Näyttely Joensuun maakunta-arkistossa

Suuri adressi : Suomen kansan hätähuuto : asiakirjanäyttely Joensuun maakunta-arkistossa 6.9.-31.12.1999

Lahtarista Tupsunjuureen : unohdetut kansantanssit

Luettua

Lauseita Jak. Juteinin kirjoista

Apologie. - Kiitosuhri Aleksanterille I:lle keisarille ja suurelle ruhtinaalle elin aikanansa Suomen kansan puolesta. - Laulu Suomelle. - Muisto-patsas Suomessa Aleksanterille I:lle keisarille ja suurelle ruhtinaalle. - Laulu rauhan ruhtinaasta. - Runo Pohjan sodasta, aljettu Venäjässä ja päätetty Parisissa yhteiseksi rauhaksi. - Kiitos-veisu rauhasta.

Vapaa nainen

10 x 14 cm

Vuosi pyhimysten kanssa

Kirjallisuusarvostelu

Runeberg, Johan Ludvig

J.L. Runeberg Johan Ludvig Runeberg f. 5.2.1804 i Jakobstad d. 6.5.1877 i Borgå Under flera decennier bidrog Johan Ludvig Runebergs diktning till att skapa det unga Finlands fosterländska patos. Runeberg påverkade också starkt den litterära smaken i hemlandet och fick som svenskspråkig författare stor uppskattning även i Sverige. Runeberg framträdde från 1830-talet framåt, både som diktare och som dominerande kulturpersonlighet i sin tids Finland. I sin produktion kombinerar han ofta en yttre realistisk stil och enkelhet med idealiserande skildring av Finland och det finska folket i nationell romantisk anda. Som författare till balladsamlingen Fänrik Ståls sägner (1848 ̶ 1860), om 1808 ̶ 1809 års krig, och den finländska nationalsången ”Vårt land” (1848) befäste han sin status som nationalskald. Runebergs dominerande ställning som litterär förebild och hans idealiserande skildring av t.ex. det finska folkets fattigdom och offervilja gav emellertid också upphov till kritik och litterära ”fadermord” i den senare finländska litteraturen, t.ex. i verk av författarna K.A. Tavaststjerna och Väinö Linna.

Lönnrot, Elias

Elias Lönnrot f. 9.4.1802 i Sammatti d. 19.3.1884 i Sammatti Elias Lönnrot är, vid sidan om Mikael Agricola, en av det finska skriftspråkets fäder. Lönnrot är skaparen av Finlands nationalepos Kalevala samt Kanteletar, en samling lyriska dikter. Den standardversion av Kalevala som är i bruk idag, dvs. den nya Kalevala, gavs ut år 1849 i en av Lönnrot bearbetad och redigerad upplaga. I denna upplaga inkluderades också material som hade samlats in av andra än Lönnrot själv. Kanteletar taikka Suomen Kansan Wanhoja Lauluja ja Wirsiä utgavs i tre delar år 1840. Lönnrot gav även ut ordspråk, gåtor och besvärjelsedikter. Han översatte konstpoesi till finska, allt ifrån Homeros till Runeberg och förnyade även finskan som redaktör för flera ordböcker, bland annat en finsk-svensk ordbok. Därtill var han verksam som tidningsman och läkare, samt kunnig inom folkmedicinens område. Hans verk Flora Fennica ger anvisningar om användningen av nyttoväxter och naturläkemedel. http://www.blf.fi/artikel.php?id=2836 http://www.kansallisbiografia.fi/kb/artikkeli/2836/

Suomalaiset vaikuttajanaiset

Kirjallisuusarvostelu

Vihreä liitto Suomen puoluekarttapallolla periaateohjelmien näkökulmasta tarkasteltuna

Abstract: Green goals and narratives in the Green League party manifestos

Suomen suruisen kansan, ynnä Pohjan peräläisten, Waikia walitus-runo...

Teos kuulunut Turun Akatemian kirjastolle; pelastunut Turun palosta 1827.