Effect of energy and protein supplementation on phosphorus utilization in lactating dairy cows

Two experiments were undertaken in which grass silage was used in conjunction with a series of different concentrate types designed to examine the effect of carbohydrate source, protein level and degradability on total dietary phosphorus (P) utilization with emphasis on P pollution. Twelve Holstein-Friesian dairy cows in early to mid-lactation were used in an incomplete changeover design with four periods consisting of 4 weeks each. Phosphorus intake ranged from 54 to 80 g/day and faecal P represented the principal route by which ingested P was disposed of by cows, with insignificant amounts being voided in urine. A positive linear relationship between faecal P and P intake was established. In Experiment 1, P utilization was affected by dietary carbohydrate type, with an associated output of 3.3 g faecal P/g milk P produced for all treatments except those utilizing low degradable starch and low protein supplements, where a mean value of 2.8 g faecal P/g milk P was observed. In Experiment 2, where two protein levels and three protein degradabilities were examined, the efficiency of P utilization for milk P production was not affected by either level or degradability of crude protein (CP) but a significant reduction in faecal P excretion due to lower protein and P intake was observed. In general, P utilization in Experiment 2 was substantially improved compared to the Experiment 1, with an associated output of 1.8 g faecal P/g milk P produced. The improved utilization of P in Experiment 2 could be due to lower P content of the diets offered and higher dry matter (DM) intake. For dairy cows weighing 600 kg, consuming 17-18 kg DM/day and producing about 25 kg milk, P excretion in faeces and hence P pollution to the environment might be minimized without compromising lactational performance by formulating diets to supply about 68 g P/day, which is close to recent published recommended requirements for P.

Nodal variations and long-term changes in the main tides on the coasts of China

The long-term changes in the main tidal constituents (O1, K1, M2, N2, and S2) along the coasts of China and in adjacent seas are investigated based on 17 tide-gauge records covering the period 1954–2012. The observed 18.61 year nodal modulations of the diurnal constituents O1 and K1 are in agreement with the equilibrium tidal theory, except in the South China Sea. The observed modulations of the M2 and N2 amplitudes are smaller than theoretically predicted at the northern stations and larger at the southern stations. The discrepancies between the theoretically predicted nodal variations and the observations are discussed. The 8.85 year perigean cycle is identifiable in the N2 parameters at most stations, except those in the South China Sea. The radiational component of S2 contributes on average 16% of the observed S2 except in the Gulf of Tonkin, on the south coast, where it accounts for up to 65%. We confirmed the existence of nodal modulation in S2, which is stronger on the north coast. The semidiurnal tidal parameters show significant secular trends in the Bohai and Yellow Seas, on the north coast, and in the Taiwan Strait. The largest increase is found for M2 for which the amplitude increases by 4–7 mm/yr in the Yellow Sea. The potential causes for the linear trends in tidal constants are discussed.

Interactive effect of cowpea variety, dose and exposure time on bruchid tolerance to botanical pesticides

Callosobruchus maculatus has for years remained a serious menace in cowpea in Sub-Sahara Africa. The objective of this study was to investigate the effect of genotypic cowpea (Vigna unguiculata (L.) Walp) varieties, time and dose on C. maculatus exposed to powders of Piper guineense and Eugenia aromatica. Irrespective of duration and botanicals, bruchid reared on KDV showed the highest tolerance to both plant materials; while their counterparts from IAR48V were the most susceptible. Median lethal time (LT50) also varied according to the plant materials; with the highest in KDV reared bruchid [P. guineense: KDV (18.31), IAR48V (9.27), IFBV (13.17); E. aromatica: KDV (76.01), IAR48V (5.59), IFBV (6.49)]. There was a significant impact of cowpea variety (V), exposure time (T) and dose (D) on the tolerance of C. maculatus to both plant materials. The effect of all two-way (VxT, VxD, DxT) and three way interactions (V×T×D) on the tolerance of C. maculatus to both plant materials was also significant. Varietal effect was more pronounced in bruchids exposed to E. aromatica; while exposure time was more pronounced in bruchids exposed to P. guineense.

