Fyra förskollärares uppfattning om hur TV och film påverkar barns samspel.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fyra förskollärare upplever att tre- till femåriga förskolebarns samspel påverkas av deras TV- och filmupplevelser. Frågeställningarna berör på vilket sätt förskollärarna upplever att TV och film påverkar barns samspel positivt och/eller negativt. Fyra förskollärare vales med hjälp av idealtypiskt urval och intervjuades med hjälp av öppna frågeställningar vilka förväntades ge oss möjlighet att fördjupa oss i vad informanterna sett och upplever när det gäller förskolebarnens TV- och filminspirerade samspel. Det teoretiska ramverk som använts i analysen av intervjuerna är Sociala aktiviteter, Medierade aktiviteter samt Kreativa aktiviteter. Dessa bygger på Strandbergs tolkning av Vygotskij och den Sociokulturella teorins tankar kring utveckling och lärande. Resultaten visar på att förskollärarna upplever att TV och film bidrar med delad kunskap, artefakter, karaktärer samt regler vilka blir verktyg som hjälper barnen att hitta vägar in i samspel. Brist på delad kunskap kring TV och film, samt okreativa förhållningssätt till regler och karaktärer hämtade från TV och film blir hinder för barnen i deras samspel.

Möjlighet till delaktighet i meningsfulla aktiviteter under sjukhusvistelse. : En beskrivning av barns egna upplevelser

Tidigare forskning inom detta område har fokuserat på barns vård, däremot har barns upplevelser utifrån ett aktivitetsperspektiv under sjukhusvistelse inte uppmärksammats. Författarnas uppfattning var att aktiviteter som erbjuds på barn- och ungdomskliniker oftast passar yngre barn och därför ansågs det relevant att tillfråga äldre barn om deras upplevelser av att kunna vara delaktiga i aktiviteter på sjukhus. Syftet var att beskriva barns upplevelser av möjlighet till delaktighet i meningsfulla aktiviteter under sjukhusvistelse. Kvalitativ metod användes med semi-strukturerade intervjuer. Ett bekvämlighetsurval användes och respondenterna var 12 barn i åldrarna 8-15 som befann sig på två barn- och ungdomskliniker i södra Sverige. Datamaterialet bearbetades med en kvalitativ innehållsanalys. Tolkningen av datamaterialet resulterade i det övergripande temat “Upplevelse av möjlighet till delaktighet i meningsfulla aktiviteter”. Resultatet delades in i tre kategorier; delaktighet, meningsfull aktivitet och aktiviteter på sjukhus. Slutsatsen var att barnen upplevde både möjligheter och begränsningar i att kunna vara delaktiga i aktiviteter under sin sjukhusvistelse. Majoriteten av barnen upplevde sig ha goda möjligheter till att kunna vara delaktiga i meningsfulla aktiviteter såsom att vistas på lekterapi, spela tv-spel och umgås med familj och vänner. 

Barns intryck av omgivningen på en ortopedteknisk avdelning : - En kvalitativ studie om hur barn uppfattar miljön och mötet på en ortopedteknisk avdelning

Bakgrund: För att uppnå en god barnanpassad vård inom ortopedteknik krävs information om hur barn uppfattar mötet på en ortopedteknisk avdelning. Genom att ta del av barns tankar, åsikter och förslag kan verksamheter i framtiden lättare argumentera för exempelvis hur lokaler bör inredas och hur man bör bemöta barn.   Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur barn upplever mötet på en ortopedteknisk avdelning i avseendet vårdmiljö och möte med ortopedingenjören.   Metod: En kvalitativ metod där deltagarna får rita och berätta kallad “Draw and tell” och åtta intervjuer med barn mellan 6 till 12 år om deras upplevelse efter besöket hos en ortopedingenjör genomfördes. Intervjuerna transkripterades och en innehållsanalys genomfördes.   Resultat: Vissa gemensamma faktorer hittades i intervjuerna så som att det ansågs att det samtalades för mycket utan att engagera barnet samt att aktiviteter som fanns sågs som bra då det kunde bli lite väntan under besöket. Det fanns flera förslag på andra aktiviteter som önskades under väntan och speglade barnens egna intressen så som datorspel och böcker.   Slutsats: Denna studie visar att det som ortopedingenjören är viktigt att engagera barnen vid mötena samt att aktiviteter finns till hands under långa väntetider.   Nyckelord: Barns upplevelser, ortopedteknik, ortopedingenjör, bemötande, miljö

Barns och föräldrars upplevelser av barnsjuksköterskans bemötande inom barnonkologisk omvårdnad : 12 månader efter diagnostillfälle

