Patterns of acculturative stress: Continuity, discontinuity, and adjustment among Latino youth

This study evaluated inter- and intra-individual changes in acculturation, acculturative stress, and adaptation experiences, as well as their associations with adjustment outcomes among a group of Latino adolescents in South Florida. Specifically, the current study investigated the incidence, changes, and effects of stressors that arise from acculturation experiences (e.g., related to culture, discrimination, language difficulties) among Latino youth by employing a person-centered approach and a longitudinal research design. Four separate groups of analyses were conducted to investigate (a) within-group differences in levels of reported acculturative stress, (b) patterns of continuity and discontinuity in levels of acculturative stress across time, (c) adjustment outcomes associated with distinct patterns of acculturative stress within each measurement occasion, and (d) predictive relations between longitudinal acculturative stress trajectories in early adolescence and psychosocial adjustment outcomes in young adulthood. ^ Results from the multivariate analyses indicated great within group heterogeneity in acculturative stress among Latino youth during early adolescence, as well as significant continuity and discontinuity in the patterns of shifts among acculturative stress profiles between contiguous measurement occasions. Within each developmental period, membership in acculturative stress clusters was significantly and differentially associated with multiple adjustment outcomes, suggesting that maladaptive outcomes are more likely to occur among Latino adolescents experiencing high levels of psychological distress across multiple acculturative domains. In general, Latino youth acculturation is best understood as multi-dimensional, to be variable across time, and to be fluid and responsive to multiple factors and influences. Implications for preventive strategies are discussed with regard to acculturation and developmental psychology research literatures. ^

On the developmental continuity /discontinuity of early adolescent patterns of racial identity salience: Relations with later identities and psychosocial adjustment

Given the significant amount of attention placed upon race within our society, racial identity long has been nominated as a meaningful influence upon human development (Cross, 1971; Sellers et al., 1998). Scholars investigating aspects of racial identity have largely pursued one of two lines of research: (a) describing factors and processes that contribute to the development of racial identities, or (b) empirically documenting associations between particular racial identities and key adjustment outcomes. However, few studies have integrated these two approaches to simultaneously evaluate developmental and related adjustment aspects of racial identity among minority youth. Consequently, relations between early racial identity developmental processes and correlated adjustment outcomes remain ambiguous. Even less is known regarding the direction and function of these relationships during adolescence. To address this gap, the present study examined key multivariate associations between (a) distinct profiles of racial identity salience and (b) adjustment outcomes within a community sample of African-American youth. Specifically, a person-centered analytic approach (i.e., cluster analysis) was employed to conduct a secondary analysis of two archived databases containing longitudinal data measuring levels of racial identity salience and indices of psychosocial adjustment among youth at four different measurement occasions.^ Four separate groups of analyses were conducted to investigate (a) the existence of within-group differences in levels of racial identity salience, (b) shifts among distinct racial identity types between contiguous times of measurement, (c) adjustment correlates of racial identity types at each time of measurement, and (d) predictive relations between racial identity clusters and adjustment outcomes, respectively. Results indicated significant heterogeneity in patterns of racial identity salience among these African-American youth as well as significant discontinuity in the patterns of shifts among identity profiles between contiguous measurement occasions. In addition, within developmental stages, levels of racial identity salience were associated with several adjustment outcomes, suggesting the protective value of high levels of endorsement or internalization of racial identity among the sampled youth. Collectively, these results illustrated the significance of racial identity salience as a meaningful developmental construct in the lives of African-American adolescents, the implications of which are discussed for racial identity and practice-related research literatures. ^

Validação do instrumento dos indicadores observáveis da qualidade do cuidado em instituições de longa permanência para idosos

