Literacy Practices in and out of School in Karagwe : the Case of Primary School Literacy in Rural Tanzania

This study has investigated the question of relation between literacy practices in and out of school in rural Tanzania. By using the perspective of linguistic anthropology, literacy practices in five villages in Karagwe district in the northwest of Tanzania have been analysed. The outcome may be used as a basis for educational planning and literacy programs. The analysis has revealed an intimate relation between language, literacy and power. In Karagwe, traditional élites have drawn on literacy to construct and reconstruct their authority, while new élites, such as individual women and some young people have been able to use literacy as one tool to get access to power. The study has also revealed a high level of bilingualism and a high emphasis on education in the area, which prove a potential for future education in the area. At the same time discontinuity in language use, mainly caused by stigmatisation of what is perceived as local and traditional, such as the mother-tongue of the majority of the children, and the high status accrued to all that is perceived as Western, has turned out to constitute a great obstacle for pupils’ learning. The use of ethnographic perspectives has enabled comparisons between interactional patterns in schools and outside school. This has revealed communicative patterns in school that hinder pupils’ learning, while the same patterns in other discourses reinforce learning. By using ethnography, relations between explicit and implicit language ideologies and their impact in educational contexts may be revealed. This knowledge may then be used to make educational plans and literacy programmes more relevant and efficient, not only in poor post-colonial settings such as Tanzania, but also elsewhere, such as in Western settings.

Verbal contents of repetitions in Swedish child-directed speech

Repetitions in child-directed speech (CDS) have been shown to vary over time, and are suggested to affect first language acquisition. Correlations between verbal contents of repetitions in CDS and children’s language development have been suggested. The verbal contents of repetitions in Swedish CDS have not yet been investigated. The aim of this study was to examine the verbal contents of repetitions in Swedish CDS during the child’s first 2 years and possible changes in proportions of repetitions during the same time span. Verbal contents of repetitions in parents’ speech in 10 parent-child dyads as the children were 3, 6, 9, 12 and 24 months old were investigated focusing on word classes, sentence types and whole-constituent change. The results were compared to the children’s productive vocabularies at the age of 30 months. Possible occurrences of item-based constructions and frequent frames in the repetitions were also examined. The overall results revealed patterns concerning change in verbal contents in repetitions over time and correlations between verbal contents in repetitions and child language development. Two proposals were made: parents adjust the complexity of their speech to linguistic developmental stages of their children, and linguistic variation in the input increases as the child grows older.

Frequency, Form, and Distribution of Illocutionary Speech Acts in Swedish Parent-Child Interaction

In this study, young children’s development of speech acts was examined. Interaction between six Swedish-speaking parents and their children was observed. The frequency, form and distribution of speech acts in the output from the parents were compared with the frequency, form and distribution of the children’s speech acts. The frequency was measured by occurrences per analysed session. The aim of the analysis was to examine if the parent’s behaviour could be treated as a baseline for the child’s development. Both the parents’ and the children’s illocutionary speech acts were classified. Each parent-child dyad was observed at four different occasions, when the children were 1;0, 1;6, 2;0, and 2;6 years of age. Similar studies have previously shown that parents keep a consistent frequency of speech acts within a given time span of interaction, though the distribution of different types of speech acts may shift, depending on contextual factors. The form, in terms of Mean Length of Speech Act in Words (MLSAw), were correlated with the longitudinal result of the children’s MLSAw. The distribution of the parents’ speech acts showed extensive individual differences. The result showed that the children’s MLSAw move significantly closer the MLSAw of their parents. Since the parent’s MLSAw showed a wide distribution, these results indicate that the parent’s speech acts can be treated as a baseline for certain aspects of the children’s development, though further studies are needed.

Oh chale : Two stance-taking strategies in Ghanaian Pidgin English

A common assumption is that language is used for conveying factual information, but linguistic forms also serve a way to communicate pragmatic features, such as speakers’ intentions and mental state. This study describes and analyses two strategies for stance-taking in GhaPE, more specific the use of discourse particles and complement-taking predicates. Such grammatical resources have been identified in the literature to play important functions in signalling how the speaker evaluates and positions him/herself and the addressee with respect to objects of discourse. The analysis and discussion of forms is informed by Du Bois’ (2007) ‘stance triangle’, which has proved to be a useful analytical device for investigating stance from a dialogical perspective. GhaPE is at times anticipated as fairly simple both by scholars and in the community where it is spoken. This thesis is thus an attempt to display aspects of the richness of the language.

