare forskning presenteras och en empirisk kvantitativ undersökning med enkäter genomförs, baserad på SCAS (Swedish Core Affect Scale) i reducerad form. Ett 1500-talsepos presenteras medelst olika didaktiska metoder för elever som löpande noterar graden av motivation på en niogradig skala bestående av adjektivpar.Studien visar att vissa didaktiska tillvägagångssätt ökar elevers motivation. Berättande samt rörliga bilder i kombination med tal och musik visar sig vara de mest stimulerande metoderna, gärna anknytning till universella teman och perspektiv. Studien visar även att endast vissa elever upplever valfrihet och medbestämmande i samband med arbetet med texten som något positivt.
Resumo:
Syftet med detta examensarbete är att få insikt i hur lärarens ickeverbala kommunikation och actio påverkar elevers motivation. Utifrån en etnografisk arbetsmetod observerades en svensklärare på en gymnasieskola under fyra lektionstimmar för att undersöka hur läraren kommunicerade med sina elever ickeverbalt. Parallellt med observationerna intervjuades både läraren och eleverna som deltog i undersökningen. Undersökningen visade att lärares ickeverbala kommunikation och actio har en stor påverkan på elevernas motivation, att denna påverkan sker omedelbart och att den kan förändras under en pågående lektion. När en lärare medvetandegör hur hon eller han kommunicerar med sina elever ickeverbalt kan aspekter som oavsiktlig och intuitiv kommunikation få en mindre påverkan på undervisningen. Detta bidrar i sin tur till att utveckla lärarens ickeverbala kompetens och på så sätt sin förmåga att motivera sina elever under hela lektionen.
Resumo:
Syfte - Syftet med studien är att få en djupare insikt i sambandet mellan ledarskap och de faktorer som bidrar till ökat engagemang hos medarbetarna i arbetet med ständiga förbättringar. Studien riktar sig mot ett mellanstort industriföretag som implementerat lean production. Design/ metod - I vår undersökning valde vi att göra en kvalitativ fallstudie. Data samlades in i ett svenskt industriföretag. Totalt har 7 intervjuer genomförts. Undersökningsresultat - Resultatet vi kom fram till är att medarbetarna är i låg utsträckning delaktiga i förbättringsarbetet. Tidigare forskning visar att medarbetare som är delaktiga i beslut är också mer engagerade i arbetet. Metodkritik – Resultatet speglar enbart subjektiva bedömningar och de studerade variablerna bygger på respondenternas uppfattningar. Framtida forskning bör inkludera mer objektiva mått. Praktiska konsekvenser - Studien ger belägg till att medarbetarnas engagemang och motivation i förbättringsarbetet kan ökas genom att göra dem mer delaktiga. Forskning visar att medarbetare som får information och får delta i beslut känner större delaktighet i arbetet. Kunskapsbidrag - I den befintliga litteraturen hävdas det att ledarskapet är en viktig komponent för att öka medarbetarnas engagemang. Lite har dock skrivits om hur ledarskapet kan motivera medarbetarna till ständiga förbättringar i en organisation som arbetar i lean production. Nyckelord:
Resumo:
In the highly competitive environment businesses invest big amounts of money into the new product development. New product success potentially depends on different factors among which salespeople play an important role. The aim of this paper is to explore the potential link between salespeople’s personality, motivation to sell new products and performance in selling new products. Based on the theoretical background of the Big Five personality dimensions, motivation and selling performance hypotheses were formulated and tested using statistical methods of correlation and regression analysis. The data was collected within one technologically intensive organization – ABB AB in Sweden using online web questionnaire and self-assessment measurements. Total investigation was conducted among organization’s salesforce. The findings confirm the importance of salesperson’s personality empirically showing that the latter significantly predicts both motivation and performance in selling new products. From all the Big Five Extraversion was confirmed to be the most important predictor of both motivation and performance in selling new products. Extraversion was found positively related with both motivation and performance in selling new products. Salespeople scoring high in Extraversion and especially possessing such characteristics as confident, energetic and sociable tend to be more motivated to sell new products and show higher performance results. Other personality dimensions such as Agreeableness, Conscientiousness, Neuroticism, and Openness to experience complexly approached are not proved to be significantly related neither with motivation nor performance in selling new products. The results are explained by the extreme importance of Extraversion in new product selling situation which analyzing in combination with the other personality dimensions suppresses the others. Finding regarding controlling for certain demographical characteristics of salespeople reveal that performance in selling new products is determined by selling experience. Salespeople’s age is not proved to be significantly related neither with motivation nor performance in selling new products. Findings regarding salespeople’s gender though proposing that males are more motivated to sell new products cannot be generalized due to the study limitations.