The Nursing Homes are an important alternative care in the world, but Brazil still has no valid instrument to monitor the quality these institutions. In the United States, the Observable Indicators of Nursing Home Care Quality Instrument (OIQ) is used to assess the quality of Nursing Home care using 30 indicators of structure (2 dimensions) and process (5 dimensions) related to quality person-centered care. The present study aimed at cross-culturally adapting the OIQ in order to evaluate the quality of Nursing Home care in Brazil. Conceptual and item equivalence were determined to assess the relevance and viability of OIQ in the Brazilian context, using the Content Validity Index (CVI) and a group of specialists composed of 10 participants directly involved in the object of study. Next, operational, idiomatic and semantic equivalence were carried out concurrently. This consisted of 5 phases: (1) two translations and (2) their respective back translations; (3) formal appraisal of referential and general meaning; (4) review by a second group of specialists; (5) application of the pretest at three Nursing Homes by different social entities: health professionals, sanitary surveillance regulators and potential consumers. Measurement equivalence was evaluated by the Cronbach’s alpha test to verify the internal consistency of the instrument. To measure inter-evaluator agreement, the General Agreement Index (ICG) and Kappa coefficient were used. Timely compliance and 95% Confidence Interval of indicators, dimensions and total construct were estimated. The CVI obtained high results for both relevance (95.3%) and viability (94.3%) in the Brazilian context. With respect to referential meaning, similarity was observed, ranging between 90-100% for the first back translation and 70-100% for the second. In relation to general meaning, version 1 was better, classified as “unchanged” in 80% of the items, whereas in version 2 it was only 47%. In the pretest, the OIQ was easy to understand and apply. The following outcomes were obtained: a high Cronbach’s alpha (0.93), satisfactory ICG (75%) and substantial agreement between the pairs of evaluators (health professionals, regulators from the Superintendency of Sanitary Surveillance –SUVISA-, and potential consumers), according to the Kappa coefficient (0.65). It´s possible take the operational equivalence held since it preserved the original layout in the Brazilian version from the maintenance in application mode, response options, number of items, statements and scores. The performance of nursing homes obtained approximate average scores of 87, a variation 55-111 considering a range from 30 to 150 points. The worst outcomes were related to process indicators with a mean of 2.8 per item, while structure was 3.75 on a scale of 1 to 5. The lowest score was obtained for the care dimension (mean 2). The OIQ version was deemed to be a valid and reliable instrument in the Brazilian context. It is recommended that health professionals, regulators and potential consumers adopt it to access and monitor the quality of Nursing Home care and demonstrating opportunities for improvement.

Exploring individuals' experiences of time-sensitive practice in rural Newfoundland and Labrador: a qualitative study

Rural residents of NL face some of the most complex and challenging mental health issues including depression, schizophrenia, and risk of suicide with inadequate and hard to access treatment services. Due to the increasing demands for mental health services, government officials have been emphasizing the need for more responsive and person-centered services to meet client needs. Time-sensitive counselling, an alternative approach to long-term counselling, provides more timely and focused interventions. Mental Health services in Bonavista, a rural community in NL, recently began offering time-sensitive counselling services to its residents, entitled the “Change Clinic.” This phenomenological qualitative research study explored individuals’ experiences of time-sensitive counselling services as offered by mental health services in Bonavista. The results of this research study are detailed and suggest that time-sensitive counselling services can assist in meeting the service needs of rural residents of NL.

'Lines of flight': digital musical instruments, inclusive music bands, meaningful engagement in music-making and learning

