Barn i missbrukarfamiljer – Överlevnadsstrategier

Barn till missbrukare sägs ha olika överlevnadsstrategier för att klara sin svåra situation. Det är viktigt att den roll som barnet utvecklat för att överleva inte permanentas och att barnet får hjälp att hitta andra vägar att lösa sin svåra situation på. Att ha förståelse och kunskap om hur det är att vara barn i en familj där någon av föräldrarna sitter fast i ett alkoholmissbruk är en nödvändig förutsättning för att arbeta professionellt med barn till alkoholister. Syftet med denna uppsats är att göra en kartläggning av barnens beteendemönster och de faktorer som kan påverka dessa i missbruksfamiljer. Denna studie är en kvantitativ enkätstudie där den huvudsakliga undersökningspopulationen bestått av föräldrar till barn som har missbruksproblem i sin närhet. Det finns gruppverksamheter för barn och ungdomar som har missbrukande föräldrar och genom kontakter med ett flertal av dessa verksamheter har enkäterna nått fram till undersökningspersonerna. De har frivilligt tagit emot enkäter och anonymt svarat på frågor om sina barn. De gruppansvariga samlade in de ifyllda enkäterna och återsände dem till Mittuniversitetet. Enkäterna sammanställdes sedan med tidigare forskning kring överlevnadsstrategier och roller som grund. Skalor konstruerades för att mäta beteendemönster. Med hjälp av dessa gjordes en uppdelning i grupperna hjälten, rebellen, tapetblomman, clownen och kelgrisen, efter hur barnen motsvarar de klassiskt beskrivna rollerna. Försök gjordes att förklara barnens beteenden utifrån familjens och barnets situation. Variansanalysen som gjordes visade att de beskrivna rollerna inte förklarades av några av de undersökta variablerna, alltså inte heller av missbruket eller andra stressfaktorer såsom negativt familjeklimat eller externa konflikter. Analysen ger alltså dåligt stöd för att rollerna till påtaglig del kan förklaras utifrån familjeproblemen.

Att bli fri från anorexi – En kvalitativ studie av professionella behandlingsmetoder samt självhjälp

Forskning vad gäller självhjälpsgrupper och dess faktiska verkan är överlag begränsad och trots flera års forskning finns det fortfarande ingen behandling som ger mycket goda resultat för många patienter med anorexi. Vetenskaplig utvärdering av olika behandlingsmetoder saknas i stor utsträckning och en genomgång av den vetenskapliga litteraturen visar att det inte finns några läkemedel med dokumenterad effekt vid anorexi. Varför bildas självhjälpsgrupper? Varför räcker det inte med de professionella behandlingsmodellerna? Dessa frågor ämnar jag att finna svar på i min uppsats. Jag har forskat kring professionella behandlingsmetoder samt självhjälp. Mina kärnfrågor i uppsatsen är: vilka olika professionella behandlingsmetoder finns och vad är självhjälp? Jag har valt en kvalitativ ansats på min uppsats. Jag vill beskriva, förklara och jämföra självhjälpsgrupper för anorexi och deras sätt att se sjukdomen och hur de arbetar för att ta sig ur den. Detta i förhållande till professionella behandlingsmetoder. Mina bakgrundsstudier med förklaringsmodeller av anorexi och tillgängliga professionella behandlingsmodeller har jag gjort genom en systematisk genomgång. Min studie görs enligt kvalitativ metod och genom en systematisk beskrivning. Jag har också gjort en systematisk sökning av de tillgängliga litteraturer som finns på biblioteket respektive Internet. Självhjälpsgrupper bör ses som ett komplement till de professionella behandlingsmetoderna snarare än ett alternativ, och man bör inte utesluta en professionell behandling för att istället vara med i en självhjälpsgrupp. Däremot bör man absolut inte underskatta den kraft och styrka det kan ge, att träffa andra människor i samma situation. Att samtala om det gemensamma problem man har, stötta varandra och känna gemenskap är en stark drivkraft i kampen att bli frisk från anorexi