Begripliga webbtexter : En undersökning av begripligheten i Sollentuna kommuns webbtexter

I denna uppsats analyserar jag några av texterna på Sollentuna kommuns webbplats. Syftet är att undersöka begripligheten i texterna. Jag har låtit en fokusgrupp läsa och diskutera hur de upplever fyra webbtexter. Utifrån gruppens synpunkter har jag gjort en textanalys. Analysen bygger på den systemisk-funktionella lingvistikens tre metafunktioner: den ideationella, den interpersonella och den textuella. Jag har kopplat metafunktionerna till det pragmatiska synsättet, som menar att en begriplig text leder till att mottagarnas läsmål uppfylls, till exempel att mottagarna med hjälp av texten kan utföa handlingar av olika slag. Undersökningens resultat visar att alla fyra webbtexterna innehåller drag som kan försämra begripligheten. De brister som var lättast att koppla till direkta begriplighetsproblem hos fokusgruppen låg på det ideationella planet, som huvudsakligen avser textens innehåll. Framför allt gällde det avsaknad av viktig information men också att huvudämnet inte framgick tillräckligt tydligt. Brister på det textuella planet, som främst avser den språkliga formen, var något svårare att knyta till direkta begriplighetsproblem. I ett par fall gjorde dock texternas komplexa och abstrakta form att fokusgruppen blev osäker på innehållet. Brister på det interpersonella planet, som avser relationen mellan sändaren och mottagaren i texten, var svårast att koppla till fokusgruppens förståelse. Det gällde avsaknad av du-tilltal och direkta uppmaningar. 

Phonological features of Yazghulami : A field study

Yazghulami is a South-East Iranian language spoken in the Pamir area of Tajikistan by about 9000 people. This study gives an account of the phonology of the language by describing contrastive segments and their distribution and realizations, as well as describing suprasegmental features such as syllable structure and stress patterns. Field research was carried out in a community of Yazghulami speakers in Dushanbe, the capital of Tajikistan, by recording, transcribing and annotating spoken language. Yazghulami is analyzed as having 8 vowel phonemes of which one pair contrasts in length, and 36 consonant phonemes with a considerable display of palatal, velar and uvular phonemes, of which a set of three labialized plosives and three labialized fricatives is found. The syllable structure of Yazghulami allows for clusters of no more than two consonants in the onset and two in the coda; clusters in both positions do not occur in one and the same syllable. The stress generally falls on the last syllable of a word, although when nouns are inflected with suffixes, the stress instead falls on the last syllable of the stem. With these results, a foundation for further efforts to develop and increase the status of this endangered language is laid.

The role of semantic context and attentional resource distribution in semantic comprehension in Swedish pre-schoolers

Research on semantic processing focused mainly on isolated units in language, which does not reflect the complexity of language. In order to understand how semantic information is processed in a wider context, the first goal of this thesis was to determine whether Swedish pre-school children are able to comprehend semantic context and if that context is semantically built up over time. The second goal was to investigate how the brain distributes attentional resources by means of brain activation amplitude and processing type. Swedish preschool children were tested in a dichotic listening task with longer children’s narratives. The development of event-related potential N400 component and its amplitude were used to investigate both goals. The decrease of the N400 in the attended and unattended channel indicated semantic comprehension and that semantic context was built up over time. The attended stimulus received more resources, processed the stimuli in more of a top-down manner and displayed prominent N400 amplitude in contrast to the unattended stimulus. The N400 and the late positivity were more complex than expected since endings of utterances longer than nine words were not accounted for. More research on wider linguistic context is needed in order to understand how the human brain comprehends natural language. 

La cortesía verbal : Un estudio contrastivo entre los saludos y peticiones en los idiomas sueco y español. Författare: Daisy

The purpose of this study is to examine the differences and similarities regarding verbal politeness in greetings and requests in Swedish and the Chilean variety of Spanish. A survey with 12 questions, both open-ended and closed-ended, has been distributed to 20 native speakers of the two languages. Thus, the questions have been analyzed both quantitatively and qualitatively. The results show that the perception that the Swedes and the Chileans have about verbal politeness is similar, since the speakers of both languages see it as a way to show respect towards others. The study also shows that Swedes and Chileans share a similar view upon politeness, i.e. as a social norm that facilitates social interaction between people.