In this study I examine the development of three inclusive music bands in Cork city. Derived from Jellison’s research on inclusive music education, inclusive music bands involve students with disabilities coming together with typically developing peers to make and learn music that is meaningful (Jellison, 2012). As part of this study, I established three inclusive music bands to address the lack of inclusive music making and learning experiences in Cork city. Each of these bands evolved and adapted in order to be socio-culturally relevant within formal and informal settings: Circles (community education band), Till 4 (secondary school band) and Mish Mash (third level and community band). I integrated Digital Musical Instruments into the three bands, in order to ensure access to music making and learning for band members with profound physical disabilities. Digital Musical Instruments are electronic music devices that facilitate active music making with minimal movement. This is the first study in Ireland to examine the experiences of inclusive music making and learning using Digital Musical Instruments. I propose that the integration of Digital Musical Instruments into inclusive music bands has the potential to further the equality and social justice agenda in music education in Ireland. In this study, I employed qualitative research methodology, incorporating participatory action research methodology and case study design. In this thesis I reveal the experiences of being involved in an inclusive music band in Cork city. I particularly focus on examining whether the use of this technology enhances meaningful music making and learning experiences for members with disabilities within inclusive environments. To both inform and understand the person centered and adaptable nature of these inclusive bands, I draw theoretical insights from Sen’s Capabilities Approach and Deleuze and Guatarri’s Rhizome Theory. Supported by descriptive narrative from research participants and an indepth examination of literature, I discover the optimum conditions and associated challenges of inclusive music practice in Cork city.

Sjuksköterskans uppfattning om omvårdnadsinsatser som främjar livskvalitet vid bipolär sjukdom : En kvalitativ intervjustudie

Bakgrund: Flera studier har visat att personer med bipolär sjukdom har en sämre livskvalitet jämfört med övriga befolkningen. Som sjuksköterska inom psykiatrisk vård är det viktigt att ha kunskap om sjukdomen för att ge bästa möjliga behandling med mål att stabilisera symtom, förebygga återfall och främja livskvalitet. Syfte: Att utifrån sjuksköterskans uppfattning beskriva vilka omvårdnadsinsatser som främjar livskvalitet vid bipolär sjukdom. Metod: En kvalitativ innehållsanalys som baserades på åtta semistrukturerade intervjuer. Resultat: Resultatet visade tre huvudteman: Kunskap om sjukdomen: betydelsen av att både patient och anhöriga fick kunskap om sjukdomen; Trygghet och kontinuitet i vården: veta var och till vem man vänder sig i vården hade stor betydelse samt Personcentrerad vård: att bli sedd och bemött som en unik person. Slutsats: Patientutbildning där man tar upp vikten av regelbundna levnadsvanor, att undvika stress samt att bli medveten om sina tidiga tecken kan hjälpa att stabilisera symtom och förebygga återfall.

Förekomst av sekundär traumatisk stress hos sjuksköterskor och dess påverkan på personcentrerad vård : - En litteraturstudie

Bakgrund: Sjuksköterskan har stor del i den nära patientvården och förväntas vara en god lyssnare genom sitt personcentrerade vårdgivande. Händelser som är traumatiska drabbar förutom den direkt berörda patienten även sjuksköterskan genom sekundär exponering. Syfte: Syftet med studien var att belysa förekomst av STS hos sjuksköterskor samt beskriva hur det påverkar vårdkvalitet och personcentrerad vård. Metod: Litteraturstudie med en översikt av relevanta artiklar i databaserna PubMed och CINAHL. Resultatet baseras på 14 artiklar som uppfyllde inklusionsoch kvalitetskrav. Resultat: Sjuksköterskan påverkas av STS på flera plan, både professionellt och personligt. Vårdkvaliteten blir lidande om STS påvisas. Den personcentrerade vården utgör grunden i sjuksköterskans yrkesutövande men om medvetenhet saknas för STS finns risken att sjuksköterskan påverkas så till den grad att hen väljer att sjukskriva sig och/eller byta arbetsplats. Slutsats: STS är ett relativt okänt begrepp och det kan vara svårt att se tecken på begynnande symtom. Sjuksköterskan kan utsättas för STS oberoende arbetsplats. Detta kan sänka effekten i yrkesutövandet genom personliga symtom som; irritabilitet, trötthet, minskad empati, depression, återupplevelser av tidigare upplevda traumatiska händelser med flera. Arbetsplatsens ledarskap inverkar på identifieringen av sjuksköterskans utveckling/hanterande av STS.

