66 resultados para Litteraturvetenskap
Resumo:
This paper investigates the autobiography of Damien Echols. The autobiographical subject, Echols, depicts his life as a marginalized youth during the nineteen seventies and nineteen eighties in Arkansas, USA. It also explores the years that Echols spent on Death Row after having been arrested along with two other youths for the murder of three eight-year-old boys; a crime all three of the accused denied having committed. In 2011, after eighteen years of incarceration, the three now grown up men were released from prison. The author of this paper discusses biography and especially autobiography as a genre and explores to what extent memories represent the actual life the autobiographical subject, Echols, has lived and if memories are or can be truthful. In order to find the underlying meanings of the autobiography, the author of this paper uses as a starting-point a psychoanalytic approach towards Echol’s text. Key terms that will undergo a more close inspection are horror, water and home. This paper concludes with the notion that autobiographical objective truth does not exist.
Resumo:
Syftet med min uppsats var att undersöka hur elever med dyslexi i grundskolans senare år och deras IT-användning påverkas av att den svenska grundskolan arbetar med att inkludera dem i det vanliga klassrummet. I denna undersökning har jag valt att använda mig av en litteraturstudie där jag studerat vad andra forskare har skrivit samt rapporter som publicerats på Skolverkets hemsida. Tidigare och nyare skollagar har även de studerats. I resultatet har det kommit fram att elever med dyslexi känner sig stressade att bli klara fort med sina arbetsuppgifter om de måste dela på en dator. Det har även visat sig att det går i genomsnitt sex elever per dator, vilket leder till att elever med dyslexi kan hamna i stressade situationer. Negativa attityder från klassläraren kan påverka dem negativt på ett sätt som gör att IT-användningen uteblir för elever med dyslexi om de inkluderas i klassrummet. Men en del av lärarna anser att datorn hjälper dem att anpassa sin undervisning efter elever i behov av särskilt stöd.
Resumo:
Den här uppsatsen är en ekokritisk analys av fyra noveller ur Anders Fagers Samlade svenska kulter: skräckberättelser. De undersökta novellerna är ”Furierna från Borås”, ”När döden kom till Bodskär”, ”Leka med Liam” och ”Tre veckor av lycka”. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur förhållandet mellan natur och kultur, människa och natur samt människa och icke-människa skildras. Metoden som använts är närläsning. Analysen visar att naturen och de icke-mänskliga varelserna skildras som ett hot mot människorna. Naturskildringen ansluter till tropen vildmark, där naturen är skrämmande och ogästvänlig. Kvinnorna knyts närmare naturen och de framställs som ett hot mot männen. Detta kan dock ses som ett sätt att ge naturen och kvinnorna rollen av aktivt subjekt snarare än passiva objekt.
Resumo:
I den här uppsatsen presenteras hur personliga filmsamtal kan bidra till främjandet av ett etiskt reflekterande förhållningssätt i en interkulturell undervisning. Fyra ungdomar i två mångkulturella gymnasieskolor delar med sig av sina reflektioner över en vald favoritfilm genom individuella samtal. Mina analyser av data jämförs med Axelssons (2008) studie Film och mening varifrån jag också hämtar analysverktygen som delvis ligger till grund även i denna studie. Min studie visar på både likheter och skillnader i respondenternas utsagor kring deras upplevelse av filmens presenterade berättelse och sina egna reflektioner över personliga etiska och moraliska val. Resultatet visar värdet av att följa upp ungdomarnas egna berättelser av upplevd verklighet som ett interkulturellt undervisningsinnehåll. Genom att följa upp med två olika samtalsformer, dialogiska klassrum och deliberativa samtal, borde möjligheten finnas att låta alla elever komma till tals i den mångkulturella gymnasieskolan
Resumo:
En transmediaberättelse kan beskrivas som ett berättande som sker över flera separata tekniska medier, där varje enskilt mediums innehåll kan stå självständigt, men i läsningen tillsammans bildar en större sammanhållen berättelse. De enskilda mediumen kan vara icke-berättande, interaktiva, uppmuntra till medskapande och vara helt valfria både vad gäller ordningen de konsumeras i och att ta del av över huvudtaget. En sådan berättelse, eller snarare berättelsekonsumtion ställer krav på en analysmodell. Uppsatsens syfte är att att beskriva användarens förhållande till berättelsebeteenden i det pågående transmediaberättandet, avseende tolkning och påverkan av produktionen. I studien genomfördes en explorativ litteraturstudie inom flera olika ämnesområden och resultatet har sammanställts i en beskrivande modell för berättelseprocessen. Modellen inkluderar en ny begreppsapparat, som inte utgår från vilken typ av produktion det handlar om. Den skildrar användarens förhållande till de berättelsestimuli som finns i olika framställningar och hur dessa genom tolkning sammanfogas till sammanhållande berättelser. Modellen berör även skapandet och medskapandet av sådana framställningar. Modellen prövas på ett exempel med samspel mellan en distinkt icke-berättande och en berättande komponent i form av en actionfigur och dess förpackningstext. Exemplet illustrerar hur actionfiguren utan att på något sätt själv vara en berättelse ändå besitter berättelsestimuli som gör att den passar in i den större transmediaberättelsen. Skaparen har planterat berättelsestimuli, men det är läsarens uppgift att knyta samman och genom sin föreställning omvandla en rad stimuli till en faktisk berättelse.
