Kvinnor, datorspel och inlärning : en finlandssvensk syn på ett internationellt fenomen

Avhandlingens primära syfte är att kartlägga faktorerna kring flickors och unga kvinnors relation till datorspel och spelande och utreda den pedagogiska potentialen i de här faktorerna. Avhandlingens sekundära syfte är att ställa ett internationellt fenomen i relation till en finlandssvensk verklighet Forskningen är kvalitativ till sin karaktär och teoretisk till sitt upplägg. Forskningsansatsen är kritisk teoretisk analys. Avhandlingen består i huvudsak av två delar där båda delarna strävar till att svara på ett av avhandlingens syften. Den första delen av avhandlingen diskuterar flickors och unga kvinnors spelande ur olika synvinklar. Avhandlingens andra del diskuterar hur fenomenet datorspel och inlärning kunde inkluderas i en pedagogisk verksamhet på olika nivåer. Det resultat som svarar på avhandlingens första syfte är sju stycken faktorer som har stor inverkan på såväl flickors och unga kvinnors spelande som pedagogiken kring fenomenet. De sju faktorerna är framtidsutsikter, färdigheter, värderingar, identitet, könsuttryck, social miljö och inkörsportar. Skolan har ett ansvar att stöda flickor och unga kvinnor med den här typen av fritidsintressen, bland annat för att skapa och upprätthålla en jämställd skola. Avhandlingens andra syfte resulterade i en analys där fenomenet närmar sig skribentens verklighet genom pedagogisk förankring, nationella läroplansgrunder och den lokala lärarutbildningen. Lärare som önskar använda datorspel i undervisningen kan motivera det med pedagogiska argument.

Samvaro, språkanvändning och attityder : svenskspråkiga elevers syn på att gå i en samlokaliserad skola

Syftet med denna avhandling är att beskriva svenskspråkiga elevers uppfattningar om och erfarenheter av att gå i en samlokaliserad skola med finskspråkiga elever. Utgående från syftet har tre forskningsfrågor utformats:1. Har de svenskspråkiga elevernas kontakt med de finskspråkiga eleverna förändrats, och i så fall på vilket sätt? 2. Har de svenskspråkiga elevernas användning av det finska språket förändrats, och i så fall på vilket sätt? 3. Har de svenskspråkiga elevernas attityder gentemot de finskspråkiga eleverna förändrats, och i så fall på vilket sätt? Som datainsamlingsmetod används kvalitativa par- och gruppintervjuer. Respondenterna är 11 elever i en samlokaliserad skola och de intervjuas för första gången våren 2010 när de går i årskurs 2. Samma respondenter intervjuas på nytt i december 2012 när de går i årskurs 5. Resultaten redovisas i avhandlingen med hjälp av narrativa berättelser enskilt för varje par och grupp. I slutet av resultatredovisningen jämförs även de förändringar som skett inom varje par och grupp sinsemellan för att läsaren ska få en helhetsbild av förändringarna. Undersökningen visar att det inte skett någon förändring i de svenskspråkiga elevernas kontakt med de finskspråkiga eleverna, men att en vilja till en ökad kontakt har vuxit fram under åren i den samlokaliserade skolan. Det har inte heller skett någon markant förändring i de svenskspråkiga elevernas användning av det finska språket. Även de svenskspråkiga elevernas attityder gentemot de finskspråkiga eleverna har hållits stabila för en del elever, samtidigt som attitydutvecklingen för en del flickor varit positiv. Med hjälp av avhandlingens resultat kan elevernas uppfattningar och erfarenheter tas i beaktande när samlokaliserade skolor planerar sin vardag och funderar på samarbete över språkgränsen. Avhandlingens resultat och elevernas åsikter kan även tas i beaktande när beslut om samlokaliserade skolor görs inför framtiden.

