Förlossningsrädsla : Stöd till kvinnor med förlossningsrädsla

De senaste åren har antalet kejsarsnitt på humanitär indikation ökat i Sverige. Den vanligaste bidragande orsaken till detta är förlossningsrädsla. Med förlossningsrädsla menas att man känner ångest och fruktan inför sin förlossning. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa faktorer som kan påverka upplevelsen av förlossningsrädsla samt vilket behov av stöd förlossningsrädda kvinnor behöver. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie som omfattade 16 vetenskapliga artiklar. Vid granskningen av dessa artiklar bildades två huvudkategorier, dessa var; upplevelser och stöd. Resultatet visade att den vanligaste upplevelsen vid förlossningsrädsla var rädsla för smärta och oron för sin och sitt barns hälsa och välmående. Förlossningsförloppet var också något som orsakade rädsla hos vissa kvinnor. Mest utsatta för förlossningsrädsla var kvinnor som led av dålig självkänsla och tvivlade på sin prestationsförmåga. Kvinnans tidigare erfarenheter spelade en stor roll vid upplevelsen av förlossningen. Den bästa vård förlossningsrädda kvinnor kan få är stöd från sin omgivning och vårdpersonal. Den mest framgångsrika behandlingsmetod enligt denna litteraturstudie var terapi. En slutsats blev att det är viktigt att upptäcka kvinnans förlossningsrädsla i ett tidigt stadium och att omvårdnaden är individualiserad.

Icke-farmakologiska smärtlindringsmetoder inom pediatriken

Smärta är både en sensorisk och en känslomässig subjektiv upplevelse. Barn har ett välutvecklat smärtsinne och är mer emotionella än vuxna. Man bör sträva efter att lindra smärta, där har sjuksköterskan en viktig roll, hon kan se till så barnet får behandling för sin smärta. Det finns många olika icke-farmakologiska smärtlindringsmetoder som hjälper barn att hantera smärtsamma upplevelser, de ska reducera stress, bearbeta rädslor och stärka barnets copingmekanismer. Syftet med denna studie var att belysa icke-farmakologiska smärtlindringsmetoder (IFSM) inom pediatriken. Metoden som användes var litteraturstudie av femton vetenskapliga studier. Kategorierna som framkom var, IFSMs effekt, sjuksköterskans attityd till användande av IFSM, barns attityd till användande av IFSM och föräldrars attityd till användande av IFSM. IFSM används som ett komplement till farmakologiska medel för att lindra smärta. IFSM används av sjuksköterskor men tidsbrist, för stor arbetsbörda och kunskapsbrist minskar användandet. Sjuksköterskorna använde sig även ofta av distraktion men också förberedande information som var viktigt för barnens copingförmåga. Barn använder nästan alltid IFSM självständigt exempel på detta kan vara ställningsbyte, tankekontroll och vila. Föräldrarnas närvaro har en smärtlindrande effekt för barnen och tros vara den viktigaste IFSM. Slutsatser som kan dras är att IFSM används men att det behövs mer utbildning och tydligare rutiner för att öka användandet av IFSM samt mer forskning för att öka kunskapen inom området.

Men det är väl bara mensvärk? : En studie om hur det är att leva med endometrios

Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar en av tio kvinnor världen över. Vanliga symptom är menstruationssmärta, samlagssmärta och en nedsatt fertilitet. Diagnosen endometrios ställs oftast i samband med en titthålsoperation och kan i många fall dröja upp till flera år. Tidigare forskning på området har funnit att individer som lever med endometrios kan uppleva en minskad livskvalité, komplikationer med sociala relationer samt emotionella besvär. Syftet med föreliggande studie var att studera kvinnors upplevelse av endometrios. Åtta kvinnor intervjuades, samtliga bosatta i Stockholmsområdet. Resultatet visar på flera olika psykologiska aspekter som sjukdomen för med sig. En minskad livskvalité, komplikationer med sociala relationer och en nedsatt arbetsförmåga är aspekter som påverkas av de upplevda symptomen. En nedsatt fertilitet kan vidare skapa en reducering av individens självkänsla. Slutsatsen är att en tidigare diagnos och ökad forskning skulle kunna bidra till underlättande av endometriosdrabbades vardag och därmed förbättra deras livskvalité.

