Vuxna ADHD patienters upplevelse av delaktighet och behov av sjuksköterskans stöd vid behandling inom öppenvårdspsykiatrin En kvalitativ intervjustudie

Bakgrund: Många vuxna med ADHD avbryter sin behandling av okända orsaker. Därför är det viktigt att undersöka hur vuxna med ADHD upplever sina möjligheter att vara delaktiga i behandlingen och på vilket sätt sjuksköterskan kan vara till stöd för dem. Syfte: Att beskriva vuxna ADHD patienters upplevelse av delaktighet och behov av sjuksköterskans stöd vid behandling inom öppenvårdspsykiatrin. Metod: Kvalitativ studie som baseras på åtta semistrukturerade intervjuer. Intervjumaterialet analyserades med innehållsanalys. Resultat: Många upplevde att de saknade information om diagnos och behandling och att de därför inte kunde vara med och påverka. Sjuksköterskan upplevdes vara lättare att nå än läkaren och kunde erbjuda tätare uppföljningar. Sjuksköterskan upplevdes också ha en samordnande funktion mellan olika yrkeskategorier. Att bli sedd som person och inte bli reducerad till en patient med ADHD var viktigt. Slutligen framkom betydelsen av att även involvera närstående i behandlingen. Slutsats: En del av sjuksköterskans arbete är att föra ut kunskap och information till patienterna på ett sätt som patienterna förstår utifrån varje persons specifika behov för att öka patienternas möjlighet till delaktighet. Specialistsjuksköterskan kan också utgöra ett stöd genom möjligheten att erbjuda tätare kontakt och mer uppföljning, samordning med andra yrkesgrupper och samhällsinstanser. Stöd kan också handla om att se människan bakom diagnosen.

Sorg och sorgebearbetning hos anhöriga vid väntade och plötsliga dödsfall - En litteraturstudie

Introduktion: När en närstående dör, oavsett om det är väntat eller sker plötsligt, drabbas anhöriga av sorg. Sorg innefattar fysiska, känslomässiga, kognitiva, andliga och sociala utmaningar. För att kunna hantera dessa utmaningar är det viktigt att bearbeta sorgen.  Syfte: Att belysa sorgereaktioner samt förhållanden som påverkar sorgebearbetningen hos anhöriga vid väntade och plötsliga dödsfall. Metod: Studiens datainsamlingsmetod är en litteraturstudie vars resultat bygger på redan befintlig vetenskaplig litteratur. Sökningarna genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed och resulterade i 12 artiklar. Artiklarnas resultat lästes noggrant igenom, enskilt och tillsammans.  Resultat som svarade på syftet bearbetades och delades in i två sektioner med tillhörande teman. Resultat: Litteraturstudiens resultat visar att anhöriga upplever många olika sorgereaktioner när en närstående dör. Reaktionernas intensitet varierar beroende på hur den närstående dör samt den närståendes och anhörigas relation samt ålder och den anhörigas kön. Hur sorgebearbetningen utvecklas beror på olika förhållanden: närstående och anhörigas inställning kring döden, den döendes lidande samt olika former av stöd. Slutsats: Sjuksköterskor är ofta de som först möter anhöriga efter en närståendes död. Det är därför viktigt att sjuksköterskor har kunskap om sorg för att kunna bemöta och ge god omvårdnad till dessa anhöriga samt underlätta den kommande sorgebearbetningen. 

När döden är oundviklig : Faktorer som påverkar närståendes upplevelser vid vård i livets slut på sjukhus

Introduktion: Vård i livets slut ges till patienter som förväntas dö inom en snar framtid. För sjuksköterskan är det minst lika viktigt att se till patientens som till närståendes behov. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa faktorer som påverkar närståendes upplevelser vid vården i livets slut i ett sjukhuskontext. Metod: En litteraturstudie med induktiv ansats där Polit och Becks (2012) niostegsmodell för litteraturstudier har använts. Databaser som har använts var CINAHL och PubMed. De valda vetenskapliga artiklarna har kvalitetsgranskats med hjälp av Polit och Becks (2012) granskningsmallar. Samtliga artiklar lästes igenom flera gånger, resultatet särskildes och fem kategorier identifierades. Resultat: Litteraturstudiens resultat byggde på 10 vetenskapliga artiklar, varav åtta med kvalitativ metod och två med kvantitativ metod. Kategorierna som identifierades var: (1) att få information, (2) att ha en fungerande kommunikation, (3) att ha en närvarande sjuksköterska, (4) att få stöd samt att få sina behov tillfredsställda och (5) att vara delaktig. Slutsats: Kategorierna utgör tillsammans viktiga faktorer som påverkar närståendes upplevelse vid vården i livets slut. Information samt ett fungerande kommunikationsutbyte bidrar till att relevant information om patienten framkommer. Att ha en närvarande sjuksköterska som ger stöd och tillfredsställer närståendes behov samt bidrar till delaktighet i vården ses av stor vikt.

