Study of the spectroscopic properties and first hyperpolarizabilities of disperse azo dyes derived from 2-amino-5-nitrothiazole

The solvatochromism and other spectroscopic and photophysical characteristics of four azo disperse dyes, derived from 2-amino-5-nitrothiazole, were evaluated and interpreted with the aid of experimental data and quantum mechanical calculations. For the non-substituted compound two conformers, E and Z, were proposed for the isolated molecules, being the second one considerably less stable. The optimization of these structures in combination with a SCRF methodology (IEFPCM, Simulating the molecules in a continuum dielectric with characteristics of methanol), suggests that the Z form is not stable in solution. This same behaviour is expected for the substituted compounds, which is corroborated by experimental data presented in previous investigations [A.E.H. Machado, L.M. Rodrigues, S. Gupta, A.M.F. Oliveira-Campos, A.M.S. Silva, J. Mol. Struct. 738 (2005) 239-245]. For the substituted compounds, two forms derived from E conformer (A and R) are possible. Quantum mechanical data suggest for the isolated molecules, that the low energy absorption hand of the E conformers involve at least two close electronic states. having the low-lying excited state a (1)(n,pi*) nature, and being the S-2 state attributed to a (1)(pi,pi*) transition. The data also suggest a small energy gap between the absorption peaks of A and B, related to the easy conversion between these forms. For the structures optimized in combination with the applied SCRF methodology, an states inversion is observed for the Substituted compounds, with a considerable diminish of the energy gap between A and B absorption peaks. The electronic spectra of these compounds are quite sensitive to changes in the solvent polarity. The positive solvatochromism is more evident in aprotic solvents, probably due to the polarization induced by the solute. These compounds do not fluoresce at 298 K, but present a small but perceptible fluorescence at 77 K, which seems to be favoured by the nature of the group in the 2 `-position of the phenyl ring. Moreover, such compounds present expressive values for first hyperpolarizability, which implies in good non-linear optics (NLO) responses and photoswitching capability. (C) 2008 Elsevier B.V. All rights reserved.

Molecular Ordering in Layer-by-Layer Polyelectrolyte Films Studied by Sum-Frequency Vibrational Spectroscopy: The Effects of Drying Procedures

Sum-Frequency Vibrational Spectroscopy (SFVS) has been used to investigate the effect of nitrogen-flow drying on the molecular ordering of Layer-by-Layer (LbL) films of poly(allylamine hydrochloride) (PAH) alternated with poly(styrene sulfonate) (PSS). We find that films dried by spontaneous water evaporation are more ordered and homogeneous than films dried by nitrogen flow. The latter are quite inhomogeneous and may have regions with highly disordered polymer conformation. We propose that drying by spontaneous water evaporation reduces the effect of drag by the drying front, while during nitrogen-flow drying the fast evaporation of water ""freezes"" the disordered conformation of adsorbed polyelectrolyte molecules. These findings are important for many applications of LbL films, since device performance usually depends on film morphology and its molecular structure.

Solvatochromism in Binary Mixtures: First Report on a Solvation Free Energy Relationship between Solvent Exchange Equilibrium Constants and the Properties of the Medium

