791 resultados para strategisk kommunikation
Resumo:
This dissertation synthesizes previous research and develops a model for the study of strategic development, strategic congruence and management control. The model is used to analyze a longitudinal case study of the Swedish engineering company Atlas Copco. Employing contingency theory, the study confirms that long-term survival of a company requires adaption to contingencies. Three levels of strategy are examined: corporate, business and functional. Previous research suggests that consistency between these levels (strategic congruence) is necessary for a company to be competitive. The dissertation challenges this proposition by using a life-cycle perspective and analyzes strategic congruence in the different phases of a life cycle. It also studies management control from a life-cycle perspective. In this context, two types of management control are examined: formal and informal. From a longitudinal perspective, the study further discusses how these types interact during organizational life cycles. The dissertation shows that strategic development is more complex than previous studies have indicated. It is a long, complex and non-linear process, the results of which cannot always be predicted. Previous models for strategy and management control are based on simple relationships and rarely take into account the fact that companies often go through different phases of strategic development. The case study shows that strategic incongruence may occur at times during organizational life cycles. Furthermore, the use of management control varies over time. In the maturity phase, formal control is in focus, while the use of informal control has a bigger role in both the introduction and decline phases. Research on strategy and management control has intensified in recent years. Still there is a gap regarding the coordination of complex corporate structures. The present study contributes with further knowledge on how companies manage long-term strategic development. Few studies deal with more than two levels of strategy. Moreover, the present study addresses the need to understand strategic congruence from a life-cycle perspective. This is particularly relevant in practice, when management in large companies face difficult issues for which they expect business research to assist them in the decision-making process.
Resumo:
Syftet med denna studie har varit att ta reda på vad aktuell forskning säger om vikten av användandet av naturvetenskapliga begrepp och det naturvetenskapliga språket i klassrumskommunikationen. Studien har använt sig av följande frågeställning för att förtydliga syftet: Hur kan begreppsanvändning i klassrummet i årskurs 1-8 påverka elevernas förståelse för naturvetenskapliga fenomen? Studiens design är en systematisk litteraturstudie där sökningar efter artiklar som är vetenskapligt granskade har gjorts i databaserna NorDiNa, DiVa, Summon och avhandlingar.se. Resultatet från sökningarna har legat till grund för studiens valda litteratur. Studien visar att användandet av begrepp i det naturvetenskapliga klassrummet är av stor vikt för elevernas begreppsförståelse och för utvecklingen av förståelsen för aktuellt naturvetenskapligt fenomen. Studien visar också att praktiskt arbetet med efterföljande diskussioner och kopplingar till begrepp är av stor betydelse för begreppsförståelsen. Att eleverna tillåts kommunicera begrepp på flera sätt i och utanför klassrummet är också positivt. Den systematiska litteraturstudien visar att pedagoger bör tillvarata unga elevers uppfattningar om begrepp för att dessa elever på ett bättre sätt ska kunna utveckla en djupare förståelse för begreppet. Att göra kopplingar mellan vardagsspråkets beskrivning av begrepp och det vetenskapliga begreppet är, enligt studien, ett bra sätt att närma sig naturvetenskapen och dess begrepp.
Resumo:
Den svenska kursplanen i engelska är utformad utifrån en kommunikativ språksyn. Elever ska därför utveckla en allsidig kommunikativ förmåga genom att bland annat använda språket muntligt. Det finns dock forskning som visar att många elever upplever en rädsla inför att tala på målspråket, vilket försvårar det kommunikativa lärandet. Vad som motiverar elever till muntlig aktivitet är därmed en väsentlig fråga. Dessvärre finns det få svenska studier som berör ämnet. Syftet med denna studie var därför att undersöka vad som motiverar elever i årskurs 4-5 till att bli muntligt aktiva i engelskundervisningen. Forskningsfrågorna fokuserar på när elever visar en vilja respektive ovilja att kommunicera, vad som motiverar elever till muntlig aktivitet samt vad lärare gör för att motivera elever till muntlig aktivitet. Dessa frågor har besvarats genom elva elevers och två lärares deltagande i en kvalitativ intervjustudie. Vad som främst visat sig motivera elever till muntlig aktivitet är ett tryggt klimat och en språklig säkerhet. Elever vill känna sig säkra på vad de ska säga och inte behöva vara oroliga för att säga fel eller att andra elever ska skratta åt misstag. Resultatet visar även på olika aktiviteter som kan vara fördelaktiga för att främja detta, såsom aktiviteter i mindre grupper. Vidare kan motiverande feedback också anses vara viktigt för att främja motivationen, med hänsyn till att många elever söker stöd av läraren vid muntliga aktiviteter för att känna sig säker i sin kommunikation. Studiens resultat samstämmer väl med den tidigare forskning som presenteras i studiens bakgrund, men för att kunna dra generella slutsatser efterfrågas ytterligare forskning inom ämnet.
