Sjuksköterskors attityder gentemot patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem : - En litteraturstudie

Syftet var att beskriva sjuksköterskors attityder gentemot patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem. Studien genomfördes som en litteraturstudie där sökorden nurs* och attitudes kombinerades med alcohol, misus* och drug abuse i databaserna Cinahl och PubMed. Resultatet visade att sjuksköterskor hade fördomar gentemot patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem. Sjuksköterskor ansåg att dessa patienter var oförutsägbara och farliga för andra och sjuksköterskor beskrev även en rädsla för dessa patienter. Även positiva attityder hos sjuksköterskor framkom, då vissa sjuksköterskor ville hjälpa patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem. Sjuksköterskor ansåg att det ingick i deras yrkesroll att vårda patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem. Det fanns en ovilja hos sjuksköterskor att vårda denna patientgrupp och sjuksköterskorna ansåg att patienterna enbart skulle vårdas av specialister. Slutsatsen som kunde dras av resultatet var att flera sjuksköterskor hade fördomsfulla attityder och bristande respekt gentemot patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem. Sjuksköterskorna kände även rädsla och hade viss ovilja att vårda patienterna. Vissa sjuksköterskor hade positiva attityder gentemot patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem och ville vårda dem. Sjuksköterskor som arbetade på missbruksavdelningar hade mer empatiska attityder gentemot patienterna. Utbildning inom alkohol och narkotika kunde förbättra sjuksköterskors attityder gentemot patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem.

Faktorer som påverkar vårdmötet mellan sjuksköterskan och barn med övervikt : En Litteraturstudie

Syftet med denna studie var att kartlägga faktorer som påverkade vårdmötet mellan sjuksköterskan och barn med övervikt. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Artiklar söktes i databaserna Cinahl och PubMed samt sökmotorn ELIN. Efter kvalitetsgranskning valdes 10 vetenskapliga artiklar ut till analys. I resultatet framkom det olika teman såsom sjuksköterskans förhållningssätt, kommunikation, utbildning och arbetsmiljö som alla hade påverkan på vårdmötet. Sjuksköterskors brist på motivation och empati i vårdmötet gjorde att barnens möjligheter till delaktighet och självbestämmande påverkades negativt. Sjuksköterskor hade en känsla av att det var svårt att bemöta överviktiga barn på ett professionellt sätt bland annat på grund av bristfällig utbildning. Stress och tidsbrist var ytterligare två faktorer som försvårade ett professionellt vårdmöte. Kommunikationen var en viktig faktor som påverkade vårdmötet enligt barnen. Barnen ansåg att sjuksköterskan skulle arbeta lugnt med respekt för integritet samt beakta sekretessen allt för att barnet inte skulle bli generad i vårdmötet. Slutsatsen av denna studie är att det finns ett stort antal faktorer som tillsammans påverkar vårdmötet. En viktig faktor som påverkar till ett professionellt vårdmöte är framförallt vidareutbildning för sjuksköterskor om övervikt hos barn enligt uppsatsförfattarna.

Palliativ vård : Sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård i kommunalt särskilt boende. En kvalitativ studie

Syftet med studien var att undersöka verksamma sjuksköterskors erfarenheter av vård i livets slutskede i kommunalt särskilt boende. I föreliggande studie har en kvalitativ design med deskriptiv fenomenologisk ansats använts. Deltagare i studien var fyra strategiskt utvalda sjuksköterskor verksamma inom äldrevård vid särskilda boenden i ett litet samhälle i Sverige. Intervjun koncentrerade på händelseförlopp och struktur i det valda ämnet. Frågorna koncentrerades kring sjuksköterskans roll, patientens autonomi, symtomlindring, närståendes roll samt reflektioner kring förbättringsarbete. Analysen genomfördes enligt Husserl´s metod i fyra steg med intention att ge kunskap om fenomenet vård i livets slutskede på kommunalt särskilt boende. Sjuksköterskan upplevde sin roll som mycket viktig i vården kring den döende patienten. Sjuksköterskan upplevde att hon hade en nyckelroll och organiserade arbetet kring den döende patienten. Sjuksköterskan var beroende av information från närstående och omvårdnadspersonal för att uppnå ett tillfredsställande resultat. Symtomlindring var centralt men det förekom att symtomlindringen inte var optimal. Sjuksköterskorna använde klinisk blick och tidigare erfarenheter i bedömning gällande symtom.