Erfarenheter av att vårda personer med demenssjukdom : En kvalitativ intervjustudie med distriktssköterskor

Bakgrund: Demenssjukdom är vanligt förekommande och denna patientgrupp ingår i distriktssköterskors uppdrag. Syfte: Att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att möta personer med demensdiagnos och hur de anpassar vården utifrån vårdtagarens behov. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med fyra stycken distriktssköterskor. För bearbetning av insamlad data användes innehållsanalys. Resultat: Analysen ledde till fram till fyra stycken kategorier: att möta en komplex vårdsituation, att bli utmanad, att ta till vara resurser och att anpassa sina vårdåtgärder till den enskilde eller till demenssjukdomen. Deltagarna förmedlade att personer med demenssjukdom är en utsatt och sårbar grupp och att vårda dem innebar en utmaning på flera olika plan. Det kräver fördjupade kunskaper och en förmåga att se till alla faktorer som omger denna patientgrupp, det är både utmanande, komplext och spännande. Att arbeta personcentrerat är något som både eftersträvas och görs i praktiken, även att ta till vara resurser som kommer vårdtagaren till godo. Slutsats: Distriktssköterskornas glädje och engagemang var framträdande och verkade vara kopplat till att de hade utbildning och kunskap. Forskning på personer med demenssjukdom och andra med nedsatt beslutsförmåga behövs och är önskvärt. Deras deltagande skulle ge värdefull kunskap som kan leda till att utveckla vården för denna patientgrupp.

Djurterapins inverkan på människor med demenssjukdom och andra kognitiva sjukdomar- en litteraturöversikt

Bakgrund: I Sverige insjuknar varje år ungefär 25 000 människor i någon form av demenssjukdom, en sjukdom som ökar världen över och troligtvis kommer att fördubblas inom de närmsta 20 åren. Demenssjukdom drabbar hjärnan vilket påverkar minnet och den kognitiva förmågan och kan ge beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD). Studier visar att nio av tio personer någon gång kommer att visa symtom som ångest, oro, vandrande och aggressiva beteenden. Läkemedelsadministrering för att behandla symtom som oro, ångest och agiterande beteenden är inte ovanligt. Dock kan läkemedel ofta orsaka biverkningar hos äldre människor. Att istället använda djurterapi för att behandla symtom som kan uppstå vid demenssjukdomar kan ses som ett positivt alternativ då studier visat att djurterapi har en positiv inverkan på människan med demenssjukdom och andra kognitiva sjukdomar. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vilken inverkan djurterapi har på människor med demenssjukdom och andra kognitiva sjukdomar. Metod: Studien är en litteraturöversikt baserad på artiklar med kvantitativ och kvalitativ ansats (n=15). Resultat: Resultatet av denna litteraturstudie visar att djurterapi ger minskad stressnivå, minskat uppvisande av aggressiva beteenden, färre vanföreställningar, minskad ångest, nedstämdhet, sorgsenhet, depressiva symtom och apatiska beteenden samt ökning av glädje, lycka, engagemang, vakenhet, medvetenhet, verbala uttryck samt ökat minne. Konklusion: Resultatet tyder på att djurterapi med fördel kan användas som alternativ eller kompletterande behandling för människor med demenssjukdom. Dock ser författarna att utökad forskning behövs för att se långvarig inverkan av djurterapins effekter.