Resumo:
Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare kan motivera elever i årskurs 4-6 till att bli muntligt aktiva i engelskundervisningen. Forskningsfrågorna fokuserar därför på vilka faktorer som påverkar elevers vilja att kommunicera likväl som vilka undervisningsmetoder som kan öka den muntliga aktiviteten i klassrummet. Dessa frågor har besvarats genom en systematisk litteraturstudie där sökning efter relevant vetenskaplig litteratur har genomförts i olika databaser.Därefter har ett urval av litteraturen genomförts vilket har lett till denna studies resultat. Resultatet visar på flera faktorer som påverkar elevers vilja att kommunicera. De främsta påverkande faktorerna har visat sig vara självförtroendet och motivationen. Vad det är som gör att elever väljer att kommunicera beror på hur dessa faktorer påverkar eleven. Elever kan i högre grad välja att kommunicera i samband med ett högt självförtroende och en motivation till att delta i muntliga aktiviteter. Resultatet visar även på flera metoder som lärare kan tillgå för att öka den muntliga aktiviteten i klassrummet. En gemensam nämnare för dessa metoder är att aktiviteter bör upplevas som meningsfulla likväl som bidra till elever som är säkra i sin muntliga kommunikation. Aktiviteter som uppfyller dessa kriterier kan därmed bidra till muntligt aktiva elever.
Resumo:
I denna studie undersöks det hur lärare använder kommunikation för att utveckla elevers matematiska förmågor i problemlösning samt om det finns något samband mellan kommunikation och problemlösning. Detta undersöktes genom observationer och intervjuer av fem grundskollärare i årskurserna 1-4. Resultatet visar att lärare anser att kommunikationen är nödvändig för att elever ska ges möjligheten att utveckla förståelse för matematisk problemlösning. Specifikt genom att alla elever behöver ges tid för sig själv, att reflektera kring problemets innehåll för att sedan kunna föra ett matematiskt resonemang tillsammans med andra. Detta sätt är något som alla lärare använder i arbetet med problemlösning. Att reflektera själv innan argumentation i grupp tas vid är viktigt för att ge eleverna möjlighet att förstå problemet och för att själva komma fram till en rimlig lösning med hjälp av en eller flera lämpliga strategier. Men även för att utveckla sina matematiska förmågor i problemlösning. Resultatet visar också att kommunikation kan ske på olika sätt med hjälp av abstrakta och konkreta verktyg vilket även forskning hävdar. Studiens slutsats visar att lärare och forskning anser att kommunikation är nödvändig för elevers utveckling i matematisk problemlösning och att elever bör ges möjligheten att argumentera, reflektera, resonera och analysera kring valda strategier på olika sätt för att utvecklas till effektiva problemlösare.
Resumo:
Bakgrund: Sjuksköterskor har i sitt dagliga arbete till uppgift att ge och ta emot rapport om patienterna hen vårdar. En god kommunikation krävs för att säkerställa att relevant information förmedlas och inte patientsäkerheten hotas. Syfte: Att beskriva strategier för hur kommunikationen kan förbättras vid överrapportering mellan sjuksköterskor inom den somatiska slutenvården. Metod: Litteraturöversikten är baserad på 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativ, kvantitativ och mixad ansats. Artiklarna identifierades via sökningar i databaserna Cinahl, PubMed och Web of Science. Resultat: Tre strategier framkom: personlig överrapportering, användandet av standardiserade formulär och överrapportering vid patientens säng. Strategierna gav en effektivare, säkrare och mer tidssparande överrapportering. Slutsats: En god kommunikation mellan sjuksköterskorna är oerhört viktigt för att bibehålla en trygg och säker vård för patienterna. För att få en förbättrad kommunikation mellan sjuksköterskor vid överrapportering kan olika strategier användas. Då sjuksköterskorna ofta har en hög arbetsbelastning så krävs det att överrapporteringarna är strukturerade för att inte tappa bort viktig information.
Resumo:
In a report of the National Board of health and welfare they statethat the chief's role in the health care profession, plays a major role in, among other things, their psychosocial work environment and that communication is carrying for the prerequisite to achieve this. In this paper a qualitative study has been made of how protective services workers feel that their work environment is affected by the power situation in relation to the head. This data has been analyzed based on theories of power, communication and sense of context (SOC). The results show that informants feel that the manager's way of communicating is important partly for sense of context (SOC) of their work, but also that it is dependent on communication for power visible or not.
Resumo:
The purpose of this thesis is to deepen the understanding of grown-up blind people’s non-verbal communication, including body expressions and paralinguistic (voice) expressions. More specifically, the thesis includes the following three studies: Blind people’s different forms of body expressions, blind people’s non-verbal conversation regulation and blind people’s experience of their own non-verbal expressions. The focus has been on the blind participants’ competence and on their subjective perspectives. I have also compared congenitally and adventitiously blind in all of the studies. The approach is mainly phenomenological and the qualitative empirical phenomenological psychological method is the primary methodological source of inspiration. Fourteen blind persons (and also some sigthed persons) participated. They have no other obvious disability than the blindness and their ages vary between 18 and 54. Data in the first two studies consisted of video recordings and data in the last study consisted of interviews. The overall results can be summarized in the following three points: 1. There are (almost) only similarities between the congenitally blind and adventitiously blind persons concerning their paralinguistic expressions. 2. There are mainly similarities between the two groups with respect to the occurrences of different body expressive forms. 3. There are also some differences between the groups. For example, the congenitally blind persons seem to have a limited ability to use the body in an abstract and symbolic way and they often mentioned that they have been told that their body expressions deviate from sighted people’s norms. But the persons in both groups also struggle to see themselves as unique persons who express themselves on the basis of their conditions and their previous experiences.