Upplevelsen av kommunikation när en person diagnosticerats med afasi ur ett närståendeperspektiv : En litteraturstudie

Introduktion: Var sjätte person världen över drabbas av stroke någon gång under sin livstid. Av alla strokepatienter drabbas cirka 38% av någon form av språkdefekt, så kallad afasi. När en person får afasi drabbas även närstående såsom partners, barn, syskon, föräldrar och nära vänner. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa närståendes upplevelse av kommunikation när en person diagnosticerats med afasi till följd av stroke. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie. 10 vetenskapliga artiklar hämtades ur databaserna CINAHL och PubMed, som efter kvalitetsgranskning utgjorde grunden för resultatet i litteraturstudien. Resultat: I resultatet framkom ett huvudtema: Begränsningar, och tre underteman: Frustration, Skyddande beteende och Anpassning av kommunikation. Närstående upplevde att kommunikationen begränsats sedan afasidiagnosen; något som manifesterades genom att närstående upplevde frustration, att de föll in i ett skyddande beteende samt en anpassning av kommunikationen. Slutsats: Kommunikationen, och bristen av densamma, har fått konsekvenser på sättet närstående anpassar sin vardag till personen med afasi. Därför är det av största relevans att sjuksköterskan genom forskning på området, kan ge närstående de nycklar som krävs för att underlätta vardagen med en person med afasi.

Stigmatisering - Personers upplevelser av att leva med HIV/AIDS

Bakgrund: HIV är en infektionssjukdom som kan överföras vid bland annat oskyddade samlag, via blod och transplanterad vävnad. Då det idag finns antivirala läkemedel ses HIV inte längre som en dödlig utan en kronisk sjukdom. Personer med HIV/AIDS upplever att sjukdomen påverkar den fysiska och psykiska hälsan negativt. Sjuksköterskor har bristande kunskaper om sjukdomen samt är ovilliga att ge omvårdnad till dessa personer. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva personers upplevelser av att leva med HIV/AIDS. Metod: Litteraturöversikten baserades på 13 artiklar med kvalitativ design som analyserades enligt Fribergs femstegsmodell. En induktiv ansats användes. Resultat: Huvudtemat stigmatisering identifierades tillsammans med temat transition med tillhörande fem underteman samt temat rädsla med tillhörande tre underteman. Slutsats: Personerna med HIV/AIDS upplevde sig stigmatiserade av närstående, i samhället och i kontakt med hälso- och sjukvården. För att stigmatiseringen ska upphöra behöver sjuksköterskor mer kunskap om HIV/AIDS. För att nå ett personcentrerat förhållningssätt behöver sjuksköterskor se personerna bakom sjukdomen samt medvetandegöra sina attityder och förutfattade meningar mot personerna som lever med HIV/AIDS.

Kommunala riktlinjer för anhöriganställningar : En kvalitativ innehållsanalys med feministisk teoriansats

Det övergripande syftet var att undersöka kommunala riktlinjer för anhöriganställningar tillgängliga på kommunernas hemsidor, dvs regeldokument gällande situationer där en anhörig anställs för att vårda en närstående. Det övergripande syftet har byggts upp utifrån följande tre frågeställningar angående hur kommunerna i Sverige beskriver: 1) vilka situationer som berättigar anhöriganställning, 2) hur det säkerställs att den äldre personen skall få sina behov tillgodosedda samt 3) hur säkerställs den anhöriganställdes rättigheter/välmående? Det saknas lagstöd för anhöriganställningar som rättighet, och det kommunala självstyret avgör om kommunen erbjuder denna omsorgsform. På senare tid har anhöriganställningar begränsats och förbjudits i flera svenska kommuner, och enligt uppgifter är det cirka 55–65 % av Sveriges kommuner som tillåter anhöriganställningar. Det är mestadels kvinnor med utländsk bakgrund som är anhöriganställda numera, och feministisk omsorgsforskning och media lyfter fram anhöriganställningar som en kvinnofälla och som en risk för integration av invandrare. I studien inkluderas riktlinjer från totalt 21 kommuner, vilka analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Elo & Kyngäs (2007). De undersökta riktlinjerna hittades från hemsidorna för Sveriges 121 medelstora och stora kommuner (mer än 20 000 invånare). Resultatet har bearbetats med hjälp av feministisk teori (Hirdman 2012). Resultatet visar att det överlag finns få riktlinjer tillgängliga i Sveriges kommuner och att regelverken skiljer sig åt i de olika kommunerna.  I de riktlinjer som finns är ofta innehållet allmänna eller oklara beskrivningar. En slutsats är därför att många kommuner säkerställer sitt eget handlingsutrymme och ett tolkningsföreträde genom otydliga och allmänt hållna regler i sina riktlinjer. Utifrån ett feministiskt perspektiv kan dessa tolkningsföreträden skapa orättvisa strukturer och skillnader i förutsättningar och villkor för de äldre och för deras anhörigvårdare avseende anhöriganställningar. Slutligen visar resultatet på att de få detaljerade beskrivningarna prioriterar de äldres rättigheter framför de anhöriganställdas. Säkerställandet av de anhöriganställdas rättigheter beskrivs huvudsakligen att ske genom att kontrollera och styra de anhöriganställda. De anhöriganställda är ofta osynliga i riktlinjerna, betraktas som pseudoanställda och hamnar därför mellan stolarna vad gäller stödbehovet (Sand 2010).