We have employed UV-vis spectroscopy in order to investigate details of the solvation of six solvatochromic indicators, hereafter designated as ""probes"", namely, 2,6-diphenyl-4-(2,4,6-triphenylpyridinium-1-yl) phenolate (RB); 4-[(E)-2-(1-methylpyridinium-4-yl)ethenyl] phenolate, MePM; 1-methylquinolinium-8-olate, QB; 2-bromo-4-[(E)-2-(1-methylpyridinium-4-yl)ethenyl] phenolate, MePMBr, 2,6-dichloro-4-(2,4,6-triphenylpyridinium-1-yl) phenolate (WB); and 2,6-dibromo-4-[(E)-2-(1-methylpyridinium-4-yl)ethenyl] phenolate, MePMBr,, respectively. These can be divided into three pairs, each includes two probes of similar pK(a) in water and different lipophilicity. Solvation has been studied in binary mixtures, BMs, of water, W, with 12 protic organic solvents, S, including mono- and bifunctional alcohols (2-alkoxyethanoles, unsaturated and chlorinated alcohols). Each medium was treated as a mixture of S, W, and a complex solvent, S-W, formed by hydrogen bonding. Values of lambda(max) (of the probe intramolecular charge transfer) were converted into empirical polarity scales, E(T)(probe) in kcal/mol, whose values were correlated with the effective mole fraction of water in the medium, chi w(effective). This correlation furnished three equilibrium constants for the exchange of solvents in the probe solvation shell; phi(W/S) (W substitutes S): phi(S-W/W) (S-W substitutes W), and phi(S-W/S) (S-W substitutes S), respectively. The values of these constants depend on the physicochemical properties of the probe and the medium. We tested, for the first time, the applicability of a new solvation free energy relationship: phi = constant + a alpha(BM) + b beta(BM) + s(pi*(BM) + d delta) + p log P(BM), where a, b, s, and p are regression coefficients alpha(BM), beta(BM), and pi*(BM) are solvatochromic parameters of the BM, delta is a correction term for pi*, and log P is an empirical scale of lipophilicity. Correlations were carried out with two-, three-, and four-medium descriptors. In all cases, three descriptors gave satisfactory correlations; use of four parameters gave only a marginal increase of the goodness of fit. For phi(W/S), the most important descriptor was found to be the lipophilicity of the medium; for phi(S-W/W) and phi(S-W/S), solvent basicity is either statistically relevant or is the most important descriptor. These responses are different from those of E(T)(probe) of many solvatochromic indicators in pure solvents, where the importance of solvent basicity is usually marginal, and can be neglected.

Solvation in Pure Liquids: What Can Be Learned from the Use of Pairs of Indicators?

The solvation of six solvatochromic probes in a large number of solvents (33-68) was examined at 25 degrees C. The probes employed were the following: 2,6-diphenyl-4-(2,4,6-triphenylpyridinium-1-yl) phenolate (RB); 4-[(E)2-(1-methylpyridinium-4-yl)ethenyl] phenolate, MePM; 1-methylquinolinium-8-olate, QB; 2-bromo-4-[(E)-2-(1-methylpyridinium-4-yl)ethenyl] phenolate, MePMBr, 2,6-dichloro-4-(2,4,6-triphenyl pyridinium-1-yl) phenolate (WB); and 2,6-dibromo-4-[(E)-2-(1-methylpyridinium-4-yl)ethenyl] phenolate, MePMBr(2), respectively. Of these, MePMBr is a novel compound. They can be grouped in three pairs, each with similar pK(a) in water but with different molecular properties, for example, lipophilicity and dipole moment. These pairs are formed by RB and MePM; QB and MePMBr; WB and MePMBr(2), respectively. Theoretical calculations were carried out in order to calculate their physicochemical properties including bond lengths, dihedral angles, dipole moments, and wavelength of absorption of the intramolecular charge-transfer band in four solvents, water, methanol, acetone, and DMSO, respectively. The data calculated were in excellent agreement with available experimental data, for example, bond length and dihedral angles. This gives credence to the use of the calculated properties in explaining the solvatochromic behaviors observed. The dependence of an empirical solvent polarity scale E(T)(probe) in kcal/mol on the physicochemical properties of the solvent (acidity, basicity, and dipolarity/polarizability) and those of the probes (pK(a), and dipole moment) was analyzed by using known multiparameter solvation equations. For each pair of probes, values of E(T)(probe) (for example, E(T)(MePM) versus E(T)(RB)) were found to be linearly correlated with correlation coefficients, r, between 0.9548 and 0.9860. For the mercyanine series, the values of E(T)(probe) also correlated linearly, with (r) of 0.9772 (MePMBr versus MePM) and 0.9919 (MePMBr(2) versus MePM). The response of each pair of probes (of similar pK(a)) to solvent acidity is the same, provided that solute-solvent hydrogen-bonding is not seriously affected by steric crowding (as in case of RB). We show, for the first time, that the response to solvent dipolarity/polarizability is linearly correlated to the dipole moment of the probes. The successive introduction of bromine atoms in MePM (to give MePMBr, then MePMBr(2)) leads to the following linear decrease: pK(a) in water, length of the phenolate oxygen-carbon bond, length of the central ethylenic bond, susceptibility to solvent acidity, and susceptibility to solvent dipolarity/polarizability. Thus studying the solvation of probes whose molecular structures are varied systematically produces a wealth of information on the effect of solute structure on its solvation. The results of solvation of the present probes were employed in order to test the goodness of fit of two independent sets of solvent solvatochromic parameters.

