Vad kommunikation vill säga : En iscensättande studie om specialpedagogers yrkesroll och kunskapande samtal

This thesis is about the role of special educators in (pre)school and about developing democratic communication. It is based on the theory of argumentation developed by Jürgen Habermas. The aim of the study was to describe the conditions that create possibilities for deliberative communication between special educators, parents, students and colleagues in (pre)school. My overarching aim was to contribute to a more distinct description of special educators´ field of knowledge. I have used a social constructionist approach. The project has been based in the field of action research. A precondition for deliberative dialogues in (pre)schools is to start out from a communicative perspective. That means that (1) some theoretical conditions have been made apparent, (2) knowledge about these conditions have been shown to be crucial for using an aware communicative perspective in a speech act, (3) an aware communicative perspective is revealed through procedures of knowledge. These procedures were understood by and made evident to me as a result of network meeting discussions. A communicative perspective, a special educator as facilitator and procedures of knowledge are found to be crucial for collaboration using a deliberative attitude in (pre)schools. Today there is often a lack of pedagogical professionals in (pre)schools who can act as a link between authorities, organisations, professionals and parents, and who have the authority to pose challenging pedagogical questions. This can be changed if the role of special educators is, instead of teacher, defined as communicative special educators working with dialogues on different levels.

Energieffektiva bostäder - ett ouppnåeligt politiskt mål? : Kommunikation och styrmedel i Jakobsgårdarna

Energieffektiva flerfamiljshus, nationella mål i lokal kontext

Begreppskommunikation i klassrummet : En litteraturstudie om användandet av naturvetenskapliga begrepp i klassrummets kommunikation

Syftet med denna studie har varit att ta reda på vad aktuell forskning säger om vikten av användandet av naturvetenskapliga begrepp och det naturvetenskapliga språket i klassrumskommunikationen. Studien har använt sig av följande frågeställning för att förtydliga syftet: Hur kan begreppsanvändning i klassrummet i årskurs 1-8 påverka elevernas förståelse för naturvetenskapliga fenomen? Studiens design är en systematisk litteraturstudie där sökningar efter artiklar som är vetenskapligt granskade har gjorts i databaserna NorDiNa, DiVa, Summon och avhandlingar.se. Resultatet från sökningarna har legat till grund för studiens valda litteratur. Studien visar att användandet av begrepp i det naturvetenskapliga klassrummet är av stor vikt för elevernas begreppsförståelse och för utvecklingen av förståelsen för aktuellt naturvetenskapligt fenomen. Studien visar också att praktiskt arbetet med efterföljande diskussioner och kopplingar till begrepp är av stor betydelse för begreppsförståelsen. Att eleverna tillåts kommunicera begrepp på flera sätt i och utanför klassrummet är också positivt. Den systematiska litteraturstudien visar att pedagoger bör tillvarata unga elevers uppfattningar om begrepp för att dessa elever på ett bättre sätt ska kunna utveckla en djupare förståelse för begreppet. Att göra kopplingar mellan vardagsspråkets beskrivning av begrepp och det vetenskapliga begreppet är, enligt studien, ett bra sätt att närma sig naturvetenskapen och dess begrepp.

Feedback i matematikundervisning : En empirisk undersökning om hur sex lärare undervisande i årskurs 1-3 ger muntlig och skriftlig feedback på elevers lösningar av matematikuppgifter

I studien undersöks hur lärare ger elever muntlig och skriftlig feedback på uppgiftsnivå i matematikundervisningen. För att undersöka detta har observationer och intervjuer av kvalitativ karaktär utförts med sex lärare som undervisar i årskurs 1-3. Insamlade och avbildade dokument i form av elevers räkneböcker har också varit en del av datainsamlingsmetoden. För att på bästa sätt undersöka och besvara studiens frågeställning har grundad teori valts ut och använts som forskningsansats. Utifrån insamlad data och med substantiv och teoretisk kodning som verktyg har en teoretisk modell utvecklats. Modellen visar att muntlig och skriftlig feedback som ges från lärare till elev på uppgiftsnivå kan vara antingen direkt eller indirekt. Beroende på om feedbacken är muntlig eller skriftlig, direkt eller indirekt, kan den också vara bekräftande, uppmuntrande, upprepande, informerande, stöttande eller uppmanande. Detta resultat redovisas med hjälp av en så kallad "fyrfältare". Värt att notera är också att resultatet i studien visar att muntlig feedback ges i betydligt högre grad än skriftlig feedback. Ett par slutsatser som dras utifrån studiens resultat är att verkligheten skiljer sig från hur tidigare forskning förespråkar att feedback bör komma till uttryck i klassrummet och att elevernas ålder samt lärarnas tid spelar en avgörande roll för vilken sorts feedback som ges. En annan viktig slutsats som också dras utifrån studiens redovisade resultat är att vissa kategorier av feedback är mer effektiva för elevers lärande i matematik än andra.