Stress på akutmottagningen ur ett sjuksköterskeperspektiv : En litteraturstudie

Sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar utsätts regelbundet för stress. Det medför psykiska och fysiska besvär för sjuksköterskor och försämrad omvårdnad för patienten. Studien avser att utifrån vetenskaplig litteratur sammanställa de faktorer som leder till stress för sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar och hur vården påverkas av stressade sjuksköteskor. Syfte Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka faktorer på akutmottagningen som upplevdes bidra till stress för sjuksköterskor som arbetar på en akutmottagning och hur stressen påverkar sjuksköterskors möjligheter att erbjuda en god vård för patienter på akutmottagningen. Metod Studien har genomförts som en litteraturstudie. I studien användes 15 artiklar som bestod av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Materialet hämtades i databaserna CINAHL och PubMed. Resultat Resultatet visar att det finns flera olika faktorer som bidrar till stress för sjuksköterskor på akutmottagningen. Stressande faktorer visade sig utifrån studierna i resultatet vara; hög arbetsbelastning och låg bemanning, avsaknad av tid för reflektion för sjuksköterskan, att vårda barn i stressade situationer, hot och våld på akutmottagningen, kommunikation samt smärta och lidande. Hur vården påverkas av sjuksköterskors stress på akutmottagningen var utifrån studierna att patientsäkerheten blev försämrad och att vårdrelationen påverkades. Slutsats Författarna drar slutsatsen att stress påverkar sjuksköteskors arbetsuppgifter på akutmottagningen. Patienters möjlighet till patientsäker och god vård på akutmottagningen påverkas negativt av stressade sjuksköterskor. För att komma till rätta med sjuksköterskebristen på akutmottagningar så är det av betydelse för sjukhusledningen att arbeta preventivt mot stressade sjuksköterskor.

Att leva med kroniska sår En litteraturöversikt

Bakgrund: Kroniska sår innefattas av bensår, fotsår, trycksår, diabetessår, sårskada, tumörer, reumatiska sår och vårdskador vid komplikationer efter kirurgiska ingrepp, som inte har läkt inom 6 veckor. Forskning visar att trots att förebyggande strategier används, utvecklas det sår som kräver behandling. I mötet med vården är en god omvårdnad och en god vårdrelation viktig. Bristen på dessa leder ofta till ett lidande som individen måste kämpa emot med copingstrategier. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa personers erfarenhet av att leva med kroniska sår. Metod: En litteraturöversikt gjordes i denna studie med 15 vetenskapliga artiklar, som bestod av både kvantitativ och kvalitativ metod. Resultat: 3 huvudkategorier identifierades: begränsningar, lidande samt coping. Deltagarna ansåg att en brist på information samt begränsningar i vardagen påverkade individens sociala umgänge och fysiska aktivitet. Smärta, skam och rädsla ledde till depression. För att hantera detta använde individerna sig av familjen och stöd av vårdpersonalen Slutsats: Det framkom att individernas dagliga liv påverkades av det kroniska såret. Den konstanta smärtan orsakade sömnsvårigheter hos individen, vilket ytterligare försvårade hanteringen av smärtan och vardagen. Kontinuitet hos vårdpersonal och i behandlingen gav personerna en trygghet och en ökad förståelse för sitt tillstånd. Det belystes att det var viktigt att vårdpersonalen ser individen bakom såret, och inte bara lägger sitt fokus på sårläkningen och behandlingen.