Medborgare, brukare av välfärd eller klient? : en jämförande studie om brukarens inflytande mellan en kommun, ett assistansbolag och ett brukarkooperativ som utför personlig assistans

The focus of this licentiate dissertation is to produce a better understanding of how we may give citi-zen as users a stronger influence over their welfare services and in the long run help to democratize the welfare state. The aim of this project is to analyze what kind of influence a user with a functional dis-order may have in different organizational contexts over his or her personal assistance. This study focuses on the influence a user may have over his or her welfare service, personal assis-tance. A municipality, an assistance firm and a user cooperative are compared with the thesis that the organization that surrounds the users shapes the possibilities the user have to influence his or her per-sonal assistance. The major thesis is thus: Participatory democracy as a model or approach may function differently when the services are delivered in a different way by different organizations – varying organizational forms. There are questions that try to answer if there are outspoken social goals within each organization. Questions regarding influence of the user when she or he is choosing the assistance provider and the users possibility to influence and his or her power to decide who and when anyone works as an assis-tant are asked. The results indicate that there are different sets of internal logic within the organizations that affect their goals and level of user influence. Within the user cooperative the user is considered a citizen and as a user expected to handle the role as work leader for his or her personal assistants. However the user is also a citizen and is expected within the usercooperative to act as a member and citizen to have po-litical influence. The usercooperative aims at influencing the political policy process regarding ques-tions concerning the rights of persons with disabilities. This gives the user a part in collective action as a member of the usercooperative. The other producers of personal assistance, the municipality and the assistance firm gives in this study a similar result as they give the user of personal assistance quite similar models for user influence within the respective organization. Within these organizations the user have chosen to let the organiza-tions handle the role of work leader in the written agreements with the producer and thereby the influ-ence they may have in practice is not so much a case of self-determination as a case of co-influence. The user can be seen as a user within a municipality, a client or consumer within the assistance firm and a citizen within the usercooperative. The results indicate the need for future research where co-production, institutional logic and development of democratic theory through democratic innovations are central aspects of future research.

Sambandet mellan positiv psykisk hälsa och psykisk ohälsa : en studie av ett representativt sampel från västra Finland

Syfte: Att bidra till förståelsen av positiv psykisk hälsa och dess samband med psykosociala faktorer och förekomsten av psykiatriska symptom. Sambandet mellan psykiskt välmående och faktorer såsom kön, ålder och språktillhörighet undersöks också i studien. Metod: Studien bygger på datamaterial från undersökningen Enkät om psykisk hälsa i västra Finland 2014 (Western Finland Mental Health Survey 2014 – WFMHS). Samplet bestod av 3 531 personer i åldrarna 15–80. I studien används Short Warwick-Edinburgh Mental Well-being Scale (Stewart-Brown et al., 2009) som instrument för att mäta positiv psykisk hälsa. Resultat: Undersökningen påvisade ett samband mellan höga värden för positiv psykisk hälsa, starkt socialt kapital, en stark känsla av bemästring och låg nivå av symptom på depression och psykisk belastning. Man fann även ett samband mellan att ha blivit utsatt för aga under barndomen och ett större alkoholmissbruk och sämre positiv psykisk hälsa. Personer med annat modersmål än svenska och finska hade signifikant sämre positiv psykisk hälsa i jämförelse med svensk- och finskspråkiga. Konklusion: Eftersom höga värden för positiv psykisk hälsa har konstaterats ha ett samband med låga värden för psykiatriska symptom stöder undersökningen tanken att samhället kunde arbeta hälsofrämjande i högre grad än tidigare för att förebygga psykisk ohälsa.