Varje år drabbas 250-300 barn under 15 år av cancer i Sverige. Tidigare ansågs barncancer nästintill obotligt, men dagens framsteg inom medicin har gjort att allt fler barn överlever sin cancer och perspektivet inom hälso- och sjukvård har därmed ändrats radikalt. När barn drabbas av cancer påverkas hela familjen. I denna kaotiska situation är ett bra bemötande av största vikt. För att kunna ge ett bra bemötande och god omvårdnad till barnet och familjen krävs att barnsjuksköterskan har kompetens och kommunikativ förmåga. Även ett bra samarbete mellan barnsjuksköterskan och familjen är av stor vikt. Syftet med studien var att beskriva barns, två till fem år, och deras föräldrars upplevelser av barnsjuksköterskans bemötande inom barnonkologisk omvårdnad, 12 månader efter diagnostillfället. Studien är en kvalitativ studie med deduktiv ansats, där intervjuerna analyserats med innehållsanalys utifrån Swansons omvårdnadsteori. 12 barn i åldern två till fem år ingick i studien, och föräldrarna medverkade som komplement till barnens deltagande. Resultatet visar att barnsjuksköterskans bemötande har stor betydelse för barns och föräldrars upplevelser och välbefinnande i omvårdnaden. Viktigast för ett bra bemötande var delaktighet, tillgänglighet och kontinuitet, information samt att ha ett barnperspektiv. För att skapa bästa förutsättningarna för ett bra bemötande krävs att barnsjuksköterskan gör barnet och familjen delaktiga i vården, ser barnet som en individ och har kompetens och kunskap. Mer forskning behövs kring hur barn och familjer upplever barnsjuksköterskans bemötande och hur det påverkar deras upplevelser av vården, inte bara inom barnonkologisk omvårdnad utan även generellt inom pediatrisk omvårdnad.

Sagans betydelse för barns språkliga och emotionella utveckling i förskolan : En intervjustudie om hur pedagoger i förskolan arbetar med sagor

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med sagor som ett hjälpmedel till barns språkliga och emotionella utveckling. För att göra detta har jag använt kvalitativa intervjuer med fem pedagoger på tre olika förskolor. Jag har utgått från det sociokulturella perspektivet i mina intervjuer för att undersöka hur samarbetet mellan pedagoger och barn ser ut i sagoarbetet. Mitt resultat visar att pedagogerna är överens om att litteraturen är mycket viktig för barnens utveckling och att det finns många olika metoder som man kan använda sig av i arbetet med sagorna. Pedagogerna var överens om att man måste variera arbetssättet för att göra sagorna mer levande och därmed väcka barnens intresse för litteratur. 

[Johann Georg Schramm].

Handwritten purchase agreement for a barn in Merzbach, Franconia (photocopy of the original and typed transcript).

Ravinnon kasvinsuojeluainejäämät

Kasvinsuojeluaineita käytetään elintarviketuotannossa kasvitautien ehkäisemiseen sekä kasvintuhoojien vaikutusten ajoittamiseen ja kasvun säätelyyn. Käytettyjen tehoaineiden riskinarviointi yksi kerrallaan on tuottanut tärkeää perustietoa, mutta se ei ole antanut selkeää kokonaiskuvaa kuluttajien altistumisesta. Tämän vuoksi asetelmaa tarkasteltiin kokonaisvaltaisesti, ottaen kaikki elintarvikkeista havaitut tehoainejäämät mukaan arvioon kumulatiivisesti. Aikuisten lisäksi mukana on ensi kertaa myös lapsiryhmiä. Ensimmäistä kertaa Suomessa tarkastellaan sekä pitkäaikaista että akuuttia altistusta. Esitetty kumulatiivinen riskinarviointi perustuu vuosina 2002- 2008 kasvinsuojeluainejäämien valvonnassa yhteensä 10 565 elintarvikenäytteestä saatuihin tutkimustuloksiin. Lisäksi riskinarvioinnissa on käytetty Terveyden ja hyvinvoinnin laitoksen ja DIPP-konsortion tuottamia aikuisten ja lasten ruoankulutustietoja (Finravinto 2007 ja DIPP-ravintotutkimukset). Ravinnon välittämälle tehoainejäämien altistukselle on tunnusomaista matala perustaso, jossa esiintyy lyhytaikaisia altistushuippuja. Kun ravinnon välittämä pitkäaikainen altistus kasvinsuojeluaineille on hyväksyttävällä tasolla, ei lyhytaikaisen altistuksen tilanne kaikilta osin ole yhtä hyvä. Kolmivuotiailla lapsilla todennäköisyys aRfD:n ylittymiselle on organofosfaattien ja karbamaattien osalta ollut suurempi kuin 0,1 % eli enemmän kuin yksi tuhannesta, mikä ei vielä vastaa tavoitteita. Ylitykset aiheutuvat tuontituotteista,koska niiden taustalla olevia karbamaatteja ja organofosfaatteja ei enää käytetä Suomessa. Myönteistä kehitystä on tapahtunut, mutta tilannetta on aiheellista edelleen seurata.