Aromatic nitro substitution reaction between 4-nitro-N-n-butyl-1,8-naphthalimide and n-heptanethiol in water-methanol binary mixtures

The second-order rate constants of thiolysis by n-heptanethiol on 4-nitro-N-n-butyl-1,8-naphthalimide (4NBN) are strongly affected by the water-methanol binary mixture composition reaching its maximum at around 50% mole fraction. In parallel solvent effects on 4NBN absorption molar extinction coefficient also shows a maximum at this composition region. From the spectroscopic study of reactant and product and the known H-bond capacity of the mixture a rationalization that involves specific solvent H-donor interaction with the nitro group is proposed to explain the kinetic data. Present findings also show a convenient methodology to obtain strongly fluorescent imides, valuable for peptide and analogs labeling as well as for thio-naphthalimide derivatives preparations. Copyright (C) 2008 John Wiley & Sons, Ltd.

Systemförvaltning hos Banverket – design av gemensam process för ändringshantering

Vår uppdragsgivare för detta arbete var IT-avdelningen på Banverkets huvudkontor. Deras upp-drag till oss var att kartlägga nuläget i ändringshanteringen i systemförvaltningen. Utifrån den kartläggningen skulle vi även utveckla en gemensam process med tillhörande processbeskrivning för ändringshanteringen. Ändringshantering är alla de aktiviteter som uppstår från det att ett förändringsbehov inkommer till dess att förändringen är införd. Banverket har under 2003 arbetat fram en metodik för systemförvaltning, som fortfarande är under utveckling. Metodikens stöd för det operativa arbetet, i synnerhet ändringshanteringen, är inte tillräcklig. Förvaltningsledare har hittills skapat sina egna processer kring hur ändringshan-teringen ska gå till och de finns inte dokumenterade, utan existerar som enskild kunskap. Detta leder till att systemförvaltningen blir personbunden och konsekvensen blir bland annat att det är resurskrävande att byta ut personen i förvaltningen samt att det tar längre tid vid överlämning av förvaltningen till ny person. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med nio systemförvaltare och förvaltningsledare för att kunna beskriva deras arbetssätt i nuläget. Till hjälp i beskrivningen av arbetssättet använde vi handlingsgrafer enligt metoden FA/SIM. Med handlingsgraferna kunde vi jämföra de olika arbetssätten. Vid jämförelsen kunde vi se att det fanns ett antal handlingar som är återkommande i de flesta nulägesbeskrivningarna. Vi analyserade dessa handlingar med hjälp av affärsaktsteorin för att få svar på om ändringshanteringen är affärstydlig. Vi kunde se att förvaltningsledarna saknar ett bra stöd för vilken information som bör komma in med varje förändringsbehov. Detta leder till att förvaltningsledaren känner en osäkerhet i om den prioriterat rätt och kan leda till att han/hon hamnar i ett underläge i en eventuell förhandling med leverantören. I acceptanstestningen märkte vi att den inte utförs på ett strukturerat sätt samt att det finns en tendens till att förvaltningsledaren i vissa fall förlitar sig på den testning leverantören utför. Den ändringshanteringsprocess vi utvecklat är en grund till ett gemensamt arbetssätt, men en viss fördjupning av detaljnivån i processen måste ske mot varje förvaltningsobjekt. Vi menar att för att säkerställa att rätt och jämförbar information om de olika förändringsbehoven kommer in behöver förvaltningsledaren arbeta fram någon form av frågemall. Genom att genomföra en nyt-tovärdering enligt PENG-modellen tror vi att förvaltningsledaren hittar de frågor som han/hon behöver ha svar på i prioriteringsfasen och som bör ingå i frågemallen. Acceptanstestningen bör ske på ett strukturerat sätt och vi föreslår att förvaltningsledaren arbetar fram ett testprotokoll för sitt förvaltningsobjekt samt identifierar några för verksamheten kritiska funktionaliteter som också bör ingå i testprotokollet.