Vem gör vad i historieläroboken? : En grammatisk undersökning av några textdelar i en digital gymnasielärobok i historia

I denna uppsats har tre textdelar i ett digitalt gymnasieläromedel i historia undersökts. Syftet har varit att med teoretisk utgångspunkt i systemisk funktionell lingvistik (SFL) undersöka (1) vilka de språkliga utmaningarna är i de tre textdelarna och (2) vilket diskursivt mönster som framträder i textdelarna. En ideationell analys har därför genomförts och textdelarna har analyserats med avseende på transitivitet och agentivitet. Även deltagarnas lexikala kategorier har undersökts. Därtill har textdelarnas diskursiva mönster studerats. Sammantaget visar resultaten och analyserna av dessa att de språkliga utmaningarna finns på både process- och deltagarnivå och att en gemensam nämnare för flera språkliga strukturer som kan utgöra hinder för förståelse och lärande är att de på olika sätt döljer "vem som gör vad" i det historiska skeendet. Det gäller exempelvis passiva konstruktioner med utelämnad agent, icke-mänskliga deltagare och grupper/generiska. Som en särskild svårighet bland de icke-mänskliga deltagarna framstår de grammatiska metaforerna. Vidare framträder i textdelarna ett diskursivt mönster, där det i huvudsak är västerlänningar, som i egenskap av förstadeltagare i processerna, är de som agerar. Perspektivet i textdelarna framstår som västerländskt, vilket även det kan hindra förståelse och lärande.

Konnektorer i inlärarsvenska på CEFR-nivåerna A1, A2 och B1 – en longitudinell analys ur ett funktionellt perspektiv

Syftet med avhandlingen har varit att granska finska inlärares konnektorbruk på CEFR-nivåerna A1, A2 och B1 longitudinellt ur ett funktionellt perspektiv. Jag har studerat vad som är kännetecknande för konnektorbruket på dessa CEFR-nivåer och i vilken funktion konnektorerna har använts på dessa nivåer. Vidare har jämförts konnektorbruket i materialet med det som sägs i CEFR-kriterierna. Slutligen har jag också granskat hur konnektorbruket utvecklas. Som material har jag använt berättande texter (n=303) skrivna av 101 finskspråkiga grundskolelever och gymnasister. Materialet ingår i projektet Topling – Inlärningsgångar i andraspråket vid Jyväskylä universitet. I avhandlingen har använts såväl kvantitativa som kvalitativa metoder. Jag har räknat konnektorernas och konnektorkategoriernas frekvenser samt analyserat i vilka funktioner konnektorerna har använts. I den funktionella analysen har använts systemisk-funktionell lingvistik (Halliday & Matthiessen 2004) samt Labovs (1972) modell om berättelsestrukturen. Analysen har visat att konnektorbruket skiljer sig mellan CEFR-nivåerna A1, A2 och B1. Antalet konnektorer ökar såväl från nivå A1 till A2 som från nivå A2 till nivå B1 och andelen additiva och målspråksavvikande konnektorer minskar medan andelen temporala, kausala och komparativa konnektorer samt att ökar. Konnektorerna har använts först och främst i deras prototypiska funktioner på alla dessa CEFR-nivåer. Vissa konnektorer (när, eftersom, att) verkar även ha en funktion i berättelsestrukturen. Om man jämför konnektorbruket med CEFR-kriterierna kan man konstatera att inlärare på nivå A1 använder pronomenet den i stället för sedan även om denna konnektor nämns i CEFR-kriterierna på nivå A1. Konnektorbruket verkar utvecklas på det sättet att antalet konnektorer samt andelen additiva, temporala och komparativa konnektorer samt att ökar. Andelen additiva konnektorer och målspråksavvikande konnektorer minskar. Vidare börjar inlärare använda mera olika konnektorer och på nivå B1 även mindre frekventa konnektorer som om och fast. I fortsättningen borde man granska konnektorbruket i olika texttyper samt studera om explicit undervisning påverkar inlärares konnektorbruk.

Läxor i engelskundervisningen : En studie om hur lärare ser på engelskläxor och ordinlärning i årskurs 4-6

Läxor är en omdiskuterad fråga i den svenska skoldebatten med många argument både för och emot och för att kunna ta ställning i frågan är det viktigt att det finns tillgänglig kunskap om läxans för- och nackdelar. Detta en empirisk studie om lärares inställning till läxor och ordinlärning i engelskundervisning i grundskolans årskurs 4-6. Tidigare forskning om läxor och ordinlärning beskrivs och under studien har sju verksamma engelsklärare intervjuats. Metoden som används är en strukturerad intervju, där frågor har antecknats på förhand innan intervjun genomförts. Detta har gjorts för att minimera risken att informanternas svar påverkas av forskarens följdfrågor. Intervjuerna har spelats in och transkriberats för att sedan analyseras utifrån studiens teoretiska perspektiv, kognitiv lingvistik. Resultatet av analysen redovisas i studien och diskuteras med koppling till tidigare forskning och det teoretiska perspektivet. Resultatet av studien är att lärare idag använder sig av flera olika typer av läxor i engelska för att främja elevernas ordinlärning och glosläxan är den vanligast förekommande varianten. Lärarnas åsikter och föreställningar om läxor och ordinlärning skiljer sig mycket, vilket även reflekteras i forskningen om huruvida läxor bör användas och hur ordkunskap bäst undervisas.