Problems with accessibility to health services by persons with disabilities in Sao Paulo, Brazil

Purpose. To describe the occurrence of self-reported problems of accessibility to health services used by persons with disabilities in terms of social and health services variables. Methods. We performed a cross-sectional household survey designed to assess problems with accessibility to health services faced by persons with disabilities. We interviewed 333 persons in Sao Paulo city, in 2007. Variables related to the presence of accessibility problems, disabilities, gender, age, family head income, ethnicity, use of health services and others were analysed using frequencies, percentages, chi(2)-test, ANOVA and Poisson regression models. Results. 15.92% of the interviewed persons reported problems with accessibility to health services. Persons having multiple (prevalence ratios; PR = 2.91) or mobility disability (PR = 6.46) had more problems with accessibility than persons with hearing disability. Persons younger than 78 years old had more problems with accessibility; those who needed help to go to the health service (PR = 3.01) also. Conclusions. Persons with multiple or mobility disability, younger than 78 years, and those who needed help of others to go to the health service were more likely to have problems with accessibility to health services. This information could be one of the first steps to the management and/or planning of appropriate health services for persons with disabilities.

A new type of Brazilian propolis: Prenylated benzophenones in propolis from Amazon and effects against cariogenic bacteria

Ethanol extracts of four propolis samples (E1-E4) from Manaus (Brazilian Amazon) were analysed by HPLC/DAD/ESI-MS/MS and GC/EIMS. The major constituents of E2 and E4 were analysed by NMR ((1)H and (13)C) and ESI/MS/MS. The main constituents of E2 and E4 are polyprenylated benzophenones: 7-epi-nemorosone, 7-epi-clusianone (major E4 constituents), xanthochymol and gambogenone (major E2 constituents), making up a chemical profile so far unreported for Brazilian propolis. Aristhophenone, methyl insigninone, 18-ethyloxy-17-hydroxy-17,18-dihydroscrobiculatone B, and derivatives of dimethyl weddellianone A and B, propolones, and a scrobiculatone derivative, were detected as minor constituents. Triterpenoids (beta-amyrins, beta-amyrenone, lupeol and lupenone) were ubiquitous and predominant in El and E3. The extracts E2 and E4 were highly active against the cariogenic bacteria Streptococcus mitis, Streptococcus mutans and Streptococcus salivarius. E2 was more active than E4, probably due to a higher content of 2-epi-nemorosone, while the latter was richer in di-hydroxylated compounds. (C) 2010 Elsevier Ltd. All rights reserved.

Measurement of the energy spectrum of cosmic rays above 10(18) eV using the Pierre Auger Observatory

We report a measurement of the flux of cosmic rays with unprecedented precision and Statistics using the Pierre Auger Observatory Based on fluorescence observations in coincidence with at least one Surface detector we derive a spectrum for energies above 10(18) eV We also update the previously published energy spectrum obtained with the surface detector array The two spectra are combined addressing the systematic uncertainties and, in particular. the influence of the energy resolution on the spectral shape The spectrum can be described by a broken power law E(-gamma) with index gamma = 3 3 below the ankle which is measured at log(10)(E(ankle)/eV) = 18 6 Above the ankle the spectrum is described by a power law with index 2 6 followed by a flux suppression, above about log(10)(E/eV) = 19 5, detected with high statistical significance (C) 2010 Elsevier B V All rights reserved