Patienters erfarenheter vid behandling av svårläkta bensår : En litteraturstudie

Introduktion: I Sverige är svårläkta bensår ett utbrett problem som ofta kräver långvarig behandling. För att behandla bensår krävs att sjuksköterskan och patient samarbetar. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa erfarenheter hos patienter som lever med behandling av svårläkta sår. Metod: Metoden som använts är en litteraturstudie vilken baseras på en sammanställning av befintlig forskning. Sökningar efter vetenskapliga artiklar gjordes i databaserna Cinahl och PubMed och resulterade i 11 artiklar vilka granskats utifrån Polit och Becks kvalitetsgranskningsmallar. Alla artiklars resultat lästes igenom flera gånger och viktiga delar ströks under och klipptes ut. De urklippta delarna skapade tre kategorier med vardera två underkategorier. Resultat: I litteraturstudien framkom att patienter ofta fokuserade mycket på hur relationen till sjuksköterskan såg ut.  Det framkom att smärta var det patienterna oftast tog upp angående sitt fysiska mående och att de upplevde att de sällan fick tillräckligt gehör från sjuksköterskan angående sin smärta. Slutsats:  De flesta patienterna uttryckte negativa erfarenheter av hur själva sårbehandlingen kändes men att en god relation till sjuksköterskan var det som kändes mest värdefullt.

Measuring function and mobility among clients with diabetes in Samoa

The aim of the thesis was to collect baseline data and to investigating suitable physical tests and a self-rapport questionnaire. Collected data was used to find a routine measurement when investigating foot health, function and mobility among clients suffering from diabetes in Samoa. Twenty-one participants suffering from diabetes were included in the study. Clients answered the Foot function index (FFI) questionnaire and performed physical tests, consisting of Bergs balance scale (BBS) and Time up and go (TUG). Results from the physical tests revealed a great balance disturbance and mobility limitations among the majority of the clients. General high weight and BMI was measured among both genders. Subjects with the highest BMI performed lowest time during TUG test. The statistic analyze revealed a strong correlation between the two physical tests, indicating that one of the tests could be applied as a routine measurement in the future, when evaluating function and mobility in Samoa. The compilation of self-report questionnaires indicated a general good foot health with a low amount of pain, disabilities and activity limitations.

Wow, du klarade det och så bra det gick : Skolsköterskors erfarenhet av lågstadiebarn som inte vill medverka vid vaccination.

Introduktion: Vaccination är en viktig del i skolsköterskans uppdrag och utförs till barn i åldrarna 6-18 år. Det är en förebyggande åtgärd som minskar risken för insjuknande, funktionsnedsättning, spridning av sjukdomar och för tidig död. Vaccinering under barndomen är procedurer som många gånger framkallar smärta och ångest. Traumatiska händelser relaterat till detta kan leda till att folk medvetet undviker hälso- och sjukvård, vilket i sin tur kan leda till skadliga hälsoeffekter på folkhälsonivå om till exempel vaccinationer undviks på grund av detta. Syfte: Att beskriva skolsköterskans erfarenheter av vaccinationer hos lågstadiebarn som ej vill medverka vid vaccination men där slutresultatet ändå upplevts som positivt. Metod: En kvalitativ retrospektiv studie inspirerad av Kritisk Incident Teknik (CIT). Data samlades in genom intervjuer från elva yrkesverksamma skolsköterskor i Göteborg. Bearbetningen av data utfördes utifrån kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: Analysen av de utförda intervjuerna resulterade i fyra stycken huvudkategorier; vårdnadshavarens beteende, vikten av förberedelser och information, barnets autonomi samt skolsköterskans förhållningssätt. Diskussion: Ett viktigt stöd under vaccinationstillfället är en trygg vårdnadshavare. Förberedande information med både barnet samt vårdnadshavare anses betydelsefullt och bör anpassas efter barnets behov. Skolsköterskan behöver ibland ta kommandot över situationen, och ibland krävs det att vänta tills barnet är redo. Skolsköterskan använder sig av olika metoder före, under och efter proceduren.