Resumo:
Det huvudsakliga syftet med min uppsats var att utifrån originalverket Emma (1815) avJane Austen kunna bedöma vad två verk som inspirerats av romanen bör klassificeras som.De två verken var romanen Amanda (2006) av författaren Debra White Smith ochspelfilmen Clueless (1995) av regissören Amy Heckerling. Till min hjälp har jag lästaktuell forskning inom de två termerna adaption och fanfiction och utifrån detta gjort enjämförande analys på verken. Resultatet blev oväntat vagt, det visade sig att begreppen lågnärmre varandra än vad jag trott från början. Båda verken kan till viss del ses som enadaption på originalverket, på samma sätt som de även kan ses som fanfiction. Slutsatsenär dock att de båda verken passar bäst in under termen profic, som är en underkategoriinom fanfiction där författaren/regissören tjänar pengar på sin modifikation och intepublicerat verket i exempelvis ett obetalt nätforum som hobbyaktivitet.
Resumo:
Den har uppsatsen ar en ekokritisk analys av Din stund på jorden med inriktning på att åskådliggöra retoriska grepp. Syftet ar att undersöka hur manniskan förhåller sig till naturen i boken samt ringa in uttryck, bilder och metaforer som skulle kunna inspirera lasaren till ett stallningstagande för miljömedvetenhet och hållbar utveckling. Med narlasning och kvalitativ textanalys som metod tolkas texten och de bilder som målas upp ur ett ekokritiskt perspektiv vars retoriska grepp sedan analyseras och diskuteras. Analysen visar att romanen innehåller ekokritiskt intressanta troper och teman samt att naturen och naturens krafter spelar en vasentlig roll i karaktarernas liv. Relationen mellan manniska, djur och natur återfinns i metaforer och uttryck som leder lasaren i en riktning mot ett ansvarstagande och respektfullt förhållande till naturen.
Le Statut comparé de l'autofiction chez Benjamin Constant et Amélie Nothomb : une histoire de genre?
Resumo:
Le genre autobiographique, malgré une popularité qui ne se dément pas depuis deux siècles, ne bénéficie pas d’une définition claire. Cet article se propose de montrer que cela est sans doute dû à l’hybridité intrinsèque de ce genre qui se traduit aussi par un pacte autobiographique complexe. Plus précisément, en s’appuyant sur les cas de Constant et de Nothomb, sera démontré que la lecture qui est faite des écrits intimes détermine bien souvent le genre. En ce qui concerne en particulier ces deux auteurs, leur personnalité changeante, contradictoire voire affabulatoire repousse le genre autobiographique dans ses limites, illustrent l’adage selon lequel le roman est plus vrai que la réalité vécue.
Resumo:
Reader-Response Criticism and the Internet: A Methodological Discussion This article explores connections between Internet-based research and reader-response criticism, aiming to critically discuss the methodologies used in this particular field of research. First, the history of reader-response studies is briefly presented, with reference to theorists such as Richards, Rosenblatt, Robbe-Grillet, Iser and Jauss. It is noted that, for the past 15 years, people have utilised the Internet as a basis for the discussion of literary and reading-related topics. Researchers in this field may access reviews and commentaries on open web-based venues such as personal homepages, blogs and online forums (i.e. message boards and discussion sites). The material available on these sites is interesting because of its "spontaneous" nature; that is, such material has been formulated and uploaded without the interference of the researcher. The article presents one concrete example of an Internet-based reader-response study, discussing a number of pros and cons of the chosen methodology– including some important ethical considerations that arise when the researcher’s corpus is composed of material taken from the Internet. One of the conclusions of the paper is that many aspects of the general public’s web-based responses to literature are yet to be explored by the research community.
Resumo:
The books about Harry Potter have been read by people all over the world, but is there some-thing more to them than just the magical adventure novels they first appear to be? Many have discovered the multiple layers of understanding that the author J. K. Rowling has put in her famous books, and since I was curious about a few features in the story that reminded me of certain elements which can be found in the Bible, I decided to find out more. The following essay investigates which specific features in the books about Harry Potter that can be traced to which specific parts of the Bible. The main focus is the comparison between the character Harry Potter and Jesus Christ. I use a comparative analyzing method and secure my theory with quotes from both Harry Potter and the Bible. In the end, I found a wide range of similarities between the two characters, and in my discus-sion, I raised the question whether or not the likenesses were intentional by Rowling. I reached the conclusion that the authors intention is not as important as the reader’s interpreta-tion and what they can learn from it.
Resumo:
Syftet med denna uppsats är att reda ut hur huvudgestalterna i Sara Beischers roman Jag ska egentligen inte jobba här (2012) och Jack Hildéns roman Vi, vi vaktmästare (2014) formar identiteter utifrån arbetet samt hur de ser på sig själva utanför arbetet. Detta gör jag genom att utgå ifrån definitioner av begreppen "identitet" och "prekariat". Analysen visar att romankaraktärerna skapar identiteter kopplade till arbetet genom att studera hur deras kollegor beter sig och därefter härma detta beteende. De gör det även genom att bära arbetskläder, lära sig arbetsuppgifterna samt genom att differentiera sig mot arbetsgivaren respektive tjänstemännen på samma arbetsplats. Den identitet de har utanför arbetet är kopplad till kultur och åtskild från identiteten som arbetare.