Studier på nytt fordon för transport av skogsflis

Högskolan Dalarna har i samarbete med Naturbränsle i Mellansverige AB genomfört studier på ett nytt fordon för transport av skogsflis. Eftersom fordonet är utrustat med kran och skopa innebär det att flisskördaren kan tippa flisen direkt på marken, eller på en i förväg utlagd duk för att förhindra att föroreningar (grus, sten etc.) följer med vid lastningen av fordonet. Pro¬jektet har finansierats av EU-strukturfond Mål 2 Norra samt genom naturabidrag från deltag¬ande företag. Studier har även genomförts på lastväxlarfordon med container för att jämförel¬ser skall kunna göras mellan de båda fordonstyperna. Studierna omfattar sammanlagt tjugo lass, varav tio lass med det nya fordonet, fem lass med lastväxlarfordon och två containrar och fem lass med lastväxlarfordon och tre containrar. Den sammanlagda transportvolymen uppgick till 1 940 m3s. Tidsstudier har också genomförts på flisskördarens arbete, eftersom det i vissa delar är direkt beroende på vilket vidaretransportfordon som används. I de fall vidaretransporten sker med lastväxlarfordon vägs flisen innan den tippas i containern (en åtgärd för att fordonet inte skall överskrida tillåten lastvikt). Om lastvikten inte är begränsande genomför flisskördaren vissa åtgärder för att lastvolymen i respektive container skall kunna maximeras (t.ex. utjämning och viss packning av flisen med hjälp av kranen). I det fall vidaretransporten sker med det nya fordonet behöver flisskördaren inte väga flisen eftersom bilen är försedd med kranvåg. Där¬emot tillkommer andra arbetsuppgifter för flisskördaren, t.ex. preparering av avlägget (snö¬packning, sten- och buskröjning) samt hantering och utläggning av dukar.Arbetstiden för vidaretransporten är i huvudsak beroende av transportsträckan och medel¬transporthastigheten. När lastväxlarfordon används är arbetstiden dessutom beroende av last¬volymen (antalet containrar och deras volym) samt om tippmöjligheter endast finns på drag¬fordonet (containrar på släp måste omlastas till dragfordon innan flisen kan tippas) eller om tippmöjligheter finns på såväl dragbil som släp. Om släpet inte kan medföras till uppställ¬ningsplatsen för containrarna (p.g.a. alltför smal och kurvig väg eller utrymmesbrist för vänd¬ning av fordonsekipaget) påverkas även arbetstiden av avståndet mellan containrar och släp samt av medelhastigheten vid ”skotning” av containrar till och från släpet.Medelhastigheten vid transport var i stort sett densamma för de båda fordonstyperna. För last¬växlarfordonet med två containrar tog den totala arbetstiden (inklusive tom- och lasskörning) mellan 1,70 och 2,99 G0-tim per lass, vilket motsvarar en prestation på mellan 32 och 52 m3s/G0-tim. Arbetstiden för lastning och lossning varierade mellan 0,87 och 1,09 G0-tim/lass, eller 0,009-0,011 G0-tim/m3s (medeltal 0,98 G0-tim/lass, eller 0,011 G0-tim/m3s), vilket motsvarar en prestation på mellan 87 och 107 m3s/G0-tim.För fordonet med tre containrar tog den totala arbetstiden (inklusive tom- och lasskörning) mellan 2,40 och 3,53 G0-tim per lass, vilket motsvarar en prestation på mellan 30 och 45 m3s/ G0-tim. Arbetstiden för lastning och lossning varierade mellan 1,07 och 1,62 G0-tim/ lass, eller 0,011-0,016 G0-tim/m3s (medeltal 1,33 G0-tim/lass, eller 0,013 G0-tim/m3s), vilket mot¬svarar en prestation på mellan 64 och 89 m3s/G0-tim.Den totala arbetstiden för det nya fordonet (inklusive tom- och lasskörning) varierade mellan 2,11 och 5,08 G0-tim per lass, vilket motsvarar en prestation på mellan 18 och 45 m3s/G0-tim. Arbetstiden för lastning och lossning varierade mellan 0,96 och 1,46 G0-tim per lass, eller 0,01-0,02 G0-tim/m3s (medeltal 1,22 G0-tim/lass, eller 0,013 G0-tim/m3s), vilket mot¬svarar en prestation på mellan 65 och 94 m3s/G0-tim.