Öppenvårdsteamet - Brukares röster om en verksamhet

Syftet med denna uppsats har varit att skildra brukares egna upplevelser av och tankar om Öppenvårdsteamet i Hudiksvalls kommun. Verksamheten vänder sig till vuxna missbrukare och syftar till att stödja, störa och motivera dem. Målet med Öppenvårdsteamet är att finnas tillgänglig när andra verksamheter inte är det, genom stöd och råd hjälpa brukarna till att skapa en meningsfull fritid utan alkohol och droger samt att de i slutändan skall få en så stabil grund att stå på att de blir självgående. Arbetet är förlagt till kvällar och helger och ska ses som ett komplement till andra insatser. En kvalitativ metod har legat till grund för brukarundersökningen. Intervjufrågorna var färdigformulerade utan fasta svarsalternativ och totalt genomfördes fem intervjuer. Det insamlade materialet tolkades med hjälp av teoretiska synsätt och begreppsförklaringar så som delaktighet, stöd och motivation, omgestaltning, känsla av sammanhang samt behandlarens roll. En slutsats är att upplevelsen av att finnas i ett sammanhang där någon lyssnar och ger stöd är betydelsefullt för brukarna. Även behandlarens roll och förhållningssätt är viktigt i rehabiliteringsprocessen. Tolkningen av empirin har visat att kombinationen stöd och kontroll är komplex, något man bör vara medveten om i en verksamhet som Öppenvårdsteamet.

Det underordnade barnet - en diskursanalys av innebörder i begreppen barnperspektiv och barnets bästa

Begreppen barnperspektiv och barnets bästa infördes i svensk lagstiftning sedan Sverige ratificerade FN:s konvention om barns rättigheter. En diskursanalytisk metod studerar kritiskt hur fenomen beskrivs, hur diskursordningar skapas, vem som äger talet och dominerar i en diskurs. Makt är en aspekt som analysmetoden betonar i mellanmänskliga relationer. Barn kan sägas befinna sig i en underordnad position på såväl individ nivå som på grupp- och samhällsnivå. Hur kommer barns bästa fram? Hur kommer barn till tals? Begreppet barnperspektiv beskrevs som vagt i offentlig litteratur och kopplades till ett helhetsperspektiv i en gruppintervju med socialsekreterare, verksamma inom socialt barnavårdsarbete. Begreppet barnets bästa överskuggades av en dominerande tolkning av barnperspektivet som vagt. En tolkning som tycks legitimera att brister på tid och resurser åsidosätter barnets rätt att komma till tals. Barnets bästa som begrepp tenderar att lösa upp sig vilket avspeglas i det ringa utrymme som barnets röst ges. Uppsatsen visade att det finns risk för att redan marginaliserade barn inte syns, kommer till tals eller blir lyssnade på i sociala barnavårdsutredningar. Att sätta barnets bästa i främsta rummet löper istället risk att sättas i ett väntrum på att bli vuxen.

Invandrares upplevda integration - En studie om fem personers upplevelse av integration i Östersunds kommun

Studiens syfte är att undersöka fem personers upplevelser av integration i Östersunds kommun. Alla fem personer är födda och uppvuxna i ett annat land än Sverige och har kommit till Sverige för ungefär två år sedan. Studien lägger stor vikt på den enskildes subjektiva känslor i möten och interaktioner som äger rum i olika sociala sammanhang som t.ex. vardagssituationer eller myndighetskontakter. Studien analyserar och diskuterar huruvida personer med s.k. invandrarbakgrund känner sig integrerade och som en likvärdig del av samhället. Den tar kritiskt ställning till olika teoretiska ansatser om integration och kommer fram till att synen på personer med s.k. invandrarbakgrund måste förändras från problemsyn och krav på assimillering till resurssyn och mångfald som ska gälla på alla livsområden. Uppsatsen är utförd utifrån en kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjuer inom följande områden: känslan av bemötandet av lokalbefolkningen, vänskapskontakter med lokalbefolkningen, upplevelser av boendesegregation, bemötandet på skola och arbetsplats, upplevelser av fördomar och diskriminering samt bemötandet av myndigheter. Studien visar att upplevelsen av integration är subjektiv och individuell. Gemensamma upplevelser är brist på social kontakt med lokalbefolkningen samt en positiv bedömning av såväl svenska statens åtgärder mot diskriminering som också Östersunds kommun introduktionsstöd för invandrare.

