Sveriges sköna litteratur, en öfverblick vid akademiska föreläsningar.

I. Kyrkans sköna litteratur; 2a uppl., öfversedd och förbättrad.--II-V. Statens sköna litteratur.

Sveriges litteratur - och konst - historia i utkast.

Mode of access: Internet.

Svensk historisk bibliografi, 1771-[1920]; systematisk förteckning över skrifter och uppsatser som röra Sveriges historia utkomna frȧn och med 1771 till och med [1920]

1771-1874; Reviderad och till trycket befordrad av Sven Ȧgren.

Sveriges öde.

"En framstäilning av Sveriges politik under de sista fyra åren. Sedd mot världskrigets bakgrund."--Förord.

Sveriges Offentliga Bibliotek. Accessions-katalog.

Annual accession lists of foreign books received in the principal libraries of Sweden: Stockholm, Upsala, Lund and Göteborg.

Sveriges national-litteratur, 1500-1900.

"Verket planlagdt af Oscar Levertin, utgifvet af Henrik Schück och Ruben G:son Berg under medverkan af Fr. Böök ..."

Sveriges historia : från äldsta tid till våra dagar.

Includes bibliographical references and index (vol. 6).

Sveriges Offentliga Bibliotek. Stockholm. Upsala. Lund. Göteborg. Accessions-Katalog

Annual accession lists of foreign books received in the principal libraries of Sweden

Sveriges Utförsel och Införsel

Mode of access: Internet.

Sveriges medeltid /

Mode of access: Internet.

Greenpeaces modelläsare : En multimodal textanalys av Greenpeace i Sveriges externa mejl

I denna uppsats undersöker jag vilka modelläsare som skapas i två olika sorters mejl från Greenpeace i Sverige till personer som engagerar sig i organisationens arbete. Jag gör en multimodal textanalys med utgångspunkt i dialogism och sociosemiotisk teori, och jag använder analysmetoder från den systemisk-funktionella grammatiken. Resultatet visar att de två mejltyperna i det stora hela är mycket lika varandra, men att det finns vissa skillnader och att de olika mejltyperna därigenom konstruerar delvis olika modelläsare som verkliga läsare måste förhålla sig till. Modelläsarna skapas genom realiseringar av olika språkliga och visuella betydelseskapande resurser som t.ex. presuppositioner, processer, distans och språk- och bildhandlingar. Det gemensamma för modelläsarna är att de sympatiserar med Greenpeace, har en aktiv aktörsroll och har en nära och jämlik relation till organisationen. 

Den lilla kemifabriken : En studie för att undersöka om nyttan av skogsrester kan ökas i norra Sveriges inland

The background of this work is to suggest ways to take care of branches and tops of trees that today are left out in the north of Sweden after logging because it has to low value to be worth transporting. A solution to this is to place small chemical factories in the sparsely populated areas in the inland of Norrland that can take care of the forest residues and break it into valuable chemicals directly in the forest an then transport it to a market. The aim of this work was to find out if it´s a good idea to invest in these small chemical factories in the north of Sweden. This study has been carried out using literature study and interviews of key people. The largest part of the result comes from the interviews. The results of this study show that the small chemical factory is a good idea. Forest residues contains many valuable substances that should be greater used today. The results section of the report describes various factor that are crucial for the small chemical factory and these are: the products that can be produced, what technology that is suitable, if there is an market, who should be taking care of the factory and how the inland endurance will be affected. The conclusions that can be drawn from the study is that the small chemical factory should produce high-grade-sary chemicals directed at the chemical market. It may also be noted that there is existing technology that can be used in the factories, what has been done in the laboratories today can be implemented in the factory. The market will obviously depend on which product that will be produces, but finding a suitable market should not be impossible. The inland endurance will be positively impacted, among other things, the social endurance is enhances when these small chemical factories creates job opportunities in the inland and it can lead to decreasing the emigration.

