Historian opetuksen määrästä ja laadusta koulussa 1900-luvun jälkipuoliskolla : keskustelua

Keskustelua. Edelliset artikkelit: Historiallinen aikakuskirja. 98 (2000) : 2, s. 158 ; 98 (2000) : 3, s. 264.

Vasa Svenska Lyceums bibliotek

Biblioteket härstammar från i huvudsak två skolor, Wasa trivialskola (grundad 1684) och Wasa gymnasium (grundad 1844). Skolornas bibliotek byggdes upp med donationer. Vid Vasa brand 1852 förstördes största delen av gymnasiets stora boksamling. Av 6.000 böcker kunde bara 1.000 räddas. Biblioteket kunde ändå snabbt byggas upp igen med nya donationer, byten och inköp. Åren 1872-74 sammanslogs trivialskolan och gymnasiet till Vasa Svenska Lyceum. Också boksamlingarna sammanslogs. Biblioteket fungerade som ett lånebibliotek ända till 1974 då lyceet upphörde med sin verksamhet i samband med införandet av grundskolan. Skolan ändrades till Vasa Övningsskola som en del av lärarutbildningen vid Åbo Akademi i Vasa. Det gamla skolbiblioteket blev nu endast en historisk samling. Biblioteket hade 1974, 52.140 volymer (årsberättelsen 1973-1974). I denna siffra ingår även Ranckens samling (Se skild beskrivning). Under årens lopp har material avskrivits. En liten del av den nyare litteraturen finns deponerad på Övningsskolans gymnasiums bibliotek. Tidskrifter och tidningar har förkommit vid flyttningar. Biblioteket har idag ca. 25.000 volymer böcker (640 hm). Dessutom finns ca. 6 hm kartor och planschverk, 26,5 hm avhandlingar från 1900-talet samt ett hundratal främst inhemska dagstidningar från 1800-talet. Av de äldsta och raraste böckerna har ca. 4.000 katalogiserats i Tria. Äldsta böckerna är från medlet av 1500-talet och de nyaste från 1970-talet. Biblioteket är till sitt innehåll akademiskt och humanistiskt med tyngdpunkten på teologi (12 %), historia (23%), filologi och litteratur (30%). Största delen av böckerna är på svenska, tyska och latin. En del finns också på grekiska och hebreiska samt en mindre del på finska, franska, engelska och ryska, framförallt i klassen filologi och litteratur.

Nietzsche e Platão: arte e orquestração das paixões

O objetivo deste texto é apontar os pontos de proximidade e de diferença entre as reflexões de Nietzsche e de Platão sobre o papel da arte para o autogoverno do indivíduo e a autonomia e soberania da cultura.

O tecido quebradiço das ilusões: Nietzsche sobre a origem da arte e da linguagem

Este artigo trata de duas questões suscitadas em "Tentativa de uma autocrítica": como conceber um pessimista sorridente e alegre que esquece com uma risada todo "conforto metafísico" e como reconciliar sua posição ontológica - não há ser, mas devir - com sua concepção da tarefa da arte. O autor aborda a concepção nietzscheana da aparência (Schein) como uma estrutura epistemológica que coloca a ontologia e a filosofia da arte de Nietzsche no contexto de uma concepção de linguagem, levando-o a requerer dos filósofos que eles criem novos valores

Nietzsche e o renascimento do trágico

O objetivo deste artigo é expor como a proposta de renascimento do trágico existente em O nascimento da tragédia insere o primeiro livro de Nietzsche no projeto cultural iniciado por Winckelmann, Goethe e Schiller, na segunda metade do século XVIII, que privilegia a arte grega como modelo da arte alemã. Destacarei, para isso, tanto as continuidades entre os dois momentos quanto as descontinuidades que Nietzsche introduz nesse projeto clássico da intelectualidade alemã ao pensar a cultura grega a partir da filosofia de Schopenhauer e da música de Wagner.

Nota sobre o conceito de Bildung (formação cultural)

Apresento um breve estudo do conceito alemão de Bildung, com base no artigo "Bildung et Bildungsroman", de Antoine Berman. O conceito é desenvolvido em cinco etapas: Bildung como trabalho, como viagem, como tradução, como viagem à Antigüidade e como prática filológica. Estas sugestões podem contribuir para a interpretação de obras de filosofia da arte e da cultura, por exemplo, passagens de Hegel, de Hölderlin, do romântico Friedrich Schlegel e de Nietzsche.

O trágico, o cômico e a "distância artística": arte e conhecimento n'A Gaia Ciência, de Nietzsche

A partir da leitura de A Gaia Ciência, pretendemos mostrar alguns elementos importantes que, nesse livro, se constituem em torno do tema da "distância". Analisando principalmente três aforismos do livro, procura-se esclarecer o deslocamento no texto e no pensamento de Nietzsche da distância como Ferne, de origem romântica, à distância como Distanz. Entretanto, procura-se ao final mostrar que Nietzsche desloca o tema romântico da Ferne, caracterizando-a como uma "distância artística", que se torna o traço distintivo entre a perspectiva da arte e a perspectiva do conhecimento.