566 resultados para Sina Weibo
Resumo:
Tidigare forskning visar att äldreomsorgspersonal kämpar med två typer av logiker: en ekonomisk logik och en omsorgslogik. Även om båda logikerna behövs för att skapa god omsorg så utmanar de varandra. Dessa utmaningar kommer till uttryck i omsorgspraktiken där personalen ställs in för val och måste göra prioriteringar. Denna avhandling syftar till att förstå hur äldreomsorgspersonal beskriver att de arbetar för att finna balans mellan logikerna och hur de rättfärdigar sina prioriteringar i omsorgen om de äldre personerna. Frågeställningen för avhandlingen är att ta reda på hur personal och enhetschef vid ett kommunalt äldreboende förstår och hanterar interaktionen mellan de två logiker som styr omsorgsarbetet för att främja de äldre personernas välbefinnande. Syftet innehåller tre delsyften: 1) att analysera personalens erfarenheter av och meningsskapande kring de äldre personernas välbefinnande och deras reflektioner kring det omsorgsarbete de utför, 2) att belysa och problematiserade logiker som styr omsorgsarbetet samt 3) att analysera hur personalen rättfärdigar sina prioriteringar i rådande kontext och hur deras förklarbarhet påverkar deras professionella identiteter. Målet är att bidra med socialvetenskaplig kunskap om de överväganden personal gör när de ställs inför att göra prioriteringar i äldreomsorgens praktik. Material samlades in genom 12 individuella intervjuer med personal vid ett kommunalt äldreboende, en intervju med personalens enhetschef och en uppföljande gruppintervju med tre personer ur personalgruppen. Materialet analyserades med tre analysmetoder: fenomenologisk analys, reflexiv analys och positioneringsanalys. Resultatet visar att personalen definierar de äldre personernas välbefinnande som ett behov av att känna sig existentiellt berörd. Denna känsla av existentiell beröring delas in i tre delar: känsla av valfrihet, känsla av njutning och känsla av närhet till någon eller något. Arbetet för att uppnå detta välbefinnande beskrivs innebära ett balanserande av tre tvetydigheter: att vilja värna om de äldre personernas valfrihet och samtidigt hantera institutionella begränsningar, de äldre personernas behov av aktivering å ena sidan och att de inte behöver aktiveras å andra sidan samt att förstå de äldre personernas behov av rutiner samtidigt som det är svårt att veta vilka behov de har. Tvetydigheterna kontextualiserades och de två logikerna som styr omsorgsarbetet analyserades. Analysen visar att enhetschefen skapar en hybrid av den ekonomiska logiken och omsorgslogiken; ekonomi är omsorg och vice versa. Denna hybrid möter motstånd från personalen som skiljer på de båda logikerna genom att tala om ”vård och det där andra”. Personalen upplever att den ekonomiska logiken begränsar deras möjligheter att utföra omsorg i linje med omsorgslogiken. Motsättningar mellan de båda logikerna leder till prioriteringar som rättfärdigas av personalen i syfte att behålla de professionella identiteterna. Den teoretiska analysen bygger på teorier om institutionella logiker, förklarbarhet ochprofessionell identitet. Analyserna visar vikten av att väcka dialog mellan enhetschefer och personal där de diskuterar innebörder av olika värdeord som används på politisk nivå. Sådana diskussioner skulle kunna bidra till mindre motstånd och en högre överensstämmelse mellan verksamhetsmål och praktik. Avhandlingen visar även vikten av att förstå logiker som vertikala istället för horisontellt uppdelade. Alltså, att styrande verksamhetslogiker existerar uppifrån och ned i verksamheter (från politisk nivå till chefsnivå och till praktisk nivå) och att de inte kan delas in i exempelvis en professionslogik och en styrningslogik. Den senare synen kan bidra till potentiella missförstånd eftersom det gör att konflikter kan tolkas existera mellan personal och chef, medan de egentligen existerar mellan olika motstridiga värderingssystem. Slutsatsen är att de båda logikerna behövs för att stödja äldre personers välbefinnande. Ibland är logikerna samspelta och ibland är de i konflikt med varandra. När logikerna ställs mot varandra är det av vikt att komma ihåg att den ekonomiska logiken är lika förhandlingsbar som omsorgslogiken. De två logikerna existerar i samspel och om deras motstridigheter inte belyses finns risk att omsorgspraktiken inte stödjer de äldre personernas välbefinnande.