Modell för att utvärdera spänningar vid reducervalsning

Ovako Steel AB i Hofors tillverkar varmvalsade rör. Ett av de sista stegen i tillverkningsprocessen är en konventionell valsning i ett antal valspar kallad reducervalsning. De valsade rören uppvisar ibland en ojämn väggtjocklek längs rörlängden på grund av att det uppstår drag- och tryckspänningar i rören mellan valsparen. Syftet med examensarbetet är att öka kunskapen om dessa spänningars inverkan på det färdiga röret samt ge förslag på hur processen kan förbättras. I examensarbetet har undersökts vilka parametrar som påverkar spänningarna i valsningsprocessen. Detta har utförts genom att skapa en teoretisk modell för valsning utan drag- och tryckspänningar som sedan jämförs med uppmätta data från sju provade rör med olika mått och materialtyper. Försök har även utförts genom att variera valsmotorernas hastigheter för att inducera drag- och tryckspänningar i rören. Resultatet visar att spänningarna påverkas av rörens reduktion, valsarnas hastighetsökning, materialtyp och antal valsar i valsserien. Valsarnas styrning medför att spänningsfri valsning endast kan erhållas genom att förändra rörets reduktion i valsarna. Resultaten visar även att valsarnas motorhastighet kan användas för att motverka de spänningar som uppstår under valsningsprocessen.

Genusperspektiv i historieläromedel - finns det? : En jämförande analys av fem läroböcker i historia för gymnasiet utgivna under åren 1995-2004

Syftet med denna uppsats har varit att studera om det finns något genusperspektiv i valda nedslag i gymnasieläroböcker i ämnet historia. De teoretiska utgångspunkterna och definitionerna har hämtats i Micael Nilssons rapport Historia ur ett genusperspektiv – En granskning av genusaspekterna i ämnet historia vid Linköpings universitet. Materialet har kategoriserats i tre olika perspektiv; kvinnohi-storiskt perspektiv, jämställdhetsperspektiv och genusperspektiv. Litteraturen har därefter place-rats i den så kallade genustrappan som i Nilsson version består av fem olika steg; genusmedveten, jämställdhetsmedveten, könsmedveten, könsomedveten eller könsmakts-förstärkande. Det un-dersökta materialet har bestått av fem läroböcker som behandlar A-kursen i historia. Läroböcker-na är utgivna på fem olika förlag, ingen av dem har en ensam författare och tre av böckerna har en kvinnlig medförfattare. Undersökningen är baserad på både den kvalitativa och den kvantitati-va metoden. Den kvantitativa delen av undersökning har gått ut på att räkna antal kvinnonamn i böckernas register och antal illustrationer som innehåller kvinnor. I den kvalitativa delen av un-dersökningen har material om kvinnor samt kvinnors situation i kapitlen om antikens Grekland, nordisk medeltid och industrialismen analyserats. Undersökningen visar att läroböckerna repre-senterar en historieskrivning som i stora drag lämnar kvinnorna utanför. Ingen av böckerna når upp till kategorien genusmedveten, de två böcker som placerar sig högst når kategorien jäm-ställdhetsmedveten. Resultatet visar att läroböckerna inte lever upp till styrdokumentens krav på en jämställd undervisning.