Sekretessrelaterade samarbetsproblem : En kvantitativ studie i syfte att kartlägga sekretesslagens roll i samarbetet inom och mellan verksamheter som arbetar för barn och unga

Sekretesslagen är en förutsättning för att socialt arbete ska fungera men många av de som dagligen använder sig av lagen uppfattar den som omfattande och svårtolkad. Uppsatsen syftar till att kartlägga sekretesslagens roll i samarbetet inom och mellan olika verksamheter som arbetar för barn och unga upp till 15 år, hur lagen påverkar det professionella arbetet kring dessa och förutsättningarna att tillgodose den enskilde individens behov. Undersökningen utgår från följande frågeställningar: Vilka brister finns i sekretesslagen, i tolkningen och brukandet av den? Utgör sekretesslagen ett hinder i samarbetet inom och mellan samhällets olika instanser? Kan sekretesslagen vara ett hinder mer än ett skydd för den enskilde individen? Vilka eventuella behov finns av förändringar i lagstiftningen? Utifrån kvantitativ metod utformades en enkät som personal inom förskola och skola, socialtjänst och BUP (barn och ungdomspsykiatrin) besvarade. Datamaterialet matades in i statistikprogrammet SPSS för analys. Resultatet visar på bristande kunskaper och utbildning om sekretesslagen i samtliga yrkeskategorier. Att sekretesslagen upplevs som ett hinder i såväl samarbete inom en verksamhet som mellan verksamheter. Sekretesslagen upplevdes slutligen också kunna vara mer ett hinder än ett skydd för den enskilde individen. Sekretesslagen är omfattande och inte lätt att tolka. Kanske skulle lagen kunna vara tydligare och inte lämna lika stort utrymme för tolkning. Vi tolkar dock resultatet som att det snarare är kompetensen hos de som brukar lagen som borde vara högre. Respondenterna i undersökningen har för lite utbildning om och för dålig kunskap kring sekretesslagen. Okunskapen ger upphov till tankefällor och feltolkningar av lagen.

Faktorer som har betydelse för välbefinnande hos individer med KOL : - en litteraturstudie

Abstrakt Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en kronisk inflammatorisk sjukdom där tobaksröken är den främsta orsaken till uppkomsten. Det är en sjukdom som ofta utvecklas under lång tid innan den uppmärksammas och den har en dödlig utgång. Syfte: Denna litteraturstudies syfte var att belysa faktorer av betydelse för välbefinnandet hos individer med KOL, se vilka copingstrategier de använder sig av, samt vad sjuksköterskan kan göra för att stödja dessa individer. Metod: Litteraturstudien baserades på 19 internationellt publicerade vetenskapliga studier. Innehållsanalysen ledde fram till sju teman. Resultat: Fynden i denna litteraturstudie visar att faktorer som att klara saker själv och socialt stöd hade en positiv inverkan på välbefinnandet. Med copingstrategier som att ha en positiv attityd, ta hjälp av professionella, ta kontroll och fokusera på andra saker kunde individen känna välbefinnande trots sin sjukdom. Det var viktigt att sjuksköterskan hade kunskap inom området och ett professionellt förhållningssätt. Slutsats: Om sjuksköterskan ger relevant information och stödjer dessa patienter i ett tidigt skede, kan individen känna välbefinnande trots sin sjukdom. Vidare forskning inom området med fokus på hur anhöriga påverkas av sjukdomen skulle vara intressant.

Famijens upplevelse av palliativ vård av barn med cancer : - en litteraturstudie

Abstrakt Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa familjens upplevelser av palliativ omvårdnad av barn med cancer. Bakgrund: Varje år får cirka 300 svenska barn och ungdomar en cancerdiagnos. En fjärdedel dör av sin sjukdom. Barnets sjukdom påverkar föräldrarnas roller, inbördes och mot barnen och även syskon blir åsidosatta. Vetskapen om att det inte går att bota barnet upplevs för föräldrarna som oerhört stressande, samtidigt som de vill leva ett så normalt liv som möjligt. Metod: Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie. Arton vetenskapliga artiklar inkluderades, vilka var publicerade mellan åren 1997-2007. Resultat: Resultatet visar att informationen kring barnets behandling och kommande död ansåg föräldrarna vara viktig för att vården skulle vara av god kvalitet. Psykosociala problemen som föräldrar upplevde var rädslan inför deras barns död samt stressen över att inte kunna hjälpa sitt sjuka barn. Många föräldrar ville vårda barnet själva hemma så att det vanliga livet kunde fortsätta. Diskussion: Det är viktigt att vårdpersonal visar att de bryr sig, ger information som kan förstås samt ge informationen med medkänsla. För att familjen lättare ska klara av situationen behöver de mycket stöd från familj, vänner och personal. Stödet är viktigt när föräldrarna valt att vårda sitt barn i hemmet, trots att det är stressande och skrämmande.