Resumo:
Syftet med rapporten är att utgöra underlag för Dalarnas strategi för smart specialisering inom energiområdet, vilken görs enligt den europeiska modellen framarbetad av Sevilla-plattformen; Regional Forsknings- och Innovationsstrategi (RIS3). Rapporten motsvarar enligt denna modell steg 5 i processen. Rapporten ger svar på om kunskapsområdet Energieffektivt samhällsbyggande kan kvalificera sig för att vara ett prioriterat område för smart specialisering i Dalarna och lämnar förslag på hur en öppen innovationsarena inom kunskapsområdet kan organiseras. Förslag lämnas på roller och funktioner för respektive organisation inom innovationssystemet, däribland Högskolan. EUs strategi för tillväxt och jobb ”EU 2020 – Smart och hållbar tillväxt för alla” kopplar samman tillväxt och lösningen av samhällsutmaningar. I strategin ingår att styra alla befintliga verktyg i strategins riktning, vilket innebär skärpta krav på att jobba enligt strategin om man vill komma åt stöd från olika finansiella program. EUs flaggskepp ”Innovationsunionen” framhåller att konkurrenskraft och tillväxt är beroende av innovation inom produkter, tjänster, handel och samhällsmässiga processer och modeller. För att lyckas med detta behöver varje europeisk region analysera och fokusera på sina starkaste områden. EUs program för forskning och innovation Horizon 2020 ställer krav på nyttiggörande av forskning och samverkan med omgivande samhälle, varför ökad företagssamverkan behövs. Dalarnas satsning på smart specialisering inom området Energieffektivt samhällsbyggande stöds av såväl nationella som regionala innovationsstrategin, Dalarnas regionala utvecklingsstrategi, Norra Mellansveriges strukturfondsprogram, m fl programskrivningar. Kunskapsområdet energieffektivt samhällsbyggande spänner över ett brett område där allt från energiproduktion och energiöverföring till energins användning ingår. Ordet samhälle i namnet för kunskapsområdet markerar att det omfattar mer än byggande av hus. Det är energieffektiviteten som är den samlande faktorn. En vision för kunskapsområdet finns redan beslutad i Dalarnas energi- och klimatstrategi. Analysen av spetskompetens visar att det finns förutsättningar att hävda eller utveckla excellens och nå tillväxt inom flera områden inom energieffektivt samhällsbyggande, däribland elöverföring, smarta elnät, energisystem, solenergi, energieffektivt byggande och IT-transportlösningar. Dock saknas i flera fall dokumentation av hur olika verksamheter och spetskompetenser befinner sig i jämförelse med andra. Baserat på analysen konstateras att Energieffektivt samhällsbyggande kvalificerar sig för att vara ett prioriterat område för smart specialisering i Dalarna. I rapporten kartläggs och beskrivs alla aktörer inom kunskapsområdet. Tillsammans täcker de in de flesta delar av energiomställningen och innovationssystemet, uppbackat av ett starkt regionalt ledarskap och Dalarna som Pilotlän för grön utveckling. En ingående funktionsanalys av innovationssystemet inom kunskapsområdet identifierar några brister som föreslås lösas. Förslag lämnas på alla berörda aktörers roller och funktioner i innovationssystemet, där klustren förväntas ta en nyckelroll i att generera idéflöden och implementera innovationer. Högskolan Dalarna ges en central roll i specialiseringen inom energiområdet och föreslås inneha både ett energikompetenscentrum och ett innovationscenter. En öppen innovationsarena kan skapas av de tre FoI-miljöerna byggande, smarta elnät och IT i transportsektorn. Rapporten föreslår innovationsarenans arbetssätt och verksamhet.