Resor och möten i Wuthering Heights : immram, echtrae & Leabhar Gabhála Éireann

Syftet är att fastställa gemensamma drag och paralleller, som återfinns i dels keltiska myter/keltiska texter och dels i Wuthering Heights, för att sedan kunna diskutera hur dessa gemensamma drag möter och interagerar med varandra.Resultat: Jag har funnit att det i Wuthering Heights’ ramberättelse återfinns gemensamma drag och paralleller, mellan voyage-genrerna immram & echtrae och Wuthering Heights. I Wuthering Heights ’ kärnberättelse har jag funnit gemensamma drag och paralleller mellan berättelserna hämtade från Leabhar Gabhála Éireann och Wuthering Heights (samtligt mytologiskt material är hämtat ur den mytologiska cykeln). I diskussionen om det innehållsliga mötet, kommer jag fram till att Mr. Lockwood förändrats i och genom sin resa. Jag finner också att Wuthering Heights förändrats i sitt möte med Mr. Lockwood. Lägger man sedan det mytiska filtret uppe på det innehållsliga mötet kan man tolka in ett att kulturellt möte mellan det keltiska/gamla och det europeiskt-kristna/nya som en fruktbar förening, där ingen av parterna är att ringakta. Genom att låta polariteter som dåtid/nutid, hedniskt/kristet och ödemark/civilisation beblanda sig med varandra, både textmässigt strukturellt sker en sammansmältning. Detta är något som ligger helt i linje med den mytologiska cykelns världsuppfattning, där element från vår värld beblandas med element från the Otherworld.

De som inte är med : Elevers skäl till att inte delta i undervisningen i Idrott och hälsa samt deras förslag på vilka förändringar som behövs inom ämnet

Denna uppsats behandlar elever med lågt deltagande i ämnet Idrott och hälsa. Tio elever på två gymnasieskolor har intervjuats om varför de har låg närvaro vid idrottslektionerna. Syftet med arbetet är att undersöka vad i ämnet Idrott och hälsa som gör att vissa elever väljer att inte delta. Fokus ligger på vilka skäl eleverna anger för att inte delta, samt hur dessa elever skulle vilja förändra undervisningen i Idrott och hälsa för att deras deltagande ska öka. Resultatet pekar på att de skäl eleverna anger för läraren inte alltid stämmer överens med de faktiska skäl som eleverna har. Anledningarna till att eleverna inte vill vara med varierar, men i stora drag handlar det om att eleverna tycker att de traditionella föreningsidrotterna och tävlingsmomenten tar för stor plats. När det gäller förändringar så är det mest frekventa att eleverna vill vara mer delaktiga i att forma sin egen undervisning. De vill också se att de traditionella boll- och lagsporterna får stå tillbaka för fler alternativ i undervisningen. Om företrädarna för ämnet Idrott och hälsa i större utsträckning vill nå alla elever bör ämnet förändras. Kanske behöver ämnets popularitet sättas på spel och ämnets fokus flyttas längre bort från den traditionella föreningsidrotten än vad som idag är fallet.