Sjuksköterskans syn på sin yrkesroll i den kommunala äldreomsorgen. : en empirisk studie med kvantitativ ansats

Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskans syn på sin yrkesroll i den kommunala äldreomsorgen. Metod: studien är en empirisk studie med kvantitativ ansats och utförd i form av en enkätstudie, speciellt utformad för denna studie. Populationen bestod av 24 sjuksköterskor i en liten kommun i mellersta Sverige. Av dessa valde 22 sjuksköterskor, 92 %, att besvara enkäten. Resultat: Flertalet av sjuksköterskorna hade arbetat många år inom kommunen och var nöjda med sitt arbete och sin arbetstid. Tillsammans hade sjuksköterskorna ett mycket brett kunnande inom omvårdnadsområdet, men kunskaper och erfarenheter togs inte tillvara till fullo. Det fanns ändå en önskan om fortsatt kompetensutveckling. Sjuksköterskans ansvar var mycket stort. Arbetsbördan var stor och ensamarbete förekom. Samarbetet med teamet kring patienten var gott och vården av de gamla upplevdes god. Stöd fann sjuksköterskan hos ledningen och hos kollegorna. Det patientnära arbetet hade fått ge vika för mer konsultativt arbete och dokumentation. Konklusion: Sjuksköterskans kompetens och erfarenhet borde tas tillvara på ett bättre sätt. Den patientnära omvårdnaden har fått ge vika för dokumentation och vårdande på distans. Sjuksköterskan behöver komma närmare patienten som hon har det medicinska ansvaret över och finns där för.

Existentiell omvårdnad till patienter inom palliativ vård : En jämförande kvantitativ enkätstudie

Syftet: Syftet med denna studie var att undersöka vilka förutsättningar och erfarenheter som distriktssköterskor och sjuksköterskor (n=18) i hemsjukvården i norra Dalarna hade för att utföra existentiell omvårdnad till patienter inom palliativ vård. Syftet var dessutom att undersöka eventuella skillnader beträffande erfarenheter och förutsättningar mellan medicinskt omfattandehemsjukvård (MOH) och vårdcentralernas hemsjukvård (VC).Metod: Studien hade en komparativ tvärsnittsdesign med kvantitativ ansats. Datainsamlingen skedde via en semistrukturerad enkät. Kvantitativ data analyserades statistiskt och kvalitativadata genom innehållsanalys.Resultat: Ingen skillnad mellan MOH:s och VC:s förutsättningar att utföra existentiell omvårdnadsamt i upplevelsen av hur nöjd vårdgivaren var med sin existentiella omvårdnad kundepåvisas. Däremot fanns skillnader i hur ofta existentiell omvårdnad utfördes inom respektivearbetsplats. Skillnad fanns också mellan deltagare som genomgått specifika kurser respektiveej, i upplevelsen att ha kunskap att identifiera och bemöta existentiella upplevelser hospatienter i palliativ vård. Innehållsanalysen visade att distriktssköterskan måste vara närvarande, kunna bemöta och bekräfta patientens behov för att utföra ett bra arbete. Brist på tidoch fokus påverkade vårdsituationen negativt. Joyce Travelbees teori om omvårdnad som en mellanmänsklig process i vilken en professionell sjuksköterskas uppgift var att etablera enmänsklig relation, valdes som omvårdnadsteoretisk förankring.Konklusion: Resultatet åskådliggjorde betydelsen av utbildning för att kunna identifiera och bemöta patienters existentiella upplevelser inom palliativ vård.

Upplevelsen av massage och dess påverkan på besvär hos patienter med bröstcancer

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur massage kan påverka patientens besvär i samband med bröstcancer. Syftet var även att belysa dessa patienters upplevelse av massage. Genom att göra en litteraturstudie fick författarna en kunskapsöversikt inom detta område. Författarna har använt sig av databaserna Cinahl (EBSCO) och Medline (EBSCO), samt informationstjänsten Elin@Dalarna. 12 vetenskapliga artiklar ligger till grund för litteraturstudiens resultat. Resultaten visade på att olika typer av massage påverkade bland annat välbefinnandet, smärta och sömnen hos patienterna med bröstcancer, detta i positiv riktning. Massagen visade sig även ha effekt på upplevelsen av ångest, oro och depression. Volym av lymfödem har visat sig kunna minska efter massage. Patienterna i studierna uppgav att få massage upplevdes som en verklighetsflykt från obehaget som följer med cellgiftsbehandling. Författarna anser att massage kan vara en bra komplementär omvårdnadshandling för sjuksköterskor att erbjuda, informera om eller utföra på patienter med bröstcancer.