Resumo:
Det övergripande syftet med studien var att undersöka hur lärare som är verksamma i de tidiga årskurserna ser på arbetet med att främja elevers skrivutveckling. Kvalitativa intervjuer användes som metodansats och genomfördes med 6 lärare som arbetade i de tidiga årskurserna. Informanterna arbetade med skrivundervisning i svenskämnet eller i något av de andra teoretiska ämnena. Det Sociokulturella perspektivet och Deweys perspektiv på lärande utgjorde grunden för analys i studien. Resultatet visar att det finns skilda uppfattningar i hur skrivundervisningen ska bedrivas för att elevernas skrivutveckling ska främjas. Informanterna är eniga om att de bedriver en främjande skrivundervisning och pekar på flera tillvägagångssätt i undervisningen som styrker detta. Uppsatsen bidrar till förståelse av hur lärare vill främja sina elevers skrivutveckling.
Resumo:
Denna kvalitativa intervjustudie hade som syfte att synliggöra hur verksamma lärare i årskurs 4–6 motiverar sina val av läsinlärningsmetoder. Det var fem lärare som intervjuades via telefon eller genom personligt möte. Lärarnas svar transkriberades och sammanställdes med hjälp av färgkodning för att på detta sätt kunna se likheter och skillnader mellan lärarnas svar på de olika frågorna. Det som framkom av dessa intervjuer och i analysen var att lärare i första hand använder sig av beprövad erfarenhet och sin egen tysta kunskap om sina elever när de väljer undervisningsmetod.
Resumo:
Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan de upplevda empatiska känslorna för skönlitterära karaktärer och faktiska skönlitterära vanorna hos elever i två olika årskurs nio. Empiri samlades in med hjälp av enkäter som bygger på Swedish Core Affect Scale, vilket är en beprövad metod för att mäta självrapporterade känslor. Eleverna ombads att rapportera självvärderade känslor vid läsning av en novell, Stig Dagermans Att döda ett barn. Frågorna handlade om hur eleverna tror att några av karaktärerna i novellen känner sig samt hur eleverna själva känner sig när de läser novellen. Eleverna delades sedan in i tre grupper utifrån sina faktiska skönliterära vanor. Grupperna namngavs enligt följande: Läsande, ej läsande och intresserade ej läsande. Elevernas svar på frågorna kopplades samman med forskning inom området. Enligt Theory of minde så finns ett samband mellan att läsa skönlitteratur och förmågan att känna empati. Skönlitteratur tycks kunna bidra både till bildning och ett livslångt lärande som främjar empati och demokrati. Hos eleverna i studien så finns tendenser som visar på ett samband mellan att läsa skönlitteratur och att känna empati för skönliterära karaktärer.
Resumo:
Dagens samhälle blir allt mer mångkulturellt. Det ställer högre krav på både omvårdnaden och sjuksköterskan. Sjuksköterskans eventuella brist på kompetens om kulturskillnader kan skapa kulturkrockar, missförstånd och felaktig omvårdnad. Syftet med studien var att undersöka vilka förväntningar äldre invandrare från förre detta Jugoslavien har i möten med sjuksköterskan i Sverige samt hur sjuksköterskans kompetens kan skiljas från undersköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Metod: Studien är kvalitativ med en induktiv ansats och baseras på sex intervjuer med äldre invandrare som ursprungligen kom från fd. Jugoslavien. Personlig kontakt togs med informanterna om deltagande i undersökningen genom serbiska/bosniska/kroatiska/makedoniska. Författaren informerade om studien och att de som ville delta kontaktade författaren. Insamlat material analyserades systematiskt med innehållsanalys. Resultat: Det som framkom att de äldre invandrarna förväntade sig i mötet med sjuksköterskan presenteras i följande fem kategorier; Att få bekräftelse för uttalade behov; Empatisk kontakt; Kommunikation och dialog i mötet; Respekt för sina värderingar och syn på hälsa och Trygghet. Slutsatsen: omvårdnad av äldre patienter med en annan kulturell bakgrund kräver båda kulturell kompetens och professionellt förhållningssätt. Sjuksköterskan behöver kunna identifiera patientens vårdbehov och i detta fallet även övergå de språkliga barriärer och nå patienten och förstå deras behov.