Utvärdering av nytt ekipage för vidaretransport av bränsleflis

SammanfattningHögskolan Dalarna har i samarbete med Naturbränsle i Mellansverige AB genomfört studier på ett nytt fordon för transport av skogsflis. Eftersom fordonet är utrustat med kran och skopa, innebär det att flisskördaren kan tippa flisen direkt på marken, eller på en i förväg utlagd duk för att förhindra att föroreningar (grus, sten etc.) följer med vid lastningen av fordonet. Pro-jektet har finansierats av Statens Energimyndighet (STEM) samt genom naturabidrag från del-tagande företag.Studier har även genomförts på lastväxlarfordon med container för att jämförelser skall kunna göras mellan de båda fordonstyperna. Studierna pekar på att det nya transportfordonet sanno-likt är ett bättre alternativ på stora objekt med långa transportavstånd och på objekt med otill-räcklig uppställningsplats för containrar. Mycket talar också för att det nya fordonet kan an-vändas på mycket små objekt under förutsättning att de ligger efter samma vägsträckning och under förutsättning att flisskördarens initialkostnad kan hållas på en rimlig nivå.Tidsstudier har också genomförts på flisskördarens arbete, eftersom det i vissa delar är direkt beroende på vilket vidaretransportfordon som används. I de fall vidaretransporten sker med lastväxlarfordon vägs flisen innan den tippas i containern (en åtgärd för att fordonet inte skall överskrida tillåten lastvikt). Om lastvikten inte är begränsande genomför flisskördaren vissa åtgärder för att lastvolymen i respektive container skall kunna maximeras (t.ex. utjämning och viss packning av flisen med hjälp av kranen). Dessa fordonsspecifika åtgärder tog i genom-snitt 0,09 min/m3s (fördelade på 17% vägning, 41% tippning och 42% utjämning/packning).I det fall vidaretransporten sker med det nya fordonet behöver flisskördaren inte väga flisen eftersom bilen är försedd med kranvåg. Däremot tillkommer andra arbetsuppgifter för flis-skördaren, t.ex. preparering av avläggsutrymmet (snöpackning, sten- och buskröjning), och/ eller hantering och utläggning av dukar. Dessa arbetsmoment tog i genomsnitt 0,10 min/m3s när dukar användes (fördelade på 8% sten-/buskrensning, 50% hantering av dukar och 41% tippning) och 0,05 min/m3s när flisen tippades direkt på marken (fördelade på 17% sten-/buskrensning och 83% tippning av flis i container). De fordonsspecifika arbetsuppgifterna som genomförs av flisskördaren tar m.a.o. ungefär lika lång tid när vidaretransporten genom-förs med lastväxlarfordon som med det nya fordonet när dukar används. Om flisen tippas på packad snö (inga dukar används) halveras den fordonsspecifika arbetstiden. I förhållande till flisskördarens totala arbetstid för flisning och transport utgör dock de fordonsspecifika arbets-uppgifterna en mindre andel, eller ca 15% av totala arbetstiden vid ett terrängtransportavstånd på ca 100 m när vidaretransporten sker med lastväxlarfordon eller det nya fordonet och dukar används, samt 8% när transporten sker med det nya fordonet och inga dukar används.Arbetstiden för vidaretransporten är i huvudsak beroende av transportsträckan och medel-transporthastigheten. När lastväxlarfordon används är arbetstiden dessutom beroende av lastvolymen (antalet containrar och deras volym) samt om tippmöjligheter endast finns på dragfordonet (containrar på släp måste omlastas till dragfordon innan flisen kan tippas) eller om tippmöjligheter finns på såväl dragbil som släp. Om släpet inte kan medföras till uppställ-ningsplatsen för containrarna (p.g.a. alltför smal och kurvig väg eller utrymmesbrist för vänd-ning av fordonsekipaget) påverkas även arbetstiden av avståndet mellan containrar och släp samt av medelhastigheten vid ”skotning” av containrar till släpet.Medelhastigheten vid transport på landsväg var densamma för de båda fordonstyperna (drygt 66 km/tim). Medelhastigheten var även densamma på skogsbilväg med god standard (ca 40 km/tim) och normal standard (ca 25 km/tim). Däremot pekar studien på att medelhastigheten på sämre skogsbilvägar är något lägre för det nya fordonet (knappt 20 km/tim) jämfört med lastväxlarfordonen (ca 20 km/tim). Medelhastigheten vid ”skotning” av containrar varierade mellan ca 5 km/tim och ca 25 km/tim beroende på transportavstånd och vägstandard.Arbetstiden för avställning av containrar på avverkningsobjektet (exkl. transport) låg i genom-snitt på ca 4 minuter för lastväxlarfordon med 2 containrar (en container på bilen och en på släpet). För lastväxlarfordon med tre containrar (en container på bilen och två på släpet) tog avställningen i genomsnitt drygt 13 minuter. Vid hämtning av flis på avverkningsobjektet tog lastningen för fordon med två containrar drygt 12 minuter och för fordon med tre containrar knappt 23 minuter. Lossning av flis vid värmeverk (inkl. vägning av fordon etc.) tog i genom-snitt ca 18 minuter för fordon med två containrar (tipp på bil och släp) och ca 35 minuter för fordon med tre containrar (endast tipp på bil).Lastning av flis på det nya transportfordonet tog i genomsnitt knappt 44 minuter när dukar användes och drygt 35 minuter när inga dukar användes. Tiden för lossning av flis på värme-verk/terminal varierade mellan ca 13 och 23 minuter med ett medelvärde på ca 17 minuter.Med underlag av genomförda tidsstudier har arbetstiden för transport (inkl. flisskördarens for-donsspecifika arbetsuppgifter) beräknats för tio avverkningsobjekt belägna i trakten av Mock-fjärd (total volym ca 4 000 m3s). Transportavståndet till mottagande värmeverk var mellan ca 30 och 60 km (enkel väg). Vid transport med lastväxlarfordon (2 + 3 containrar) har arbets-tiden beräknats till ca 122 G0-tim. Vid transport med det nya fordonet beräknas arbetstiden till ca 137 G0-tim när dukar används och ca 124 G0-tim när inga dukar används. Den totala transportsträckan har beräknats till ca 4 640 km när lastväxlarfordon används och ca 4 100 km när det nya fordonet används. I jämförelse med lastväxlarfordon visar studierna att det nya fordonet bl.a. har följande fördelar: •Transporterna kan ske mer planerat och i en lugnare takt (stressmomentet försvinner).•Beroendeförhållandet mellan fordonsförare och flisskördarens förare försvinner (vid transport med lastväxlarfordon krävs ständiga kontakter mellan förarna).•Risken för störningar i transportflödet minskar (fordonet kan lätt dirigeras om till andra objekt i händelse av maskinhaveri på flisskördaren, tjälrestriktioner etc.).•Miljövinsterna blir större jämfört med lastväxlarfordon som måste ställa ut tomma containrar innan flisningen kan påbörjas (mindre avgasutsläpp, väg- och broslitage).•Eftersom fordonet är utrustat med egen lastningsutrustning finns inget behov av last-maskiner på terminaler.•Möjligheter finns att lagra flisen kortare eller längre tid på avläggsplatsen (vid ett sy-stem baserat på lastväxlarfordon måste all lagring i skog ske i form av osönderdelat bränsle, alternativt sönderdelas bränslet och transporteras till terminal för lagring).Till nackdelarna med det nya transportfordonet hör bl.a. risken för att föroreningar följer med vid lastningen samt att framkomligheten på smala och krokiga skogsvägar är sämre jämfört med lastväxlarfordonet som kan ställa av släpet och ”skota” fram containrarna.