Drömmen, resan och att finna sin plats : en hermeneutisk studie om vårdarens identitet

Bakgrund. Studien utgår ifrån antagandet att vårdaren är i en ständig utveckling av sin identitet och att utvecklingen påverkas av många olika faktorer. Forskningsöversikten visar att arbetsgemenskapen är av stor betydelse och att vårdarens identitet påverkas av olika erfarenheter och upplevelser. Det teoretiska perspektivet i denna studie är vårdvetenskapligt och den metodologiska ansatsen baserar sig på Gadamers hermeneutik. Syfte. Syftet med studien är att få en djupare förståelse för utvecklingen av vårdarens identitet samt att få en inblick i vilka faktorer som påverkar utvecklingen. Intresset riktas speciellt till arbetsgemenskapens och ensamhetens betydelse för utvecklingen. Metod. Materialet består av nio stycken av vårdare skrivna berättelser vilka har tolkats med hjälp av hermeneutisk tolkningsmetod. Den hermeneutiska tolkningsmetoden har inneburit en rörelse mellan helhet–delar–helhet och att den egna förförståelsen och traditionen har fått ta plats i tolkningen. Resultatet har framträtt när författaren och texterna nått en gemensam förståelse. Resultat. Vårdarens identitet formas av fyra element: 1. Ryggsäcken, det ”bagage” som vårdaren alltid bär med sig i alla situationer, såsom sin personlighet, tidigare erfarenheter och sin kunskap, 2. Patienten, d.v.s. att ha en vilja att vårda och en målsättning att ge god vård, 3. Arbetsmiljön och att finna sin plats i gemenskapen, 4. Vårdarens egen begrundan och reflektion. Om elementen inte helt kan uppfyllas försvagas identiteten. Att uppfylla alla element kan jämföras med att tillgodose vårdarens kroppsliga, själsliga och andliga aspekter. Resultatet visar också att arbetsgemenskapen och ensamheten har stor betydelse för identiteten. Vårdaren vill finnas i antingen en positiv arbetsgemenskap, som präglas av trygghet, tillit, respekt och arbetsglädje eller i en positiv ensamhet, där hon känner frihet och kan växa i sin roll. En del vårdare arbetar varierat med båda typerna av arbetsuppgifter. Båda arbetssätten stärker vårdarens identitet. Det som försvagar vårdarens identitet är negativ arbetsgemenskap, d.v.s. att känna att man inte passar in och att den egna utvecklingen hämmas eller negativ ensamhet, såsom känslor av totalt utanförskap i en arbetsgemenskap eller stor osäkerhetskänsla förorsakad av att man arbetar ensam. Negativ ensamhet kan ses som ett hot mot vårdarens identitet och liv. En stark identitet och att vara trygg i sin yrkesroll ska i förlängningen leda till en vilja hos vårdaren att ge god och kärleksfull vård.

Elevers förväntningar på och uppfattningar av övergången från årskurs 6 till årskurs 7 : en kvalitativ studie som beskriver och jämför elever från två olika grundskolor

Den grundläggande utbildningen (F–9) ska i Finland ses som en enda helhet och grundskolan kan vara uppbyggd så att årskurserna F–9 finns inom samma skolkomplex, här kallad för en sammanhållen grundskola, eller också kan årskurserna F–6 och 7–9 finnas i olika skolkomplex, här kallad för en åtskild grundskola. Enligt Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2004 ska förskolan förbereda eleverna inför årskurserna 1–2 och årskurserna 8–9 ska förereda eleverna inför eventuella andra studier. Men hur ser elever på övergången från årskurs 6 till årskurs 7 beroende på i vad för slags grundskola de går i? Avhandlingens övergripande syfte är att beskriva elevers förväntningar på och uppfattningar av övergången från årskurs 6 till 7. Fokus ligger både på övergången överlag men också på skolengelska, eftersom engelska språket idag ses som ett internationellt språk. Därtill är syftet att jämföra elever från en sammanhållen grundskola med elever från en åtskild grundskola. Följande forskningsfrågor är formulerade för att uppnå avhandlingens syfte: 1. Vilka förväntningar har eleverna i årskurs 6 på övergången från årskurs 6 till årskurs 7? 2. Vilka uppfattningar har samma elever i årskurs 7 av övergången från årskurs 6 till årskurs 7? 3. Vilka likheter och skillnader finns det i elevernas förväntningar på och uppfattningar av övergången överlag och skolengelska beroende på om de går i en sammanhållen grundskola eller i en åtskild grundskola? Undersökningen är utförd i Svenskfinland och datainsamlingsmetoden är kvalitativ intervju. Den första intervjun genomfördes när eleverna gick i slutet av årskurs 6 och sedan intervjuades samma elever, för andra gången, när de hade gått cirka tre månader i årskurs 7. Sammanlagt intervjuades tio elever, fem elever från en sammanhållen grundskola och fem elever från en åtskild grundskola. Resultaten visade både på likheter och på skillnader mellan elevuttalandena från de olika grundskolorna. Det visade sig att de tydligaste likheterna fanns i själva ämnet skolengelska, hur eleverna förväntade sig att det skulle bli och hur det sedan upplevdes, medan de tydligaste skillnaderna mellan grundskolorna framkom i de sociala aspekterna av övergången från årskurs 6 till 7, där det förekom både positiva och negativa uppfattningar angående övergången.