Resumo:
Syftet med den här undersökningen har varit att undersöka hur fyra speciallärare använder Wendickmodellen i årskurs 4-6 samt att undersöka deras inställning till Wendickmodellen som läsutvecklingsmodell. Undersökningen gjordes genom kvalitativa intervjuer med fyra speciallärare för grundskolans mellanår. Alla dessa har på ett eller annat sätt kommit i kontakt med, och använt sig av, Wendickmodellen, men det är inte alla som använder den i dag. Som teoretisk utgångspunkt har Vygotskijs sociokulturella perspektiv samt Deweys pragmatiska perspektiv använts. Resultatet visar att Wendickmodellens vara eller icke vara inte är vad som avgör om en utlärningssituation är tillfredsställande eller inte, utan snarare att det är det aktiva valet av metod från läraren som avgör. Resultatet visar också att det oftast inte går att använda sig av endast en modell, i alla fyra intervjuer som gjordes blev det tydligt att alla lärare valde att arbeta på olika sätt med sina elever, oavsett om de använde sig av Wendickmodellen eller inte.
Resumo:
Syftet med den här undersökningen har varit att undersöka hur fyra speciallärare använder Wendickmodellen i årskurs 4-6 samt att undersöka deras inställning till Wendickmodellen som läsutvecklingsmodell. Undersökningen gjordes genom kvalitativa intervjuer med fyra speciallärare för grundskolans mellanår. Alla dessa har på ett eller annat sätt kommit i kontakt med, och använt sig av, Wendickmodellen, men det är inte alla som använder den i dag. Som teoretisk utgångspunkt har Vygotskijs sociokulturella perspektiv samt Deweys pragmatiska perspektiv använts. Resultatet visar att Wendickmodellens vara eller icke vara inte är vad som avgör om en utlärningssituation är tillfredsställande eller inte, utan snarare att det är det aktiva valet av metod från läraren som avgör. Resultatet visar också att det oftast inte går att använda sig av endast en modell, i alla fyra intervjuer som gjordes blev det tydligt att alla lärare valde att arbeta på olika sätt med sina elever, oavsett om de använde sig av Wendickmodellen eller inte.
Resumo:
Syftet med denna empiriska studie var att granska hur lärare motiverar och använder högläsningen i undervisningen. För att kunna besvara studiens frågeställningar genomförde jag åtta intervjuer med lärare. Studien vilade på det sociokulturella perspektivet och dess syn på hur vi människor förvärvar kunskap. Studiens frågeställningar var: Hur ser lärarna på högläsning i undervisningen och vilken betydelse tillmäter de högläsningen för elevernas läs- och skrivinlärning? Vilka förmågor i ämnet svenska vill lärarna att eleverna ska tillägna sig genom högläsningen? Resultatet av studien pekade på att högläsningen är ett viktigt pedagogiskt verktyg i undervisningen. I resultatet framkommer dessutom hur viktigt det är att följa upp med diskussioner och att låta barnen få uttrycka sina erfarenheter estetiskt efter högläsning. Tidigare forskning framhåller bland annat att ordförrådet och hörförståelsen utökas, samt att läsintresset kan väckas till liv och barnens ordigenkänning förbättras. Informanterna ansåg att högläsningen är mycket viktig för elevernas läs- och skrivinlärning. Barn som fått ta del av högläsning har ett starkare ordförråd, ordförståelse, ökad fantasi och har enklare för att skapa egna meningar. Det hörda skriftspråket skapar också nyanser i den egna läsningen och eleverna bör få lyssna till texter de är intresserade av. Detta gör att barnen blir intresserade och motiverade till att läsa och vad de själva kan förmedla genom sin läsning. Arbetet pekade på möjligheter till vidare forskning i ämnet. Till exempel vore det intressant att undersöka vad eleverna tycker om högläsningen. Ett annat uppslag vore att göra klassrumsobservationer för att undersöka om högläsningen skiljer sig åt mellan klasserna.