Att lyckas med matematik : En studie om matematiksvårigheter

Syftet med min uppsats är att få kunskap om matematiksvårigheter, dels hur svårigheter kan identifieras, men även hur man kan förebygga svårigheter och hur man kan arbeta med elever som visat sig ha matematiksvårigheter. Uppsatsens frågeställningar är följande: Vilka orsaker finns det till att elever hamnar i matematiksvårigheter? Vilka uppfattningar finns det om matematiksvårigheter? Hur kan man förebygga matematiksvårigheter? Hur kan man arbeta med elever i matematiksvårigheter? Jag valde att dels göra en litteraturstudie, dels utföra intervjuer med fyra lärare och två specialpedagoger. Resultatet av undersökningen är att matematiksvårigheter är orsakade av brister i undervisningen, bristande motivation och arbetsinsats hos eleverna, brist på arbetsro, psykologiska faktorer samt olika former av inlärningssvårigheter. När det gäller undervisningen visade studien att läraren har en betydande roll. Dels för att motivera elever, sätta tydliga ramar för lektionen, dels för att skapa en varierad undervisning som gör att eleverna uppfyller målen. Läraren måste också ha förmågan att utgå från hur eleven tänker och kunna förklara ett problem på många olika sätt. Samtidigt är det viktigt att läraren kan stärka elevernas självförtroende eftersom självförtroendet har stor betydelse när det gäller att lyckas i matematik enligt den empiriska studien. Att den muntliga kommunikationen är viktig för matematikinlärningen är något som har bekräftats både av litteraturstudien och intervjuerna. Dels behövs det mer muntlig kommunikation i form av genomgångar, men också i form av diskussioner i mindre grupper. Några av informanterna studien ansåg också att muntlig kommunikation möjliggör för läraren att arbeta metakognitivt med eleverna, något som gagnar både lärare och elever. Eleverna stärks i sitt matematiska tänkande och i sin förmåga att välja bärande strategier, läraren får möjlighet att förstå hur eleven tänker och kan på så vis lättare ringa in elevens svårigheter. Av litteraturstudie och intervjuer framgår att matematikundervisningen i stora drag ser likadan ut för elever med olika förutsättningar och behov. Samtidigt visar den empiriska studien att elever i matematiksvårigheter är speciellt betjänta av att möta verkliga situationer och problem de kan relatera till. Litteraturstudien bekräftar också att undervisningen för lågpresterande elever i matematik måste riktas in mer på verklighetsnära situationer och vardagsmatematik.

Egenskaper att beakta vid val av rapportverktyg inom Business Intelligence : En jämförelse av tre rapportverktyg

Denna rapport behandlar vilka egenskaper som är viktiga att ta hänsyn till vid val av rapportverktyg inom området Business Intelligence. Begreppet BI är relativt omfattande och syftar till färdigheter, teknologier, applikationer och metoder av systematisk och vetenskaplig art som en organisation använder för att bättre förstå sin verksamhet, sin omgivning och omvärld. Rapportverktyg utgör således en mindre del i en större kedja av processer för att stödja beslutstagande.Landstinget Dalarna har anlitat Sogeti, som har varit vår uppdragsgivare för detta examensarbete, för att implementera BI i sin verksamhet och vår studie har sitt ursprung i att Landstinget Dalarna idag har ett stort behov av olika typer av rapporter i många olika delar av organisationen. Rapportbehovet har visat sig vara omfattande och för att lätta på arbetsbördan för de systemutvecklare som skapar rapporter har funderingar framkommit att det skulle kunna vara en bra lösning att låta användarna inom Landstinget Dalarna själva skapa en del av sina egna rapporter. Målet med arbetet är att ge de systemutvecklare som arbetar i projektet riktlinjer kring vilka egenskaper olika rapportverktyg innehar för att de enklare skall kunna avgöra vilket som är lämpligast att använda. De verktyg som i denna studie jämförs med varandra är Report Builder 3.0, PowerPivot samt Dashboard Designer 2010, samtliga från Microsoft.För att göra denna jämförelse mellan olika rapportverktyg krävs bra underlag för att kunna förstå vilka egenskaper som är relevanta att fokusera på samt om några egenskaper väger tyngre än andra.Efter att ha utfört intervjuer med systemutvecklare som arbetar med BI har vi kunnat skapa oss en tydligare bild av detta område. Egenskaperna har sammanställts för att användas i vår jämförelse mellan de olika rapportverktygen. Att dessa egenskaper är av vikt bekräftas till viss del av den teori som finns på området. De egenskaper som främst visar sig vara viktiga i valet är vilken befintlig plattform som används, verktygets möjlighet att skapa interaktiva rapporter samt vilken typ av användare verktyget riktar sig till. Även andra egenskaper visar sig vara viktiga att ta hänsyn till, men då främst beroende på vilka krav som ställs. Resultatet av den praktiska jämförelsen mellan de olika rapportverktygen visar att verktygen till viss del överlappar varandra i funktionalitet samtidigt som de är anpassade för olika typer av användare och plattformar. De utgör allihop delar i Microsofts BI-pussel som på olika sätt skall bidra till att alltid kunna täcka upp de krav som kan finnas beroende på behov och förutsättningar. Samtidigt visar det sig att jämförda rapportverktyg besitter vissa generella egenskaper som gör att verktygen i stora drag klarar, om än på olika sätt, att skapa snarlika rapporter.

