Attityd till att fullfölja nuvarande studier - En applikation av The Theory of Planned Behavior

För att förutsäga och förklara människors beteenden och intentioner har ”attityd” länge varit ett centralt begrepp inom socialpsykologin. En vanlig teori och modell för ändamålet är ”theory of planned behavior” (TpB), vilken säger att en individs beteende styrs av dess intention, som i sin tur är en funktion av den personliga attityden, det sociala trycket och den upplevda kontrollen att kunna genomföra aktuellt beteende. Syftet med föreliggande studie var att undersöka attityden och intentionen till att fullfölja nuvarande studier och göra en applikation av TpB-modellen via en Internetenkät riktad till studenter på Högskolan Dalarna (N = 1292). Hypotesen att ”den upplevda kontrollen” är den viktigaste direkta variabeln för intentionen kunde godtas, vilket kan antagas bero på beteendets karaktär. Diskussion förs också kring intentionens eventuella omvandling till verkligt beteende.

Vad påverkar föräldrars sätt att tillgodose barns behov av regelbundet umgänge? : En applikation på Theory of Planned Behaviour

Föreliggande undersökning var en attitydundersökning baserad på Theory of Planned Behaviour där attityd, subjektiv norm, upplevd kontroll samt intention anses kunna predicera beteende. Syftet med undersökningen är försöka ta reda på vilka faktorer som påverkar hur mycket tid man som förälder umgås med sina barn efter en separation eller skilsmässa eftersom många barn i den situationen förlorar kontakten med den ena föräldern. 36 försöksdeltagare besvarade ett frågeformulär bestående av 31 frågor och påståenden gällande umgänge. Resultaten visar att tiden man som förälder umgås med sina barn efter en skilsmässa beror på intention och upplevd kontroll. Intentionen förklaras av upplevd kontroll och dom förväntningar man upplever från omgivningen. Attityden hade endast liten betydelse i modellen.

Sociala faktorers inverkan på elevers intentioner till högre studier : En applikation av Theory of planned behavior

Denna studie grundar sig på en enkätundersökning av 59 gymnasieungdomars intentioner till att inom de närmaste 5 åren påbörja studier vid högskola eller universitet. Undersökningen är baserad på Theory of planned behavior och syftar till att testa teorins pålitlighet i att besvara vilken av de socialt betingade bakgrundsfaktorerna attityd, subjektiv norm och upplevd beteendekontroll som utgör den bästa prediktorn för undersökningsdeltagarnas intentioner. Därtill undersöks dessa faktorers samband med föräldrarnas utbildningsnivå. Theory of planned behavior visade sig vara ett reliabelt mätinstrument gällande studiens övriga frågor, där den upplevda beteendekontrollen och den subjektiva normen utgjorde signifikanta prediktorer gällande undersökningsdeltagarnas intentioner. Därtill påvisades samband mellan föräldrars utbildningsnivå och deltagarnas intentioner samt subjektiva norm. Författaren menar att studier likt denna ger ett värdefullt bidrag till det viktiga arbetet med att förverkliga den svenska skolans likvärdighetsmål.

Towards an epistemological theory of historical consciousness

This paper presents a theoretical analysis of the concept of historical consciousness. It argues that a focus on the epistemological problems of the concept can be a way of constructing a theory of the concept that both incorporates the diverse perspectives that exist in research about the concept and specifies how a historical consciousness can be developed in an individual.

Four by two theory of non-profit museum governance

As plainly illustrated by the collapse of Enron in the US and HIH in Australia, the world of organisational governance is complicated. In response to ongoing trustee tensions, legislative reforms have been adapted to encourage organisational performance. However, limited theoretical foundation exists regarding how trustee dynamics are forced to adjust within non-profit museums. The trustee’s world requires insights from different mindsets to be synthesised into a whole. The purpose of this article is to examine the research conducted on governance and apply it to the non-profit museum. The article contends that most research on governance has been conducted in the for-profit arena, with little robust empirical research having been conducted on non-profit governance. It identifies concerns with the thrust of articles published as they restrict new theory development. The article provides a four by two theory of non-profit museum governance, that is characterised by close interaction with the research published and application to the non-profit museum. It concludes by demonstrating the increased performance opportunity of a model to the non-profit museum seeking to be accountable in an increasingly complex and demanding environment.

The minimum moral content of law : a critique of Hart's descriptive theory of positive and natural law

Review of H.L.A. Hart's account of the minimum moral content of law - assesses its consistency with the methodology provided in his description of the focal meaning or central case of law - particular focus is Hart's consideration of the ultimate end of man - how difficulties faced by Hart's account of the minimum moral content of law can be overcome.

The separation of ownership and control under a happiness-based theory of the corporation

Explores the happiness-based theory of the corporation, suggesting that there is no conflict between the pursuance of economic and social objectives on the basis that their interplay is required to facilitate shareholder happiness. Considers: (1) the Berle-Means hypothesis and the separation of ownership and control, the dominant governance structure for large companies; (2) a happiness-based perspective on the separation; and (3) law reform applicable to a happiness-based theory. Argues that the separation of ownership and control is not in shareholders' best interests because the structure is not conducive to the happiness of individual shareholders and should be reformed.

Toward a receiver-based theory of knowledge sharing

Managers and researchers alike have sought new ways to address the challenges of sharing dispersed knowledge in modern business environments. Careful consideration by sharers of receivers' knowledge needs and behaviours may improve the effectiveness of knowledge sharing. This research examines how sharers react to their perceptions of receivers' knowledge needs and behaviours when making choices relating to sharing knowledge. The focus of this article is to propose and empirically explore a theoretical framework for a study of the role of the receiver in knowledge sharing--receiver-based theory. Data collected from two case studies highlight a key role played by perceived receiver knowledge needs and behaviours in shaping sharer choices when explicit knowledge is shared. A set of receiver influences on knowledge sharing is provided that highlights key receiver and sharer issues. The paper concludes that companies should develop better ways to connect potential sharers with receivers' real knowledge needs. Further, the findings suggest that sharing on a need-to-know basis hinders change in organisational power structures, and prevents the integration of isolated pockets of knowledge that may yield new value.