Kvinnors och mäns upplevelser av abort

Bakgrund: Den svenska abortlagen från 1 januari 1975, ger den gravida kvinnan rätt att själv bestämma om hon vill avbryta graviditeten. Mannens roll och behov nämns inte alls. Syfte: Att belysa kvinnors och mäns upplevelser och behov av stöd under abortprocessen. Metod: En systematisk litteraturstudie med 16 vetenskapliga artiklar analyserades och kvalitetsgranskades. Resultat: Litteraturstudien visade på abortupplevelsen som en jobbig period i livet men det resulterade även i en beslutsamhet och mognad. Diskussion: Resultatet tyder på att det är nödvändigt att få en ökad förståelse för den individuella vårdtagarens behov och förväntningar av vården och behandlingen. För att få en förståelse för mångsidigheten i abortsituationen bör man synliggöra både mannens och kvinnans delaktighet. Konklusion: Männens upplevelser av abortprocessen är föga outforskade. Sjuksköterskans roll i processen är betydelsefull och därför är det oerhört viktigt att personalen innehar kunskap och intresse att kunna bemöta dessa patienter.

Apnea e reflusso gastroesofageo nel neonato pretermine

Objective: To document the existence of a relationship between apnea of prematurity (AOP) and gastroesophageal reflux (GER) in preterm infants. Setting: One Neonatal Intensive Care Unit Patients: Twenty-six preterm infants (gestational age<32 weeks) with recurrent apneas. Intervention: Simultaneous and synchronized recording of polysomnography and pH-impedance monitoring (pH-MII). Polysomnography detects and characterizes apneas, by recording of breathing movement, nasal airflow, electrocardiogram, pulse oximeter saturation. pH-MII is the state-of-theart methodology for GER detection in preterm newborns. Main outcome measures: Relationship between AOP and GER, which were considered temporally related if both started within 30 seconds of each other. Results: One-hundred-fifty-four apneas out of 1136 were temporally related to GER. The frequency of apnea during the one-minute time around the onset of GER was significantly higher than the one detected in the GER-free period (p=0.03). Furthermore, the frequency of apnea in the 30 seconds after GER (GER-triggered apneas) was greater than that detected in the 30 seconds before (p=0.01). A great inter-individual variability was documented in the proportion of GERtriggered apneas. A strong correlation between total number of apneas and the difference between apneas detected 30 seconds after and before GER was found (p=0.034). Conclusions: Our data show that a variable rate of apneas can be triggered by GER in very preterm infant. Further studies are needed to recognise clinical features which identify those patients who are more susceptible to GER-triggered apneas.

Validazione e applicazioni cliniche della metodica NIRA (Near Infrared Reflectance Analysis) per la valutazione del contenuto nutrizionale del latte materno in terapia intensiva neonatale