Resumo:
Das Gesundheitsmanagement von Milchkühen hat in den vergangenen Jahren auf den landwirtschaftlichen Betrieben an Bedeutung gewonnen. Neben Präventionsmaßnahmen zur Gesunderhaltung der Tiere ist die frühzeitige und systematische Erkennung von Erkrankungen hierbei der Hauptbestandteil. Es zeigt sich vermehrt, dass vor allem Transitkühe verstärkt an Stoffwechselerkrankungen in sowohl klinischer als auch subklinischer Form erkranken. Letztere stellen ein hohes Risiko dar, zum einen weil subklinische Erkrankungen oftmals nur schwer oder gar nicht erkannt werden und zum anderen, weil sie in vielen Fällen die Grundlage für meist schwerwiegendere Folgeerkrankungen sind. In der vorliegenden Studie wird das Thema der Früherkennung von subklinischen Ketosen und der subakuten Pansenazidose behandelt. Verschiedene Methoden wurden unter praktischen Versuchsbedingungen auf ihre Tauglichkeit zur Krankheitserkennung hin geprüft. In einer ersten Studie wurde auf einem konventionellen Milchviehbetrieb ein Ketose-Monitoring bei frischlaktierenden Kühen ab Tag 3 postpartum durchgeführt. Insgesamt 15 Tiere waren an einer subklinischen Ketose erkrankt, was eine Aufkommensrate von 26% in den untersuchten Tieren bedeutete. Die Blutproben von insgesamt 24 Tieren wurden auf ihren IL-6-Gehalt untersucht. Von den untersuchten Tieren waren 14 Tiere erkrankt, 10 Tiere bildeten die gesunde Kontrollgruppe. Interleukin-6 wurde bestimmt, da dem Zytokin IL-6 in anderen Studien in Bezug auf Ketosen eine Rolle zugesprochen wurde. Die erwartete Erhöhung von IL-6 bei erkrankten Tieren konnte nicht festgestellt werden; die erkrankten Kühe zeigten vielmehr die niedrigsten IL-6 Werte der Studiengruppe. Insgesamt waren die IL-6 Konzentrationen auf einem niedrigen Niveau mit 27.2 pg/m l± 10.2. Es zeigte sich, dass die IL-6 Bestimmung im Blut hinsichtlich der Erkennung von subklinischen Ketosen nur eingeschränkt nutzbar ist. Es konnte ausschließlich eine schwache negative Korrelation zwischen Beta- Hydroxybutyrat (BHBA, Goldstandard für den Nachweis einer Ketose) und IL-6 detektiert werden. Zusätzlich zu den Blutanalysen wurde ebenfalls die tägliche Wiederkauaktivität mit dem „DairyCheck“ System bestimmt, welches kontinuierlich die charakteristischen Kaumuskelkontraktionen aufzeichnet und somit die Dauer des Wiederkäuens bestimmt werden kann. Es wurde geprüft, ob sich ketotische Tiere von nicht ketotischen Tieren hinsichtlich der täglichen Wiederkäuzeit unterscheiden. Milchkühe mit einer Ketose kauten im Schnitt 475 min/d ± 56 wieder, nach Genesung 497 min/d ± 48. Sie befanden sich somit im Durchschnitt immer unterhalb der gesunden Kontrollgruppe, welche 521 min/d ± 76 wiederkaute. Eine Korrelation zwischen der Wiederkauzeit und dem BHBA- Gehalt im Blut war nur sehr schwach ausgeprägt, nicht zuletzt da die Tiere generell eine hohe Variabilität in der Wiederkauaktivität zeigten. Bei einer weiteren Studie, ebenfalls auf einem Praxisbetrieb durchgeführt, wurde auf die Erkennung der subakuten Pansensazidose (SARA) fokussiert. Hierbei kam ein drahtloses, kommerziell verfügbares Bolussystem zum Einsatz, welches den pH Wert kontinuierlich im Retikulorumen misst. Es macht die Erkennung einer SARA auch unter Praxisbedingungen ohne invasive Methoden wie der Punktion möglich. Das Bolussystem wurde 24 Milchkühen kurz vor der Abkalbung oral eingegeben, um den pH-Wert während der gesamten Transitphase messen und überwachen