Problemlösning och kommunikation : En undersökande studie kring hur lärare använder kommunikation för att utveckla elevers kunskaper i problemlösning

I denna studie undersöks det hur lärare använder kommunikation för att utveckla elevers matematiska förmågor i problemlösning samt om det finns något samband mellan kommunikation och problemlösning. Detta undersöktes genom observationer och intervjuer av fem grundskollärare i årskurserna 1-4. Resultatet visar att lärare anser att kommunikationen är nödvändig för att elever ska ges möjligheten att utveckla förståelse för matematisk problemlösning. Specifikt genom att alla elever behöver ges tid för sig själv, att reflektera kring problemets innehåll för att sedan kunna föra ett matematiskt resonemang tillsammans med andra. Detta sätt är något som alla lärare använder i arbetet med problemlösning. Att reflektera själv innan argumentation i grupp tas vid är viktigt för att ge eleverna möjlighet att förstå problemet och för att själva komma fram till en rimlig lösning med hjälp av en eller flera lämpliga strategier. Men även för att utveckla sina matematiska förmågor i problemlösning. Resultatet visar också att kommunikation kan ske på olika sätt med hjälp av abstrakta och konkreta verktyg vilket även forskning hävdar. Studiens slutsats visar att lärare och forskning anser att kommunikation är nödvändig för elevers utveckling i matematisk problemlösning och att elever bör ges möjligheten att argumentera, reflektera, resonera och analysera kring valda strategier på olika sätt för att utvecklas till effektiva problemlösare.

Strategier som kan förbättra sjuksköterskors kommunikation vid överrapportering inom somatisk slutenvård : En litteraturöversikt

Bakgrund: Sjuksköterskor har i sitt dagliga arbete till uppgift att ge och ta emot rapport om patienterna hen vårdar. En god kommunikation krävs för att säkerställa att relevant information förmedlas och inte patientsäkerheten hotas. Syfte: Att beskriva strategier för hur kommunikationen kan förbättras vid överrapportering mellan sjuksköterskor inom den somatiska slutenvården. Metod: Litteraturöversikten är baserad på 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativ, kvantitativ och mixad ansats. Artiklarna identifierades via sökningar i databaserna Cinahl, PubMed och Web of Science. Resultat: Tre strategier framkom: personlig överrapportering, användandet av standardiserade formulär och överrapportering vid patientens säng. Strategierna gav en effektivare, säkrare och mer tidssparande överrapportering. Slutsats: En god kommunikation mellan sjuksköterskorna är oerhört viktigt för att bibehålla en trygg och säker vård för patienterna. För att få en förbättrad kommunikation mellan sjuksköterskor vid överrapportering kan olika strategier användas. Då sjuksköterskorna ofta har en hög arbetsbelastning så krävs det att överrapporteringarna är strukturerade för att inte tappa bort viktig information.

"Att peka med hela handen" : En studie om omsorgspersonals upplevelser av makt och kommunikation.

In a report of the National Board of health and welfare they statethat the chief's role in the health care profession, plays a major role in, among other things, their psychosocial work environment and that communication is carrying for the prerequisite to achieve this. In this paper a qualitative study has been made of how protective services workers feel that their work environment is affected by the power situation in relation to the head. This data has been analyzed based on theories of power, communication and sense of context (SOC). The results show that informants feel that the manager's way of communicating is important partly for sense of context (SOC) of their work, but also that it is dependent on communication for power visible or not.

Blinda personers icke-verbala kommunikation : studier om kroppsspråk, icke-verbal samtalsreglering och icke-verbala uttryck

The purpose of this thesis is to deepen the understanding of grown-up blind people’s non-verbal communication, including body expressions and paralinguistic (voice) expressions. More specifically, the thesis includes the following three studies: Blind people’s different forms of body expressions, blind people’s non-verbal conversation regulation and blind people’s experience of their own non-verbal expressions. The focus has been on the blind participants’ competence and on their subjective perspectives. I have also compared congenitally and adventitiously blind in all of the studies. The approach is mainly phenomenological and the qualitative empirical phenomenological psychological method is the primary methodological source of inspiration. Fourteen blind persons (and also some sigthed persons) participated. They have no other obvious disability than the blindness and their ages vary between 18 and 54. Data in the first two studies consisted of video recordings and data in the last study consisted of interviews. The overall results can be summarized in the following three points: 1. There are (almost) only similarities between the congenitally blind and adventitiously blind persons concerning their paralinguistic expressions. 2. There are mainly similarities between the two groups with respect to the occurrences of different body expressive forms. 3. There are also some differences between the groups. For example, the congenitally blind persons seem to have a limited ability to use the body in an abstract and symbolic way and they often mentioned that they have been told that their body expressions deviate from sighted people’s norms. But the persons in both groups also struggle to see themselves as unique persons who express themselves on the basis of their conditions and their previous experiences.