Phase 1: To validate Near-Infrared Reflectance Analysis (NIRA) as a fast, reliable and suitable method for routine evaluation of human milk’s nitrogen and fat content. Phase 2: To determine whether fat content, protein content and osmolality of HM before and after fortification may affect gastroesophageal reflux (GER) in symptomatic preterm infants. Patients and Methods: Phase 1: 124 samples of expressed human milk (55 from preterm mothers and 69 from term mothers) were used to validate NIRA against traditional methods (Gerber method for fat and Kjeldhal method for nitrogen). Phase 2: GER was evaluated in 17 symptomatic preterm newborns fed naïve and fortified HM by combined pH/intraluminal-impedance monitoring (pH-MII). HM fat and protein content was analysed by a Near-Infrared-Reflectance-Analysis (NIRA). HM osmolality was tested before and after fortification. GER indexes measured before and after fortification were compared, and were also related with HM fat and protein content and osmolality before and after fortification. Results: Phase 1: · A strong agreement was found between traditional methods’ and NIRA’s results (expressed as g/100 g of milk), both for fat and nitrogen content in term (mean fat content: NIRA=2.76; Gerber=2.76; mean nitrogen content: NIRA=1.88; Kjeldhal =1.92) and preterm (mean fat content: NIRA=3.56; Kjeldhal=3.52; mean nitrogen content: NIRA=1.91; Kjeldhal =1.89) mother’s milk. · Nitrogen content of the milk samples, measured by NIRA, ranged from 1.18 to 2.71 g/100 g of milk in preterm milk and from 1.48 to 2.47 in term milk; fat content ranged from 1.27 to 6.23 g/100 g of milk in preterm milk and from 1.01 to 6.01 g/100 g of milk in term milk. Phase 2: · An inverse correlation was found between naïve HM protein content and acid reflux index (RIpH: p=0.041, rho=-0.501). · After fortification, osmolality often exceeded the values recommended for infant feeds; furthermore, a statistically significant (p<.05) increase in non acid reflux indexes was observed. Conclusions: NIRA can be used as a fast, reliable and suitable tool for routine monitoring of macronutrient content of human milk. Protein content of naïve HM may influence acid GER in preterm infants. A standard fortification of HM may worsen non acid GER indexes and, due to the extreme variability in HM composition, may overcome both recommended protein intake and HM osmolality. Thus, an individualized fortification, based on the analysis of the composition of naïve HM, could optimize both nutrient intake and feeding tolerance.

Hemiklonale Vererbung im hybridogenetischen Rana grafi-Komplex (Anura: Ranidae)

Hemiklonale Vererbung im hybridogenetische Rana grafi-Komplex (Anura: Ranidae)Im Rahmen der vorliegenden Studie wurde eine großflächige Untersuchung an südfranzösischen Wasserfröschen durchgeführt. Es wurden 31 Populationen mit 918 Tieren beprobt und mit Referenzproben genetisch verglichen. Die Genotypen der Tiere wurden mittels Allozymelektrophorese an sieben diagnostischen Loci bestimmt. Für Teilproben wurde das Alter, die Fläche der Erythrocyten und der DNA-Gehalt bestimmt. Die wichtigsten Ergebnisse der unterschiedlichen methodischen Ansätze lassen sich wie folgt zusammenfassen:(1) Es wurden neben einem großen Anteil von R. grafi (452 Tiere), R. perezi (200 Tiere) und R. ridibunda (254 Tiere) auch ein R. esculenta und zwei R. lessonae in der Camargue nachgewiesen.(2) Die Geschlechterverhältnisse der einzelnen Taxa waren stark gestört. Dies gilt besonders für den Hybriden R. grafi mit einem Männchenanteil von nur 7,3%. Das Geschlechterverhältnis von R. ridibunda ist besonders in PGR-Population zu Gunsten von Weibchen verschoben. Eine Modellierung von Populationen zeigt, daß wahrscheinlich R. grafi-Männchen durch eine gestörte Gametogenese für die gestörten Geschlechtsverhältnisse seiner Parentalformen verantwortlich ist.(3) Die genetische Analyse zeigt eine unerwartet hohe genetische Variabilität von R. ridibunda im Vergleich zu R. perezi und eine geographische Varianz der genetischen Variabilität in allen untersuchten Taxa. Die genetische Variabilität zeigte bei allen Wasserfroschformen in der Camargue ein Maximum.(4) Die hohe genetische Variabilität geht hauptsächlich, neben Einführung von verschiedenen genetischen R. ridibunda-Linien, auf Introgression zurück.