Vänner, kolleger och gynnare : Namngivningen av de finska fästningsverken under Augustin Ehrensvärds tid

Under 1700-talets andra hälft hörde Sveriges nya fästningar i öst (Helsingfors, Sveaborg, Lovisa och Svartholm) till rikets största satsningar. Fästningsprojektet leddes med undantag av ett par avbrott av Augustin Ehrensvärd (1710 1772). När arbetet tog fart namngavs de enskilda fästningsverken i så gott som alla fall efter samtida personer. Under Ehrensvärds tid tillämpades denna namngivning på omkring femtio av Sveaborgs och Helsingfors fästningsverk samt på Lovisas och Svartholms totalt aderton verk. Genom personerna de knöts till berättar namnen en hel del om Augustin Ehrensvärds samtid och omvärld. Hur de gjorde det är denna avhandlings huvudfråga. Källmaterialet utgörs av relationsritningar och brev, medan de teoretiska ramarna står att finna i nätverksteori och onomastiska teorier om namnmönster. Ehrensvärd förklarade sin namngivningspraxis för sin överordnade, tronföljaren Adolf Fredrik, 1749 i samband med att Gustavssvärd med fästningsverk namngavs: tanken var att namnge bastioner efter de som bidragit till arbetets framgång och att namnge utanverk efter officerare vid fästningsbygget. Innebörden av Ehrensvärds ord framgår ur namnbeståndet. De största grupperna består av ämbetsmän och militärer. Med de som bidragit till arbetets framgång avsågs sålunda den lokala eliten: landshövdingar som involverats i fästningsbygget samt högre och lägre militärer som tjänstgjorde vid fästningarna. Redan från början syns en klar hierarki i namngivningen. Medan landshövdingarna och de högre militärerna tillägnades bastioner, fick de lägre officerarna se mindre fästningsverk namngivna efter sig, helt i enlighet med Ehrensvärds egen beskrivning. Utanför de ovan nämnda grupperna, hedrades en hel del personer som inte konkret hade engagerats i fästningsbygget. Denna namngivning kan förklaras å ena sidan inom ramen för Ehrensvärds sociala nätverk och å andra sidan mot bakgrund av riksdagspolitiken i frihetstidens Sverige. Av de två förklaringsmodeller bör Ehrensvärds personliga vänskaper ses som en bidragande orsak, medan de politiska motiven utgjorde en avgörande orsak. Som en del av Ehrensvärds nätverk kan de gynnare ses som hade stöttat Ehrensvärd under hans karriär samt hans närmaste medarbetare vid fästningsbygget, ofta officerer han själv handplockat. Namngivningens politiska aspekt syns i det stora antalet riksråd som tillägandes bastionnamn. Vid sidan om riksråden hedrades också talmän vid de samtida riksdagarna. En komparativ studie i namngivningen av fästningsverk vid samtida och äldre svenska fästningar framhäver Ehrensvärd som en innovativ namngivare. Fästningsverk namngivna efter kungligheter verkar ha varit en norm, som också Ehrensvärd anknöt till genom ett fåtal namn. Däremot var namn efter personer inte vanliga, vilket gav den Ehrensvärdska namngivningen en förhållandevis stark anknytning till samtiden. Denna aspekt bekräftas om namnen ses mot bakgrund av 1700-talets uppfattning om ära och äregirighetens samhälleliga nytta. I denna uppfattning syns bakgrunden till förekomsten av personer med både hög och låg status i Ehrensvärds namngivning. Sammanfattningsvis speglar namnen på de finska fästningsverken sin samtid genom den byråkratiska, militära och politiska elit de representerar samt genom motiveringen till dem.