Personcentrerad omvårdnad för familjer där barn har ADHD En litteraturstudie

Bakgrund: Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) är den vanligaste neuropsykiatriska diagnosen bland barn, prevalens ca 5%. ADHD kan skapa en myriad svårigheter som ibland är svåra att koppla till kärnsymtomen. Miljö och bemötande är viktiga faktorer. Syfte: Syftet med följande studie har varit att beskriva hur specialistsjuksköterskan i psykiatrisk vård kan anpassa den personcentrerade omvårdnaden för barn och familjer där barn har ADHD. Metod: Litteraturstudie av tolv kvalitativa artiklar. Resultat: Tre huvudteman och tre underteman identifierades, 1)Problem, svårighet och avsaknad med underteman; medicinering, psykosocialt och information. 2) Insats, stöd och behov 3) Sjuksköterskeinsats. Svårigheter kring medicinering, kränkningar och att hitta eftersökt information ses. Behovet av struktur, förstående nyckelpersoner och information i ett familjeperspektiv är stort. Sjuksköterskeinsatsen är mångfacetterad, den innefattar att fånga upp och förstå de problem och svårigheter patienten upplever, utbilda, förklara och ge saklig information i ett sociokulturellt kontext till patient och familj. Slutsats: Psykiatrisjuksköterskan måste känna till och respektera varje individs upplevelse av vad som är problemskapande. Struktur, förutsägbarhet, kunskap och en förstående omgivning är nyckelfaktorer för att skapa god personcentrerad omvårdnad för familjer där barn har ADHD.

Transformer les pratiques professionnelles vis-à-vis des personnes prestataires de l’aide sociale : développement participatif et évaluation d’une formation continue en cabinet dentaire

L’objectif de la présente thèse est de générer des connaissances sur les contributions possibles d’une formation continue à l’évolution des perspectives et pratiques des professionnels de la santé buccodentaire. Prônant une approche centrée sur le patient, la formation vise à sensibiliser les professionnels à la pauvreté et à encourager des pratiques qui se veulent inclusives et qui tiennent compte du contexte social des patients. L’évaluation de la formation s’inscrit dans le contexte d’une recherche-action participative de développement d’outils éducatifs et de transfert des connaissances sur la pauvreté. Cette recherche-action aspire à contribuer à la lutte contre les iniquités sociales de santé et d’accès aux soins au Québec; elle reflète une préoccupation pour une plus grande justice sociale ainsi qu’une prise de position pour une santé publique critique fondée sur une « science des solutions » (Potvin, 2013). Quatre articles scientifiques, ancrés dans une philosophie constructiviste et dans les concepts et principes de l’apprentissage transformationnel (Mezirow, 1991), constituent le cœur de cette thèse. Le premier article présente une revue critique de la littérature portant sur l’enseignement de l’approche de soins centrés sur le patient. Prenant appui sur le concept d’une « épistémologie partagée », des principes éducatifs porteurs d’une transformation de perspective à l’égard de la relation professionnel-patient ont été identifiés et analysés. Le deuxième article de thèse s’inscrit dans le cadre du développement participatif d’outils de formation sur la pauvreté et illustre le processus de co-construction d’un scénario de court-métrage social réaliste portant sur la pauvreté et l’accès aux soins. L’article décrit et apporte une réflexion, notamment sur la dimension de co-formation entre les différents acteurs des milieux académique, professionnel et citoyen qui ont constitué le collectif À l’écoute les uns des autres. Nous y découvrons la force du croisement des savoirs pour générer des prises de conscience sur soi et sur ses préjugés. Les outils développés par le collectif ont été intégrés à une formation continue axée sur la réflexion critique et l’apprentissage transformationnel, et conçue pour être livrée en cabinet dentaire privé. Les deux derniers articles de thèse présentent les résultats d’une étude de cas instrumentale évaluative centrée sur cette formation continue et visant donc à répondre à l’objectif premier de cette thèse. Le premier consiste en une analyse des transformations de perspectives et d’action au sein d’une équipe de 15 professionnels dentaires ayant participé à la formation continue sur une période de trois mois. L’article décrit, entre autres, une plus grande ouverture, chez certains participants, sur les causes structurelles de la pauvreté et une plus grande sensibilité au vécu au quotidien des personnes prestataires de l’aide sociale. L’article comprend également une exploration des effets paradoxaux dans l’apprentissage, notamment le renforcement, chez certains, de perceptions négatives à l’égard des personnes prestataires de l’aide sociale. Le quatrième article fait état de barrières idéologiques contraignant la transformation des pratiques professionnelles : 1) l’identification à l’idéologie du marché privé comme véhicule d’organisation des soins; 2) l’attachement au concept d’égalité dans les pratiques, au détriment de l’équité; 3) la prédominance du modèle biomédical, contraignant l’adoption de pratiques centrées sur la personne et 4) la catégorisation sociale des personnes prestataires de l’aide sociale. L’analyse des perceptions, mais aussi de l’expérience vécue de ces barrières démontre comment des facteurs systémiques et sociaux influent sur le rapport entre professionnel dentaire et personne prestataire de l’aide sociale. Les conséquences pour la recherche, l’éducation dentaire, le transfert des connaissances, ainsi que pour la régulation professionnelle et les politiques de santé buccodentaire, sont examinées à partir de cette perspective.