Selektive und duale COX-1-, COX-2-Inhibitoren aus der Reihe der Methanone

Zusammenfassung: Prostaglandine (PG) sind wichtige biologische Entzündungsmediatoren, die aus der Arachidonsäure (AA) durch das Enzym Cyclooxygenase (COX) entstehen. Trotz einiger unerwünschter Wirkungen, sind Cyclooxygenase-Hemmer Mittel der Wahl zur Unterdrückung entzündlicher Prozesse. Von der Cyclooxygenase existieren zwei Isoenzyme: COX-1 und COX-2. Eine selektive Hemmung der COX-2 bzw. eine duale Hemmung der COX-1 und COX-2 wird als erfolgversprechendes Prinzip zur Behandlung von entzündlichen Erkrankungen diskutiert.Ziel der Arbeit war die Synthese und in vitro Testung sowie die Erstellung von Struktur-Wirkungs-Beziehungen selektiver bzw. dualer Hemmstoffe der COX-1/-2. Zusätzlich wurden die Substanzen auf inhibitorische Aktivität gegenüber der 5- und 12-Lipoxygenase untersucht.Ausgehend von der Struktur selektiver Hemmstoffe der COX-2 bzw. von dualen COX-1/ COX-2-Inhibitoren sowie von marktüblichen nichtsteroidalen Antirheumatika (NSAR), wurde das Diarylmethanon-Element als Basis gewählt. An diesem Strukturelement wurden Modifikationen vorgenommen, um selektive Hemmstoffe der COX-2 bzw. duale COX-1/ COX-2-Hemmstoffe zu erhalten.Die synthetisierten Verbindungen lassen sich in [4-(Methylsulfanyl)phenyl]- und [4-(Methylsulfonyl)phenyl](aryl)methanone, N-(Aroylphenyl)sulfonamide und -amide sowie (Hydroxyphenyl)(2-thienyl)methanone unterteilen.In der Reihe der [4-(Methylsulfanyl)phenyl](aryl)methanone sind potente Hemmstoffe sowohl der COX-1 als auch der COX-2 erhalten worden. Im Gegensatz dazu zeigen die [4-(Methylsulfonyl)phenyl](aryl)methanone gegenüber COX-1 und COX-2 keine inhibitorische Aktivität. Mit dem 2-Thienylderivat wurde ein potenter, dualer Hemmstoff beider Cyclooxygenase-Isoenzyme identifiziert, dessen Wirkstärke (bezüglich der COX-2) auf den Austausch von Phenyl gegen 2-Thienyl zurückzuführen ist.Die N-(Aroylphenyl)sulfonamide und -amide bilden die umfangreichste Gruppe bei den durchgeführten Untersuchungen, wobei besonders die regioisomeren N-(2-Aroylphenyl)sulfonamide und -amide eingehender studiert wurden. Auf der Basis der (2-Aroylphenyl)sulfonamide läßt sich für die Hemmung der COX-1 eine Struktur-Wirkungs-Beziehungen formulieren, die anhand Hilfe geeigneter Verbindungen überprüft wurde. Die Untersuchungen wurden zum Teil auch auf die 3- und 4-Regioisomeren ausgedehnt, wobei sich die erhaltenen Struktur-Wirkungs-Beziehungen bestätigten. Die Arylsulfonamide inhibieren bevorzugt die COX-1. Auch (4-Aroylphenyl)sulfonamide wurden auf mögliche inhibitorische Aktivität untersucht. Die Einbindung des Amidstickstoffs in ein Indolin- bzw. Tetrahydrochinolin-Ringsystem oder des Sulfonamids in ein 1,3-Propansultam führte in jedem Falle zu wenig aktiven Verbindungen gegenüber der COX-1. N-(2-Aroylphenyl)amide zeigten in Übereinstimmung mit der Hypothese an der COX-1 eine gute inhibitorische Aktivität.Aus der Reihe der (Hydroxyphenyl)(2-thienyl)methanone wurden die freien Alkohole, die Methylether und verschiedene Ester dargestellt und auf COX-1-Aktivität untersucht. Acetate, aber auch Phenole sind die potentesten Inhibitoren der COX-1. Als günstigte Positionen für die 2-Thienylcarbonyl-Einheit am Hydroxyphenylrest erweist sich die ortho- bzw. para-Position.