La Cooperacion Sueca en la Universidad Nacional Agraria: Impacto de 26 años de colaboración

La cooperación científica sueca en la Universidad Nacional Agraria inició en el año 1986, teniendo como contraparte a la Agencia Sueca para la Cooperación en Investigación (SAREC), quien administró la cooperación hasta 1995, año en que dicha institución se integra a la estructura de la Agencia Sueca para el Desarrollo Internacional (Asdi). Durante los primeros años la cooperación se orientó a la capacitación institucional a través de becas de dos años otorgadas a académicos para la obtención de maestrías en ciencias. Para el año 1995, la cooperación decide dar un salto, continuando con la formación a nivel de doctorado con un tiempo de duración de cinco años. El modelo de estudios utilizado fue el método sándwich donde la investigación se realizaba en Nicaragua y los cursos se tomaban en Suecia u otro país. La contraparte de la UNA en esta colaboración fue la Universidad de Ciencias Agrícolas de Suecia (Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU). En el año 1997 se amplió el apoyo hacia la formación de capacidades institucionales. Suecia apoyó el fortalecimiento de la administración de la investigación científica, infraestructura (plataformas de tecnología, informática y laboratorios), el acceso a publicaciones electrónicas, etc., con la intención de desarrollar las capacidades, fomentar la capacidad analítica y generar conocimientos con base científica que respondieran a niveles internacionales. Producto de esta cooperación, la capacitad de investigación ha aumentado en torno a temas vinculados a Nutrición y genética Animal, Control Biológico de Plagas, Manejo Integrado de Plagas, Gestión de la Fertilización, Manejo de Cuencas Hidrográficas, Restauración de Ecosistemas Degradados, Manejo de Áreas Protegidas, Agronomía y Biotecnología de Raíces y Tubérculos, Agro forestaría, Ordenamiento Territorial, Medicina Homeopática, Recursos Genéticos, Seguridad Alimentaria, Turismo y Desarrollo Rural. También, se mejoró la calidad de los programas de cooperación y se cuenta con docentes capacitados para tutorar estudiantes a nivel de grado y posgrado. La cooperación científica ha dado resultados positivos en varios aspectos; hasta mediados del año 2011 han alcanzado el grado de maestría 22 académicos de la institución y 17 el grado de doctor. Se han publicado 93 artículos científicos y bajo un programa de fondos competitivos se financiaron un total de 91 proyectos de investigación, seleccionados mediante un proceso abierto y transparente. La UNA actualmente cuenta con capacidades para ofrecer educación de maestrías a nivel local. El fortalecimiento de la UNA ha contribuido a mejorar el nivel de eficacia, así como la gestión de la investigación científica, se formularon las políticas de investigación, y se crearon espacios de intercambio con actores claves del sistema de investigación. El apoyo de Asdi en tecnología de la información en la UNA ha contribuido a un mayor acceso al conocimiento para los investigadores y estudiantes, a través de publicaciones científicas y redes internacionales.

Ekenäs seminariums bibliotek

Ekenäs seminarium skötte den finlandssvenska folkskollärarinneutbildningen åren 1871-1974. Seminariets bibliotek flyttades, då skolan upphörde 1974, till Österbottens högskolas bibliotek och därifrån till Tritonia 2001. Samlingen består av ca. 8.000 böcker (207,6 hyllmeter) från olika ämnesområden med betoning på pedagogik, religion, historia och skönlitteratur. Över 90% av litteraturen är på svenska. Samlingen utgör ett intressant tidsdokument över den litteratur som användes i lärarutbildningen från medlet av 1800-talet till grundskolans införande. I samlingen ingår även en stor mängd årsberättelser från olika skolor, skolstatistik och protokoll från olika nationella lärarmöten samt pedagogiska tidskrifter. I samlingen finns även ett litet antal böcker och tidskrifter från Nykarleby seminarium, den finlandssvenska folkskollärarutbildningen, som även den upphörde 1974. Böckerna är ordnade ämnesvis enligt SAB (Sveriges allmänna bibliotek) i huvudklasser och inom dessa i alfabetisk ordning. Samlingen är inte katalogiserad i Tria.