Framgångsrik matematikundervisning i grundskolan : Undervisning som genererar hög måluppfyllelse av läroplanens och kursplanens mål

Trots alla rapporter om sjunkande resultat i matematikämnet i den svenska skolan så finns det lärare vars elever har en hög uppfyllelse av målen i läroplan och kursplan. Denna studie ägnas åt att genom observationer och intervjuer av en handfull matematiklärare urskilja mönster och gemensamma drag hos dessa. Studien visar att det finns vissa gemensamma drag hos de lärare som bedriver framgångsrik matematikundervisning. För det första finns det ett tydigt mål med undervisningen. Det andra är att de alla tar på sig ledarskapet i klassrummet och ansvaret för undervisningen samtidigt som eleverna involveras i planeringen, både direkt och indirekt. Vidare så betonar lärarna fördelarna med en intressant och rolig undervisning. Det ska vara roligt och intressant att gå i skolan eftersom det gynnar inlärningen. De framhåller alla vikten av att hela tiden ha en dialog med eleverna, att det måste finnas ett samarbete mellan läraren och eleven/eleverna. Att ställa frågor, snarare än att ge svar, är ännu ett gemensamt drag hos de observerade lärarna. Lektionerna präglas i hög grad av att lärarna ställer frågor och följdfrågor till eleverna. Matematisk kunskap ses som viktig av lärarna och de vill erbjuda en undervisning som leder till ett livslångt lärande. Fokus i undervisningen ligger på inte på process utan på förståelse.