Kokutai no hongi och Senjinkun – en analys av handböcker för civila och soldater : shintoismens, buddhismens och konfucianismens roll i Japan under andra världskriget

Under andra världskriget rådde en starkt nationalistisk anda i Japan. Bland det mest centrala var att visa lojalitet och vördnad för den japanska kejsaren och staten. Olika handböcker publicerades för att sprida lärorna om statens ideologi och utveckla andan bland japanska soldater och civila. Principer från olika religiösa traditioner blandades samman och inlemmades i lärorna som ingick i handböckerna. I avhandlingen undersöker jag på vilket sätt religiösa doktriner, mer specifikt shintoistiska, buddhistiska och konfucianska, sammanblandades och syntes i ideologin. Mitt fokus ligger på två skrifter, Kokutai no hongi och Senjinkun, som publicerades i Japan under 1930– och 1940–talen för att utveckla den rätta andan inför kriget. Jag gör en tolkande studie av handböckerna för att få en uppfattning av hur de tre religionerna ingick i lärorna inom ideologin. Jag använder mig här av engelska översättningar av skrifterna och stöder mig på tidigare forskning av dem. Förutom det jämför jag de två handböckerna för att se ifall det finns likheter mellan lärorna i dem. Utgående från min studie konstaterar jag att det finns vissa likheter mellan lärorna i de två skrifterna. De tre religionerna hade en viktig roll inom den rådande ideologin. Shintoismen utgjorde grunden för lärorna och de konfucianska och buddhistiska principerna var strukturerade kring de shintoistiska lärorna. Vilken av religionerna som var viktigare än den andra inom ideologin är svårt att avgöra. Alla religionerna var väsentliga beståndsdelar av ideologin.

Deliberation och åsiktsförändring : en studie av individegenskaper och gruppkontext