Total cross section measurements for ^3He(^3He, 2p)^4He at low energies

Precise measurements of the total reaction cross section for ³He(³He,2p)⁴He He have been made in the range of center-of-mass energies between 1100 keV and 80 keV. A differentially pumped gas target modified to operate with a limited quantity of the target gas was employed to minimize the uncertainties in the primary energy and energy straggle. Beam integration inside the target gas was carried out by a calorimetric device which measures the total energy spent in a heat sink rather than the total charge in a Faraday cup. Proton energy spectra have been obtained using a counter telescope consisting of a gas proportional counter and a surface barrier detector and angular distributions of these protons have been measured at seven bombarding energies. Cross section factors, S(E), have been calculated from the total cross sections and fitted to a linear function of energy over different ranges of energy. For E_cm < 500 keV

S(E_cm) = S₀ + S₁ E_cm

where S₀ = (5.0 ^+0.6_-0.4) MeV - barns and S₁ = (-1.8 ± 0.5) barns.

An experimental study of a stellar neutron source: ^(13)C(α, n)^(16)O

Described in this thesis are measurements made of the thick-target neutron yield from the reaction ¹³C(α, n)¹⁶O. The yield was determined for laboratory bombarding energies between 0.475 and 0.700 MeV, using a stilbene crystal neutron detector and pulse-shape discrimination to eliminate gamma rays. Stellar temperatures between 2.5 and 4.5 x 10^{8 o}K are involved in this energy region. From the neutron yield was extracted the astrophysical cross-section factor S(E), which was found to fit a linear function: S(E) = [(5.48 ± 1.77) + (12.05 ± 3.91)E] x 10⁵ MeV-barns, center-of-mass system. The stellar rate of the ¹³C(α, n)¹⁶O reaction if calculated, and discussed with reference to helium burning and neutron production in the core of a giant star.

Results are also presented of measurements carried out on the reaction ⁹Be(α, n)¹²C, taken with a thin Be target. The bombarding energy-range covered was from 0.340 to 0.680 MeV, with excitation curves for the ground- and first excited-state neutrons being reported. Some angular distributions were also measured. Resonances were found at bombarding energies of E_LAB = 0.520 MeV (E_CM = 0.360 MeV, Γ ~ 55 keV CM, ωγ = 3.79 eV CM) and E_LAB = 0.600 MeV (E_CM = 0.415 MeV, Γ ˂ 4 keV CM, ωγ = 0.88 eV CM). The astrophysical rate of the ⁹Be(α, n)¹²C reaction due to these resonances is calculated.

Kent estuary survey 18th August 1981

This is the Kent estuary survey 18th July 1981 produced by the North West Water Authority in 1981. The report focuses on a tidal cycle survey carried out on the Kent estuary on the 18th August, 1981. The chemical water quality at Arnside Pier and at New Barns was, on the whole, acceptable. However, samples taken downstream of the outfall at low water for total coliforms and E. coli were all above the EEC mandatory level whilst those for faecal streptococci were all above the guideline value. This document shows chemical and bacteriological data analysed at Kent estuary such chloride, dissolved oxygen, BOD, ammonia, nitrate, phosphate, total coliforms, E. coli and Faecal streptococci.

Animal maiming, intimacy and the politics of shared life: the bestial and the beastly in eighteenth- and early nineteenth-century England

The everyday lives of many farm workers in eighteenth- and early nineteenth-century England were intricately and often intimately bound with the lives of animals, the ebb and flow of human life being inseparable from that of animal life. Farmyards, fields, folds as well as barns and stables were all spaces where animals transcended being the mere instruments of capital to instead being obvious co-constituents of the rhythms of existence. Living and working in such close proximity meant that the ‘species barrier’ was crossed and intimacies developed in everyday agricultural practices. Still, the relationship was based upon, if not reducible to, the workings of capital: the animal enrolled as a form of embodied capital, the labourer engaged by the farmer to act upon the animal. And in such relationships intimacies are mirrored by violences: the keeping captive, slaughter, and – occasionally – abuse. In this formative period in which the discourses and policies that continue to inform animal welfare were first formulated, the declining economic and material fortunes of farm workers when juxtaposed to farm animals’ fortune as increasingly ‘cosseted capital’ gave a particular charge to these abuses. Farm animals, and especially horses and cattle, so it is shown, were subjected to a series of violences. Many cases of animal maiming parodied tenderness in their brutality, whilst other attacks on the sexual organs of animals represented complex statements about the ways in which agrarian capitalism regulated all culture. Analysing the changing relationship between humans and animals therefore also helps us to better understand how capitalism mediates – and is mediated by – the non-human as well as the human, and how it defines cultural relations.