Bedeutung endogener Faktoren für Steady-State-Level und Reparatur oxidativer DNA-Modifikationen in Säugerzellen

Die endogene Bildung reaktiver Sauerstoffspezies (ROS) - wie beispielsweise Hydroxyl-Radikale, Superoxid-Radikalanionen, Wasserstoffperoxid und Singulett-Sauerstoff - bei essentiellen Stoffwechselreaktionen in allen aeroben Lebewesen stellt eine potentielle Gefahr für die Integrität der DNA in jeder Zelle dar. ROS generieren in der DNA unter anderem oxidative DNA-Modifikationen (zum größten Teil wahrscheinlich 8-Hydroxyguanin (8-oxoG)), welche wiederum zu einem Teil zu Mutationen führen.In dieser Arbeit wurden Untersuchungen vorgenommen, in welchem Ausmaß zum einen die Steady-State-Level oxidativer DNA-Schäden in Säugerzellen zum anderen die Reparaturgeschwindig-keiten solcher DNA-Modifikationen durch verschiedene endogene Faktoren beeinflußt werden.Im Mittelpunkt der Arbeit stand dabei die Charakterisierung der 8-Hydroxyguaninglykosylase der Säugerzellen. Sie ist das Produkt des OGG1-Gens, das erst 1997 kloniert wurde. In transfizierten Zellinien konnte durch eine konstitutive Überexpression des menschlichen OGG1-Gens demonstriert werden, daß die Reparatur von induzierten oxidativen Basenmodifikationen bis zu dreifach beschleunigt wird und daß eine Korrelation zwischen dem Grad der Überexpression und der Reparaturrate besteht. Dagegen waren die Steady-State-Level der oxidativen DNA-Schäden durch die Überexpression unbeeinflußt. Sowohl bei den spontanen Mutationsraten als auch bei den durch oxidative Schädigungen induzierten Mutationsfrequenzen konnte keine Erniedrigung bedingt durch die hOGG1-Überexpression beobachtet werden.Weitere Untersuchungen zur Bedeutung von Ogg1-Protein konnten in Mäusezellen durchgeführt werden, in denen das OGG1-homologe Mäusegen, mOGG1, homozygot inaktiviert (mOGG1(-/-)) worden war. Hierbei konnte gezeigt werden, daß in den mOGG1-defizienten Zellen im Vergleich zu den entsprechenden Wildtyp-Zellen (mOGG1(+/+)) eine Reparatur induzierter oxidativer Basenmodifikationen erst nach 8 h einsetzt, während in den Kontrollzellen schon nach 3-4 h 50 % der Modifikationen repariert waren. Die Steady-State-Level oxidativer Modifikationen in mOGG1(-/-)-Zellen waren in immortalisierten, schnell proliferierenden Mäusefibroblasten nur um den Faktor 1.4, in primären Mäusehepatocyten jedoch um den Faktor 2.5 gegenüber den Wildtyp-Zellen erhöht.Inwieweit das menschliche Reparaturprotein Xrcc1 (X-ray repair cross complementing group 1) auch an der Prozessierung oxidativer DNA-Modifikationen beteiligt ist, und ob dabei möglicherweise eine Interaktion mit Ogg1 vorliegt, wurde in der XRCC1-defizienten CHO-Zellinie EM9 untersucht. Dabei wurde ermittelt, daß weder die Steady-State-Level noch die Reparaturkinetiken der oxidativen Basenmodifikationen durch die XRCC1-Defizienz beeinflußt werden. Aufgrund weiterer Ergebnisse kann jedoch nicht ausgeschlossen werden, daß das Xrcc1-Protein zumindest am Ligationsschritt während der Reparatur oxidativer DNA-Schäden beteiligt ist.In einem weiteren Schwerpunkt der Arbeit wurde untersucht, ob Unterschiede im Steady-State-Level in Abhängigkeit von Organ-, Gewebe- und Zelltyp auftreten. Dazu wurden Untersuchungen in Bronchialkarzinom-Zellinien verschiedener Subtypen durchgeführt. Des weiteren wurde zur Frage der Zelltyp-Abhängigkeit in der menschlichen Zellinie HL60 der Einfluß des Zelldifferenzierungsstadiums auf die Steady-State-Level untersucht.