Vardagliga samtal mellan medborgare om politiska sakfrågor är viktiga, men arrangerade politiska samtal har fått en alltmer central roll i demokratiteori och praktik. I en deliberation förväntas bättre argument vinna över sämre argument, eftersom bättre argument har större bärkraft och successivt får mera stöd i diskussionen. Ett demokratiskt samtal förutsätter att det finns olika åsikter, men det finns många samtal där detta inte uppfylls. Diskussioner med personer som delar ens åsikt leder inte nödvändigtvis till någon större förståelse för åsikter som avviker från de egna. När personer som tycker lika diskuterar med varandra tenderar de att bekräfta varandras åsikter och åsikterna riskerar även att bli mer extrema än de var innan diskussionen. Jag är intresserad av att förklara varför individers åsikter förändras i olika grad och i olika riktning, när de deltar i demokratiska samtal. Varför blir vissa mer polariserade i sina åsikter medan andra blir mer moderata, när de lyssnat till samma argument. Det finns många olika faktorer som kan ha en inverkan på hur åsikterna förändras i grupp. Här analyseras en medborgardiskussion om invandring och jag analyserar tre typer av faktorer: individegenskaper, gruppkontext och individens beteende i diskussionen. Resultatet tyder på att polariserade åsikter till största delen beror på individegenskaper, värdena är dock olika beroende på i vilken riktning åsikterna har polariserats. Gruppkontext bidrar lite, t.ex. invandrare i gruppen förhindrar polariserade åsikter mot invandring. Däremot verkar inte gruppsammansättning vara avgörande. Beteende i deliberation förklarar en del, eftersom de som fick en förstärkt åsikt för invandring hade bättre beteende än övriga. Mer moderata åsikter verkar bara förklaras av individegenskaper. Resultaten tyder på att det är många faktorer som bidrar till hur åsikter förändras i demokratiska samtal, vilket gör att man alltid borde analysera processen genom vilken åsikter bildas.

Självkänsla och familjestöd hos ungdomar med olika aggressionsroll : en representativ studie bland högstadieelever i Österbotten

Objektive: To examine differences in the degree of self-esteem and family support among adolescents involved in different aggression roles from Ostrobothnia in Finland and to examine the relation between aggression role, family support and self-esteem. Method: A sample of 3512 adolescents in school at grades 7 and 9 from Ostrobothnia was considered for this study. The sample consisted of 1741 boys and 1771 girls with the mean age of 14.3 years and SD of 1.10 years. Aggression was measured with the Mini Direct Indirect Aggression inventory (Mini-DIA) by Österman and Björkqvist (2008), self-esteem was measured with the Rosenberg Self-Esteem Scale (RSES) by Rosenberg (1965) and family support was measured with the family support part from the Multidimensional Scale of Perceived Social Support (PSSS) by Zimet, Dahlem, Zimet and Farley (1988). Chi-square test, multivariate analysis and regression analyses were carried out. Results: The boys reported higher self-esteem and received higher family support than girls. The adolescents who were involved in aggression as victims or perpetrators reported lower self-esteem and family support than adolescents who were not involved in aggression. The regression analyses showed that family support and aggression role had significant effects on the adolescents’ self-esteem in both boys and girls. There was also an interaction effect between family support and aggression role for girls, so that the difference in self-esteem between perpetrator-victims and control group for example was higher for girls with low family support than for girls with high family support.

Miljöstrategi för Södra Österbotten, Mellersta Österbotten och Österbotten 2014 - 2020 – Mot en europeisk föregångsregion för hållbar utveckling, del 1

Den gemensamma miljöstrategin för Södra Österbotten, Mellersta Österbotten och Österbotten under perioden 2014 – 2020 har utarbetats i omfattande regionalt samarbete. Miljöstrategin för föregående period har uppdaterats för att den ska motsvara den förändrade verksamhetsmiljön. Strategiperioden följer EU-programperioden. Miljöstrategin är NTM-centralerna i Södra Österbottens och Österbottens samt Södra Österbottens förbunds, Mellersta Österbottens förbunds och Österbottens förbunds gemensamma riktlinje för miljöns bästa och hållbar utveckling i regionen. Den gemensamma regionala visionen är att området ska utvecklas till en europeisk föregångsregion för hållbar utveckling och en regional föregångare fram till år 2030. För att verkställa visionen poängteras fem olika teman som är bättre vattenstatus och hantering av översvämningsrisker, tryggande av den bebyggda miljöns livskraft, utsläppssnålhet, bekämpning av klimatförändringen, tryggande av mångfalden samt främjande av miljömedvetenhet. Dessa teman har delats in i nyckelindikatorer och andra uppföljningsindikatorer. NTM-centralen i Södra Österbotten har haft ansvaret för att koordinera utarbetningen av miljöstrategin.