zu können. Während in der Trockenstehphase nur vereinzelte SARA Fälle auftraten, erlitt ein Großteil der untersuchten Tiere in der Frühlaktation eine SARA. Auf Grundlage von pH-Werten von laktierenden Milchkühen, wurde zusätzlich eine Sensitivitätsanalyse von verschieden, bereits eingesetzten Nachweismethoden durchgeführt, um die Tauglichkeit für die SARA-Diagnostik zu untersuchen. Es handelte sich hierbei zum einen um einen SARA-Nachweis unter Heranziehung von Einzelwerten, Fress- und Wiederkäuzeiten, sowie ausgewählten Milchinhaltsstoffen und der Milchmenge. Die Analyse ergab, dass nahezu alle Nachweismethoden im Vergleich zur Langzeitmessung nur eingeschränkt zur SARA-Diagnostik nutzbar sind. In einem weiteren Teil der Studie wurde eine Kotfraktionierung bei den gleichen Tieren durchgeführt, um damit SARA-Tiere auch mittels der Kotanalyse erkennen kann. Es konnte gezeigt werden, dass zum einen die Ration einen Einfluss auf die Kotzusammensetzung hat (Trockensteherration versus Ration für Laktierende) zum anderen aber auch, dass eine SARA die Zusammensetzung des Kotes verändert. Hierfür wurden Kotproben ausschließlich von laktierenden Kühen untersucht, sodass der Einfluss der Ration ausgeschlossen werden konnte. Erhöhte Faseranteile im Kot von SARA - Kühen gaben Hinweis auf eine verminderte Verdaulichkeit. Dabei erwies sich vor allem die Hemizellulose als guter Parameter, um auf eine SARA schließen zu können. Die Versuchsbedingungen ließen es ebenfalls zu, die pH-Verläufe der Tiere in der Frühlaktation zu untersuchen. Eine Clusteranalyse von pH-Werten der ersten 12 Tage postpartum zeigte, dass die untersuchten Tiere trotz gleicher Haltungs- und Fütterungsbedingungen unterschiedliche pH-Wert Verläufe entwickelten. So gab es eine Gruppe von Milchkühen, die den pH-Wert stabil halten konnte, während die restlichen pH-Abfälle in verschiedenen Verläufen und Intensitäten aufzeigten. Es konnte ebenfalls aufgezeigt werden, dass Tiere innerhalb der Testherde unterschiedliche Schweregrade der SARA entwickelten. Auch in dieser Studie wurde deutlich, dass Tiere scheinbar unterschiedliche Möglichkeiten haben, auf ihre Umwelt zu reagieren, bzw. suboptimalen Bedingungen entgegenwirken zu können. Zusammengefasst wurden verschiedene Methoden zur Ketose- und SARA- Erkennung geprüft, von denen nur einzelne für die Praxis zu empfehlen sind. Die Variabilität der Tiere, sowohl bei der Ausprägung der Erkrankungen als auch bei den gemessenen Parametern verdeutlicht die Notwendigkeit, diese im Herden- und Gesundheitsmanagement in Zukunft stärker zu berücksichtigen.
Resumo:
El presente trabajo de grado busca exponer el panorama actual de la exploración y producción de hidrocarburos en Yacimientos No Convencionales, realizada utilizando el fracturamiento hidráulico – Fracking – cómo método para lograr mejores condiciones físicas en el reservorio que permitan la extracción del recurso. El método mencionado es estudiado a la luz de los principios de prevención, precaución y desarrollo sostenible, que rigen la política ambiental en Colombia, con el objetivo de analizar los posibles impactos ambientales y sociales que se puedan generar por el desarrollo de la actividad extractiva de hidrocarburos en Yacimientos No Convencionales. Para finalmente mostrar que el Fracking como actividad está legalmente permitida en Colombia, y la legislación vigente responde a los principios mencionados previamente.