Hur sjuksköterskan och vården påverkas av hög arbetsbelastning

Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa hur den höga arbetsbelastning som förekommer inom dagens sjukvård påverkar sjuksköterskan och vården av patienten. Artikelsökning genomfördes i databasen Science Direct. Sammanlagt inkluderades 10 artiklar i studien, fem kvalitativa och fem kvantitativa. Resultatet visade att en hög arbetsbelastning påverkade sjuksköterskan på flera områden. Till exempel så fick hon inte den tid hon behövde med patienten för att göra ett tillfredsställande arbete. Den höga arbetsbelastningen påverkade sjuksköterskan då hon inte alltid hann med att ge den önskade vården. Det fanns även faktorer i arbetsmiljön som underlättade hennes arbete som ett väl fungerande samarbete med kollegorna. Sjuksköterskor var också beroende av ett bra kollegialt stöd och behövde få tid för att ta söka ny kunskap. Sjuksköterskans arbetsbelastning bör vara så att hon kan hantera och ha kontroll över sitt arbete. Kommunikationen mellan den anställde och ledningen var viktig, för att sjuksköterskan skulle kunna ge en vård av hög kvalitet.

Personlighet och val av utbildning

Påverkar vår personlighet de utbildningsval vi gör i livet? Denna fråga ligger till grund för studien som gjordes på ekonom- och sjuksköterskestudenter på Uppsala Universitet. I studien deltog 120 personer och undersökningsdeltagarna (Ud) var jämnt fördelademellan ekonomer/sjuksköterskor och kvinnor/män. Studien genomfördes genom att Ud fick svara på 48 stycken påståenden som utgick från Eysenck Personality Inventory (EPI). Tidigare forskning har påvisat skillnader i personlighet mellan ekonom- och vårdstudenter. Syftet med studien var att undersöka om det fanns någon skillnad i personlighet mellan ekonom- och sjuksköterskestudenter. Studien visade inga signifikanta skillnader i personlighet mellan studentgrupperna. Den slutsats som drogs i denna studie, var att vår personlighet inte påverkar utbildningsvalen ekonom- och sjuksköterska.

Är organisationen mogen för evidensbaserad vård? : översättning och validering av Alberta Context Tool och beskrivning av sjuksköterskors skattning av kontextuella faktorer inom ortopedisk vård

Syftet med denna studie var att reliabilitetstesta Alberta Context Tool (ACT) i svensk hälso- och sjukvård och beskriva ortopedsjuksköterskors skattning av kontextuella faktorer såsom ledarskap, arbetskultur, återkoppling, utvecklingsmöjligheter och forskningsanvändning, som kan påverka möjligheten att omsätta forskningsresultat i vårdarbetet. Urvalet bestod av 119 sjuksköterskor som arbetade på ortopediska vårdavdelningar på sex olika sjukhus i mellersta Sverige. ACT är ett frågeformulär framtaget utifrån de senaste årens forskning om vilka faktorer i kontexten som har betydelse för sjuksköterskors forskningsanvändning. Reliabilitetstest gjordes enligt analys med Chronbach`s Alpa och innehållsvaliditet. Resultatet visade att ACT var relevant att användas för sjuksköterskor som arbetar på ortopedisk vårdavdelning i Sverige. Reliabilitetstesten med Chronbach´s Alpa gav värden nära 0,7 för de åtta frågeområden som behandlar kontexten.Sjuksköterskorna rapporterade att det fanns brister i många av de delar av kontexten som enligt forskning visat sig ha betydelse för möjligheten att implementera evidensbaserad vård. Sjuksköterskorna trivdes med sitt arbete och kände att deras kunskaper värderades högt i vårdteamet. Resultatet visade dock att det inte fanns tillräckligt stöd från ledningen för att utveckla vården. De rapporterade att de nästan inte alls fick återkoppling i vårdarbetet. Det saknades stödfunktioner och strategier för att implementering av forskningsresultat skulle vara möjligt att implementera i vårdarbetet. Majoriteten av sjuksköterskorna såg positivt på forskningsanvändning.