Measurement of the p(p)over-bar -> WZ+X cross section at root s=1.96 TeV and limits on WWZ trilinear gauge couplings

We present measurements of the process p (P) over bar -> WZ + X -> l 'nu(l ')l (l) over bar at root s = 1:96 TeV,where l and l ' are electrons or muons. Using 1 fb(-1) of data from the D0 experiment, we observe 13 candidates with an expected background of 4.5 +/- 0.6 events and measure a cross section sigma(WZ) = 2.7(-1.3)(+1.7) pb. From the number of observed events and the Z boson transverse momentum distribution, we limit the trilinear WWZ gauge couplings to -0: 17 <= lambda(Z) <= 0.21 (Delta k(Z) <= 0.29(lambda(Z) = 0) at the 95% C.L. for a form factor scale Lambda = 2 TeV. Further, assuming that Delta g(1)(Z) = Delta k(Z), we find -0.12 <= Delta k(Z) <= 0.29(lambda(Z) = 0) at the 95% C. L. These are the most restrictive limits on the WWZ couplings available to date.

Properties of l=1 B-1 and B*(2) Mesons

This Letter presents the first strong evidence for the resolution of the excited B mesons B-1 and B-2(*) as two separate states in fully reconstructed decays to B+(*())pi(-). The mass of B-1 is measured to be 5720.6 +/- 2.4 +/- 1.4 MeV/c(2) and the mass difference Delta M between B-2* and B-1 is 26.2 +/- 3.1 +/- 0: 9 MeV/c(2), giving the mass of the B-2* as 5746.8 +/- 2.4 +/- 1.7 MeV/c(2). The production rate for B-1 and B-2* mesons is determined to be a fraction (13.9 +/- 1.9 +/- 3.2)% of the production rate of the B+ meson.

Search for pair production of scalar bottom quarks in p(p)over-bar collisions at root s = 1.96 TeV

A search for direct production of scalar bottom quarks ((b) over bar) is performed with 310 pb(-1) of data collected by the D0 experiment in p (p) over bar collisions at root s = 1.96 TeV at the Fermilab Tevatron Collider. The topology analyzed consists of two b jets and an imbalance in transverse momentum due to undetected neutralinos (chi(0)(1)), with chi(0)(1) assumed to be the lightest supersymmetric particle. We find the data consistent with standard model expectations, and set a 95% C.L. exclusion domain in the (m(b), m(chi 1)(0)) mass plane, improving significantly upon the results from run I of the Tevatron.

Search for associated Higgs boson production WH -> WWW*-> l(+/-)nu l('+/-)nu(')+X in p(p)over-bar collisions at root S=1.96 TeV

We present a search for associated Higgs boson production in the process p (p) over bar -> WH -> WWW*-> l(+/-)nu l('+/-)nu(')+X in final states containing two like-sign isolated electrons or muons (e(+/-)e(+/-), e(+/-)mu(+/-), or mu(+/-)mu(+/-)). The search is based on D0 run II data samples corresponding to integrated luminosities of 360-380 pb(-1). No excess is observed over the predicted standard model background. We set 95% C.L. upper limits on sigma ->(p (p) over bar WH) x Br(H -> WW*) between 3.2 and 2.8 pb for Higgs boson masses from 115 to 175 GeV.