Coherent childbearing

Background: Over the last 10 years, Australia's spontaneous vaginal birth rate has decreased approximately 1% each year and the caesarean section rate has increased approximately 1% each year. This trend has serious implications for the health of women and babies. As midwives we are the caretakers of normal birth and therefore partly responsible for its decline and the solution to its decline. Although antenatal education is in a potentially powerful position to promote normal birth, a structured review conducted as part of this thesis found that it does not realise that potential. Currently framed in pathogenesis, antenatal education in particular and maternity services in general, are in need of reframing. The theory of salutogenesis may offer a new lens as it focuses on health rather than illness. Sense of coherence is the cornerstone of salutogenesis and is a predictive indicator of health. What is unclear is the role pregnant women's sense of coherence plays in their birthing outcomes. This study explored associations between pregnant women's sense of coherence, their pregnancy choices, their anticipated labour choices, their labour and birthing outcomes as well as factors associated with modification to sense of coherence from the antenatal to postnatal periods. Methods: After a comprehensive review of the literature, questionnaire development and psychometric tool testing and modification, a longitudinal survey was conducted where eligible women completed a questionnaire before the 30th week of pregnancy (Phase One) and approximately 8 weeks after birth (Phase Two). Eligible women were less than 30 weeks pregnant with a single fetus, could read and write in English and lived in the Australian Capital Territory in Australia. Phase One provided information on women's sense of coherence scores, Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS) scores, Support Behaviour Inventory (SBI) scores, pregnancy choices including care proVider, planned place of birth, planned birth type and anticipated epidural use and demographics. Phase Two provided information on women's sense of coherence scores, EPDS scores and their labour and birthing outcomes. Findings: 1074 women completed Phase One representing a 61.3% response rate. 753 women completed Phase Two representing a 70.1% retention rate between phases. Compared to women with low sense of coherence, women with high sense of coherence were older, reported fewer pregnancy conditions such as diabetes or hypertension, were less likely to have depressive symptoms, were more likely to feel well supported, were less likely to experience a caesarean section and more likely to experience an assisted vaginal birth. Sense of coherence was not associated with women's pregnancy choices. Higher EPDS scores, lower sense of coherence and greater satisfaction with birth were associated with an increase in women's sense of coherence from the antenatal to the postnatal period. Decreased birth satisfaction and experiencing epidural anaesthesia in labour and assisted vaginal birth were associated with a decrease in sense of coherence from the antenatal to the postnatal period. Conclusion: Strong sense of coherence in pregnant women halved the likelihood of experiencing caesarean section compared to women with low sense of coherence. Sense of coherence is a modifiable predictor of women's childbearing health and was found to be raised by birth satisfaction and lowered by birth dissatisfaction and labour interventions. These important findings add to the limited body of knowledge about sense of coherence and childbearing.

Erfarenheter från lärandeseminarier : Barn som anhöriga: Reflektioner från följeforskning

Under 2015 genomfördes nationella lärandeseminarier för att stärka implementeringen av den lag som ger barn rätt till information, råd och stöd när en förälder plötsligt avlider, är svårt sjuk eller skadad (HSL 2g §). Satsningen var ett förbättringsarbete som omfattade sex landsting som med hjälp av en projektledning träffades vid fyra tillfällen från januari till september. Två av träffarna skedde i Stockholm och två var digitala. Under våren 2015 knöts följeforskning till arbetet med frågeställningar om vilka resultat förbättringsarbetet gav och hur deltagarna upplevde arbetssättet. Syftet var att lyfta fram vad satsningen gav samt att lära inför framtida satsningar – är lärandeseminarier ett användbart arbetssätt för nationella implementeringssatsningar? Rapporten visar att lärandeseminarier tycks vara en användbar form. Teamen kan redovisa att de uppnått många av de mål som de föresatte sig under projekttiden. Det handlade om kartläggning av kunskapsläge och strukturer, kompetensutveckling samt utveckling av rutiner och material. Teamen uppskattade också att få delta i ett nationellt sammanhang som gav inspiration. Samtidigt framkom det önskemål om fortsatt och ännu mer handfast stöd i fortsatt implementering i klinisk verksamhet.

Hinder och Drivkrafter : Projekt Branschvis Energieffektivisering

Föreliggande rapport är en del av utvärdering av projektet BEE – Branschvis energieffektivisering. Projektet BEE – Branschvis Energieffektivisering Projektet genomfördes under 2013-2014 i Dalarna och Gävleborgs län. Projektägare var Länsstyrelsen Dalarna i samarbete med Gävle-Dala Energikontor. Projektet finansierades med medel från Energimyndigheten, Region Gävleborg och Länsstyrelsen Dalarna. Samarbete inleddes med små och medelstora industrier (SME) inom följande branscher: sågverk, teknikföretag, träindustrier, kött- och livsmedelsindustrier, alpina skidanläggningar, turisthotell, drivmedelsstationer och livsmedelsbutiker. För varje bransch har projektet anlitat en specialiserad energikonsult som hjälpt företagen med energikartläggningar och gett stöd för planering av åtgärder. 125 företag medverkade i projektet, varav 116 stycken gjorde en heltäckande energikartläggning. Sammanlagt togs mer än 1 750 förslag på åtgärder fram. I projektidén för BEE ingick även att engagera energi- och klimatrådgivarna i genomförandet, för att på så sätt bidra till kompetensutveckling. Syftet med projektet var att fokusera på energikartläggningar och genomförande av åtgärder. Själva energikartläggningarna har inte genomförts med finansiering av projektet, utan som en affärsmässig uppgörelse mellan företagen och vald energikonsult. Syftet med föreliggande rapport är att studera förutsättningar för en implementering av åtgärder för energieffektivisering som framkommit vid de genomförda energikartläggningarna från projekt BEE. Genom intervjuundersökningar och enkätstudier har drivkrafter och hinder studerats för energieffektivisering samt hur företagen arbetar med internt energieffektivisering. Som komplement till detta är även en analys gjord avseende ekonomiska förutsättning för energieffektivisering i de studerande branscherna (se appendix 1). De resultat som presenteras i denna rapport har gjorts med representanter från olika befattningar inom de analyserade industrierna. Alla har gett sin syn på hinder och drivkrafter för energieffektivisering samt hur det interna energieffektiviseringsarbetet fortgår inom deras organisation och hur det kan förbättras. Resultat från intervjuundersökningar och enkätstudier visar bl.a. att inom branscherna teknikföretag, kött- och livsmedelsindustrier, alpina skidanläggningar, drivmedelsstationer, turisthotell och livsmedelsbutiker är kostnadsbesparingar är en av de tre främsta gemensamma drivkraften, samt att brist på investeringskapital eller osäkerhet kring investeringsberäkning anges som ett av de främsta hindren för energieffektivisering. Inom branscherna sågverk och träföretag är beteende och attityder rankat som främsta hindret för energieffektivisering samt stöd från högsta ledningen den största drivkraften för att genomföra energieffektiviseringar. Resultat från studien visar också att projekt BEE bidragit med ytterligare kunskap om möjligheten att energieffektivisera, samt även att projektet har medfört ett mer aktivt energieffektiviseringsarbete inom den egna organisationen.