Faktorer som påverkar sjuksköterskans arbetsrelaterade stress samt konsekvenserna av detta : En litteraturstudie

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans arbetsrelaterade stress samt att ta reda på vilka konsekvenser detta kan leda till. Metod: Examensarbetet utfördes som en litteraturstudie med 14 vetenskapliga artiklar. Datainsamling gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Huvudresultat: De faktorer som tydligast framkom genom artiklarnas resultat handlade om sjuksköterskornas psykiska och fysiska arbetsmiljö, vilket innefattar bland annat skiftarbete, relationer till arbetsgruppen, att bli utsatt för olika typer av hälso- och säkerhetsrisker samt att bemöta död och döende. Det framkom dessutom att besparingar och omstruktureringar var en av de mest frekvent nämnda stressfaktorerna för sjuksköterskor, liksom arbetsbelastning, krav och förväntningar. De konsekvenser som tydligast dök upp genom studiernas resultat handlade om hur sjuksköterskorna kunde drabbas både psykiskt och fysiskt, samt hur det kunde leda till konsekvenser gällande patientsäkerhetsrisker. Slutsats: Litteraturstudiens författare har utifrån resultatet kunnat dra slutsatsen av hur viktig en god arbetsmiljö är för att kunna erbjuda en trygg och säker vård. De faktorer som påverkar sjuksköterskans arbetsrelaterade stress leder inte endast till konsekvenser för hur sjuksköterskan kan drabbas både psykiskt och fysiskt, utan kan även leda till konsekvenser gällande patientsäkerhetsrisker.

Sjuksköterskans upplevelser av den palliativa vården vid användadet av Liverpool Care Pathway

Syftet var att studera hur den palliativa vården upplevs av sjuksköterskor vid användandet av Liverpool Care Pathway. Studien baserades på data från sex informanter på särskild boende/korttidsboende i en kommun i Dalarna. Studien har en kvalitativ design med innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Analys av insamlad data resulterade i de tre kategorierna: Tydliga kriterier ger trygghet i vården, Omvårdnadsarbetet har utvecklats och tydligare information. Resultatet visade att tydliga kriterier vid användningen av Liverpool Care Pathway i den kommunala vården gav den palliativa patienten trygghet i omvårdnaden vid livets slut samt klara kriterier som gjorde att personalen tillämpade lika arbetsätt i den palliativa vården. Att stanna kvar i hemmet vid livet slut var en självklarhet för den palliativa patienten när Liverpool Care Pathway var infört i kommunen. Information till anhöriga och patienten i livets slut hade underlättats då Liverpool Care Pathway tillhandahöll tydlig information om den palliativa patientens status. Studiens resultat visade att den palliativa vårdens dokumentation kvalitetssäkrats och utvecklats genom att Liverpool Care Pathway införts i den kommunala vården. 

Kommunala sjuksköterskors upplevelser av stress i sin arbetssituation : En kvalitativ studie

Syftet var att undersöka vad som framkallade upplevelser av stress hos sjuksköterskor inom kommunal äldrevård samt att belysa hur sjuksköterskorna gjorde för att hantera dessa situationer. Studien hade en kvalitativ deskriptiv design och data samlades in med hjälp av enskilda intervjuer med sex sjuksköterskor. Materialet analyserades enligt Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultatet visade att sjuksköterskorna hade egna krav som inte kunde motsvaras och att verksamheten stundtals inte gav förutsättningar för sjuksköterskorna att utföra ett bra omvårdnadsarbete. Vårdpersonal och anhöriga ställde ibland högre krav än vad sjuksköterskorna kunde motsvara vilket kunde leda till en känsla av frustration. Det förekom även att samarbetet med andra vårdverksamheter inte motsvarade sjuksköterskornas förväntningar. Däremot erhölls olika slags stöd från kollegor som underlättade i den stressande situationen. Vidare vidtog sjuksköterskorna även egna åtgärder för att hantera förekommande stress. Att arbeta under stress och tidspress är påfrestande, både psykiskt och fysiskt, och kan på lång sikt påverka sjuksköterskornas egna hälsa. Att arbetsgivaren arbetar stressförebyggande och erbjuder kunskap i stresshantering är därför av vikt. Vidare kan även omvårdnadens kvalitet och vårdtagarens säkerhet påverkas negativt vid stress. Detta gör det än mer angeläget att sträva efter en mindre stressande arbetsmiljö.