The Broader Impact of Disability Research: Aligning Public Policy with the Experiences of People with Disabilities and Healthcare Providers

Thesis (Ph.D.)--University of Washington, 2016-07

Early stage memory loss interventions: utilization, impact, and the experience of living alone.

Thesis (Ph.D.)--University of Washington, 2016-08

Musik - påverkan vid demenssjukdom : En litteraturöversikt

Bakgrund: Demens är en progressiv sjukdom och antalet personer som får en demensdiagnos kommer inom några årtionden öka drastiskt. Sjukvården behöver komma fram med nya icke-farmakologiska metoder för att kunna hantera den stora ökningen av personer med demenssjukdom. Syfte: Syftet var att beskriva om och på vilket sätt musiken påverkar personer med demens. Metod: Litteraturöversikt med induktiv ansats där artiklar med kvalitativ och kvantitativ metodik sammanställdes. Artikelsökning gjordes i databaserna Cinahl samt PsychInfo. De kvalitativa artiklarna analyserades med hjälp av Fribergs femstegsmodell och statistiken från de kvantitativa artiklarna sammanställdes i en tabell. Resultat: Det kvantitativa resultatet visade att musik hade en effekt med statistiskt signifikant skillnad på flera av de undersökta variablerna. Agitation och oro/ ångest minskade medan positivt engagemang/ deltagande ökade. Det kvalitativa resultatet genererade tre teman: kommunikation, sinnesstämning samt indirekt påverkan. Kommunikationen förbättrades, personer med demens upplevde glädje och personalen påverkades positivt av musiken vilket ledde till indirekt påverkan på personer med demens. Slutsats: Musik är en enkel och kostnadseffektiv intervention att använda sig av när det gäller personer med demens. Olika musikinterventioner kan användas vid olika situationer för att få den effekt som önskas. Det är även ett enkelt sätt att komma personer med demens närmare och få en större förståelse.

Stigmatisering - Personers upplevelser av att leva med HIV/AIDS

Bakgrund: HIV är en infektionssjukdom som kan överföras vid bland annat oskyddade samlag, via blod och transplanterad vävnad. Då det idag finns antivirala läkemedel ses HIV inte längre som en dödlig utan en kronisk sjukdom. Personer med HIV/AIDS upplever att sjukdomen påverkar den fysiska och psykiska hälsan negativt. Sjuksköterskor har bristande kunskaper om sjukdomen samt är ovilliga att ge omvårdnad till dessa personer. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva personers upplevelser av att leva med HIV/AIDS. Metod: Litteraturöversikten baserades på 13 artiklar med kvalitativ design som analyserades enligt Fribergs femstegsmodell. En induktiv ansats användes. Resultat: Huvudtemat stigmatisering identifierades tillsammans med temat transition med tillhörande fem underteman samt temat rädsla med tillhörande tre underteman. Slutsats: Personerna med HIV/AIDS upplevde sig stigmatiserade av närstående, i samhället och i kontakt med hälso- och sjukvården. För att stigmatiseringen ska upphöra behöver sjuksköterskor mer kunskap om HIV/AIDS. För att nå ett personcentrerat förhållningssätt behöver sjuksköterskor se personerna bakom sjukdomen samt medvetandegöra sina attityder och förutfattade meningar mot personerna som lever med HIV/AIDS.