Einfluß endogener und exogener Faktoren auf Bildung und Reparatur oxidativer DNA-Schäden

Für die Krebsentstehung sind nach heutigen Vorstellungen Mutationen in bestimmten Genen somatischer Zellen verantwortlich, die ihrerseits durch chemische Modifikationen der DNA (DNA-Schäden) verursacht werden. Von besonderem Interesse als DNA-schädigende Agentien sind reaktive Sauerstoffspezies (ROS), die endogen - wie z.B. in der Lipidperoxidation oder mitochondrialen Atmungskette - oder exogen - z.B. durch Arzneimittel oder andere aus der Umwelt stammende Chemikalien - gebildet werden können. Dem Schutz der DNA vor dieser Schädigung und ihren Folgen dienen antioxidative Systeme und DNA-Reparatur, deren Effizienz von verschiedenen Genen der Zelle abhängig ist. Ziel dieser Arbeit war die Untersuchung des Einflusses bestimmter Faktoren auf die Bildung, Inhibierung (antioxidative Wirkung) und Reparatur oxidativer DNA-Schäden. Als Beispiel für exogene Stoffe, die zur Bildung oxidativer DNA-Schäden führen, wurden die Gyrasehemmer Ofloxacin und Norfloxacin nach Bestrahlung mit UV-360 untersucht. Unter Verwendung spezifischer DNA-Reparatur-endonukleasen als Sonden (Fpg-Protein, Endonuklease III, Endonuklease IV, Exonuklease III, T4 Endonuklease V) wurden spezifisch DNA-Modifikationen an zellfreier und zellulärer DNA quantifiziert. Es zeigte sich, daß es sich im Falle des Ofloxacins bei der ultimal mit der DNA reagierenden reaktiven Spezies um Hydroxylradikale handelt, während durch Norfloxacin Singulettsauerstoff entsteht. Durch Zusatz verschiedener Antioxidantien konnten diese Ergebnisse bestätigt werden. Im Gegensatz zu Hydroxylradikalen ist über die DNA-Schäden und Mutationen durch Alkoxyl-Radikale, die endogen bei der Lipidperoxidation entstehen, nichts bekannt. Die Substanz BCBT ([4-[(tert-Butyldioxy)carbonyl]benzyl]-triethyl-ammonium-chlorid) generiert Alkoxyl-Radikale. BCBT + UV-360 induzierte vorwiegend Fpg-sensitive Modifikationen, die durch Bestimmung mittels HPLC/ECD zu 83 ± 18% als 8-Hydroxyguanin identifiziert wurden. Der Vergleich des Einflusses der Zusätze tert-Butanol und Natriumazid auf die Schädigung mit BCBT mit anderen reaktiven Spezies zeigte klar, daß die Schädigung hier über Alkoxyl-Radikale verläuft. Die Analyse und Sequenzierung der durch BCBT induzierten Mutanten zeigte, daß vorwiegend GC->TA Transversionen gebildet werden, die auf 8-oxoG zurückzuführen sind. Auf der Ebene der Antioxidantien wurde der Einfluß des zelleigenen Glutathions untersucht. Mit der Depletion des Glutathion-Gehalts durch Vorbehandlung mit L-Buthionin-SR-sulfoximin (BSO) ging eine Erhöhung des Steady-State-Spiegels in den untersuchten AS52 Zellen einher. Selen ist ein wichtiges Spurenelement und u.a. Bestandteil von Glutathionperoxidasen (GPx). Um die Bedeutung von Selen bei der oxidativer DNA-Modifikationen bzw. deren Inhibierung zu untersuchen, wurden Natriumselenit und Ebselen eingesetzt. Ab einer Konzentration von 50 µM trat durch Natriumselenit eine Erhöhung des Steady-State-Spiegels auf (prooxidativer Effekt). Parallel mit der oxidativen Schädigung der DNA ist eine Erhöhung des zellulären Gehalts an Glutathion feststellbar. Ebselen bedingte in Konzentrationen bis 200 µM keine Erhöhung des Steady-State-Spiegels oder des Gehalts an reduziertem Glutathion. Beide Substanzen waren in der Lage, die durch sichtbares Licht und UV-B-Strahlung induzierten Einzelstrangbrüche zu reduzieren. Mikrokerne, die durch Schädigung mit den Agentien Kaliumbromat, Ro 19-8022 + Licht und Wasserstoffperoxid entstanden, waren ebenso durch Natriumselenit und Ebselen reduzierbar. In dieser Arbeit konnte ferner gezeigt werden, daß p53 keinen Einfluß auf die Reparatur UV-induzierter Modifikationen (Nukleotidexzisionsreparatur) und die Reparatur Fpg-sensitiver Modifikationen (Basenexzisionsreparatur) hat.