En meningsfull tillvaro för den äldre människan : En litteraturöversikt

Syfte; Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva upplevelsen av vad som skapar en meningsfull tillvaro samt hur sjuksköterskan kan stödja och främja en meningsfull tillvaro för de äldre vid särskilda boenden. Metod; Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklar publicerade mellan åren 2000-2012 söktes i databaserna CHINAL, ELITE, PubMed, SweMed samt i tidskriften Vård i Norden. Resultat; Resultatet visade på att upprätthållandet av kroppens fysiska och mentala förmågor hade stor inverkan för den upplevda hälsan. Social gemenskap, goda vårdrelationer och ett aktivt delagande i den egna vardagen ansågs även placera den äldre i ett sammanhang, vilket också grundade för meningsfullhet och välbefinnande. Konklusion; För att uppnå en god omvårdnad av de äldre krävdes sjuksköterskor med ett stort kunnande och engagemang där goda omvårdnadsrelationer skapades utifrån den enskildes livsberättelse, behov och önskningar.

Sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede enligt Liverpool Care Pathway (LCP)

Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede enligt en vårdplan utformad som en journal med riktlinjer för vård i livets slutskede, den så kallade Liverpool Care Pathway (LCP). Metod: Studien är utförd som en litteraturöversikt. Artiklarna söktes via databaserna CINAHL, PubMed, MedLine, SAGE Journals och Scopus. Tolv artiklar valdes ut för kvalitétsgranskning enligt en förutbestämd granskningsmall. Elva artiklar godkändes och utgjorde grunden för resultatet. Resultat: En tydlig effekt av införandet av LCP var att sjuksköterskorna upplevde ett ökat självförtroende och en ökad kunskap i vårdandet. Detta bidrog till förbättringar gällande symtomkontroll samt ifrågasättande av fortsatt rutinmässig behandling. LCP anågs vara en bra utgångspunkt för samtal och undervisning i möten med patienter och anhöriga. LCP upplevdes ge ramar och gemensamma utgångspunkter i teamarbetet runt patienten vilket bidrog till en bättre planering och tydligare mål i vårdandet. Trots alla positiva upplevelser kände en del sjuksköterskor att de kunde uppstå svårigheter i vårdandet enligt LCP. Brister i vårdmiljön ansågs av sjuksköterskorna göra att målen med vården inte kunde tillgodoses. Tidsbrist och underbemanning ledde ofta till att patienter i livets slutskede fick en lägre prioritet. Vidare ansågs kriterierna vara för hårda enligt vissa sjuksköterskor gällande införande av LCP.

Sjuksköterskors uppfattning om munvård och munhälsobedömning hos äldre boende på särskilt boende : En intervjustudie

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva uppfattningen hos sjuksköterskor med tjänst på särskilda boenden gällande deras arbete med tillämpningen av munhälsobedömningar och deras uppfattning om hur munvård utförs. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ deskriptiv design. Data samlades in hjälp av intervjuer med sjuksköterskor (n= 6).  Intervjuerna analyserades med hjälp av innehållsanalys och fyra olika teman identifierades: Sjuksköterskors uppfattning om munvård, sjuksköterskors uppfattning om munhälsobedömning, sjuksköterskors uppfattning om munvår och munhälsobedömning i samband med palliativ vård samt sjuksköterskor uppfattning om samarbete med folktandvården. Resultat: Resultatet visade sjuksköterskorna uppfattade att munhälsobedömningar sällan utförs av sjuksköterskorna. Dock ansåg de att munhälsobedömning och munvård utförs regelbundet av såväl sjuksköterskor samt omvårdnadspersonal när vårdtagarna befinner sig i livets slutskede. De eftersöker instruktioner och utbildning av munhälsobedömning enligt ROAG innan detta införs i verksamheten. Munhälsobedömning har utförts av folktandvården en gång om året och de har även kommit till boendena om det finns problem med någon vårdtagares munhälsa. Folktandvården är ansvarig för att skriva vårdtagarnas munvårdskort som är ett stöd för vårdpersonalen vid utförande av daglig munvård. Resultatet har även visat att daglig munvård utförs av undersköterskor och vårdbiträden. Slutsats: Resultatet visar att munhälsobedömning utförs bristfälligt av sjuksköterskor i den kommunala äldreomsorgen. Vidare anser de tillfrågade sjuksköterskorna att utbildning i munhälsobedömningsinstrumentet ROAG är nödvändig innan införandet.