Studier på nytt fordon för transport av skogsflis

Högskolan Dalarna har i samarbete med Naturbränsle i Mellansverige AB genomfört studier på ett nytt fordon för transport av skogsflis. Eftersom fordonet är utrustat med kran och skopa innebär det att flisskördaren kan tippa flisen direkt på marken, eller på en i förväg utlagd duk för att förhindra att föroreningar (grus, sten etc.) följer med vid lastningen av fordonet. Pro¬jektet har finansierats av EU-strukturfond Mål 2 Norra samt genom naturabidrag från deltag¬ande företag. Studier har även genomförts på lastväxlarfordon med container för att jämförel¬ser skall kunna göras mellan de båda fordonstyperna. Studierna omfattar sammanlagt tjugo lass, varav tio lass med det nya fordonet, fem lass med lastväxlarfordon och två containrar och fem lass med lastväxlarfordon och tre containrar. Den sammanlagda transportvolymen uppgick till 1 940 m3s. Tidsstudier har också genomförts på flisskördarens arbete, eftersom det i vissa delar är direkt beroende på vilket vidaretransportfordon som används. I de fall vidaretransporten sker med lastväxlarfordon vägs flisen innan den tippas i containern (en åtgärd för att fordonet inte skall överskrida tillåten lastvikt). Om lastvikten inte är begränsande genomför flisskördaren vissa åtgärder för att lastvolymen i respektive container skall kunna maximeras (t.ex. utjämning och viss packning av flisen med hjälp av kranen). I det fall vidaretransporten sker med det nya fordonet behöver flisskördaren inte väga flisen eftersom bilen är försedd med kranvåg. Där¬emot tillkommer andra arbetsuppgifter för flisskördaren, t.ex. preparering av avlägget (snö¬packning, sten- och buskröjning) samt hantering och utläggning av dukar.Arbetstiden för vidaretransporten är i huvudsak beroende av transportsträckan och medel¬transporthastigheten. När lastväxlarfordon används är arbetstiden dessutom beroende av last¬volymen (antalet containrar och deras volym) samt om tippmöjligheter endast finns på drag¬fordonet (containrar på släp måste omlastas till dragfordon innan flisen kan tippas) eller om tippmöjligheter finns på såväl dragbil som släp. Om släpet inte kan medföras till uppställ¬ningsplatsen för containrarna (p.g.a. alltför smal och kurvig väg eller utrymmesbrist för vänd¬ning av fordonsekipaget) påverkas även arbetstiden av avståndet mellan containrar och släp samt av medelhastigheten vid ”skotning” av containrar till och från släpet.Medelhastigheten vid transport var i stort sett densamma för de båda fordonstyperna. För last¬växlarfordonet med två containrar tog den totala arbetstiden (inklusive tom- och lasskörning) mellan 1,70 och 2,99 G0-tim per lass, vilket motsvarar en prestation på mellan 32 och 52 m3s/G0-tim. Arbetstiden för lastning och lossning varierade mellan 0,87 och 1,09 G0-tim/lass, eller 0,009-0,011 G0-tim/m3s (medeltal 0,98 G0-tim/lass, eller 0,011 G0-tim/m3s), vilket motsvarar en prestation på mellan 87 och 107 m3s/G0-tim.För fordonet med tre containrar tog den totala arbetstiden (inklusive tom- och lasskörning) mellan 2,40 och 3,53 G0-tim per lass, vilket motsvarar en prestation på mellan 30 och 45 m3s/ G0-tim. Arbetstiden för lastning och lossning varierade mellan 1,07 och 1,62 G0-tim/ lass, eller 0,011-0,016 G0-tim/m3s (medeltal 1,33 G0-tim/lass, eller 0,013 G0-tim/m3s), vilket mot¬svarar en prestation på mellan 64 och 89 m3s/G0-tim.Den totala arbetstiden för det nya fordonet (inklusive tom- och lasskörning) varierade mellan 2,11 och 5,08 G0-tim per lass, vilket motsvarar en prestation på mellan 18 och 45 m3s/G0-tim. Arbetstiden för lastning och lossning varierade mellan 0,96 och 1,46 G0-tim per lass, eller 0,01-0,02 G0-tim/m3s (medeltal 1,22 G0-tim/lass, eller 0,013 G0-tim/m3s), vilket mot¬svarar en prestation på mellan 65 och 94 m3s/G0-tim.

Bedömning av texter skrivna av andraspråksinlärare : En undersökning om två bedömningsmetoders lämplighet vid bedömning av andraspråkstexter

Det övergripande syftet i detta arbete är att undersöka hur lämpliga två bedömningsmetoder, närmare bestämt performansanalysen och den genrebaserade analysmodellen, är för bedömning av texter skrivna av andraspråksinlärare av svenska. Båda bedömningsmetoderna innehåller ett visst antal punkter utformade som frågor, vilka besvaras under bedömning. Förhoppningen är att denna undersökning ska kunna underlätta för framtida bedömare vid valet av bedömningsmetod.I strävan efter att uppnå syftet analyseras två texter skrivna av vuxna andraspråksinlärare av svenska respektive två texter skrivna av barn som läser svenska som andraspråk. Texterna analyseras med de båda bedömningsmetoderna och med grund i dessa analyser samt med grund i den allmänna fakta som presenteras i bakgrundsdelen görs sedan en jämförelse mellan bedömningsmetoderna. Med utgångspunkt i denna jämförelse kan sedan en slutsats kring bedömningsmetodernas lämplighet dras.Resultatet visar att båda metoderna har olika fokus och därmed lämpar sig bättre för bedömning av vissa språkliga drag eller fenomen än för andra. Ingen av metoderna kan med säkerhet sägas lämpa sig bättre än den andra för bedömning av andraspråkstexter, en kombination av båda metoderna hade snarare varit att föredra.