Evaluation of communication behavior in persons with dementia during caregivers’ singing

The number of persons with dementia (PWD) is increasing rapidly worldwide. Cognitive impairments and communication difficulties are common among PWD. Therefore, gaining mutual togetherness in caring relation between PWD and their caregivers is important. This study was to investigate the effects of music therapeutic care (MTC) during morning care situations on improving verbal and nonverbal communication behaviors in people with dementia. An observation study with 10 PWD participating. Videotaped interactions (VIO) between PWD and their caregivers were conducted during eight weekly sessions, four recordings consisted of usual morning care and four recordings were of morning care with MTC intervention. The Verbal and Nonverbal Interaction Scale was used to analyze the recorded interactions at a later time. The unsociable verbal variable Cursing decreased significantly (P=.037) during MTC when compared with the baseline measurement. A significant (P=.000) reduction was observed for the unsociable nonverbal variable Does not respond to question. MTC significantly (P=.01) increased the mean score for the sociable nonverbal variable – Calm – relaxed. For sociable verbal communication, significant differences were observed for the variables Use coherent communication (P=.012), Use relevant communication (P=.009), Responds to questions (P=.000), Humming (P=.004), Singing (P=.000). MTC during morning care situations can be an effective non-pharmacological treatment, as well as nursing intervention in order to improve sociable communication behaviors, as well as reduce unsociable communication behaviors of PWDs

Older people's experience of utilisation and administration of medicines in a health- and social care context

BACKGROUND: People living at home who lack ability to manage their medicine are entitled to assistance to improve adherence provided by a home care assistant employed by social care. AIM: The aim was to describe how older people with chronic diseases, living at home, experience the use and assistance of administration of medicines in the context of social care. DESIGN: A qualitative descriptive study. METHODS: Ten participants (age 65+) living at home were interviewed in the participants' own homes. Latent content analysis was used. FINDINGS: The assistance eases daily life with regard to practical matters and increases adherence to a medicine regimen. There were mixed feelings about being dependent on assistance; it interferes with self-sufficiency at a time of health transition. Participants were balancing empowerment and a dubious perception of the home care assistants' knowledge of medicine and safety. Physicians' and district nurses' professional knowledge was a safety guarantee for the medicine process. CONCLUSIONS: Assistance eases daily life and medicine regimen adherence. Dependence on assistance may affect self-sufficiency. Perceived safety varied relating to home care assistants' knowledge of medicine. RELEVANCE TO CLINICAL PRACTICE: A well-functioning medicine assistance is crucial to enable older people to remain at home. A person-centred approach to health- and social care delivery is efficient and improve outcome for the recipient of care.

A therapy dog's impact on daytime activity and night-time sleep for older persons with Alzheimer's disease : a case study

Background: Animal-Assisted Therapy using dogs have been described as having a calming effect, decrease sundowning and blood-pressure in persons with Alzheimer’s disease. The aim was to investigate how continuous and scheduled visits by a prescribed therapy dog affected daytime and night-time sleep for persons with Alzheimer’s disease. Methods: In this case study, registration of activity and sleep curves was conducted from five persons with moderate to severe Alzheimer’s disease living at a nursing home, over a period of 16 weeks using an Actiwatch. Data was analysed with descriptive statistics. Result: The study shows no clear pattern of effect on individual persons daytime activity and sleep when encounter with a therapy dog, but instead points to a great variety of possible different effects that brings an increased activity at different time points, for example during night-time sleep. Conclusions: Effects from the use of a Animal-Assisted Therapy with a dog in the care of persons with Alzheimer’s disease needs to be further investigated and analysed from a personcentred view including both daytime and nightime activities.

Can therapy dogs evoke awareness of one's past and present life in persons with Alzheimer's disease?

BACKGROUND: Persons with Alzheimer's disease (AD) sometimes express themselves through behaviours that are difficult to manage for themselves and their caregivers, and to minimise these symptoms alternative methods are recommended. For some time now, animals have been introduced in different ways into the environment of persons with dementia. Animal-Assisted Therapy (AAT) includes prescribed therapy dogs visiting the person with dementia for a specific purpose. AIM: This study aims to illuminate the meaning of the lived experience of encounters with a therapy dog for persons with Alzheimer's disease. METHOD: Video recorded sessions were conducted for each visit of the dog and its handler to a person with AD (10 times/person). The observations have a life-world approach and were transcribed and analysed using a phenomenological hermeneutical approach. RESULTS: The result shows a main theme 'Being aware of one's past and present existence', meaning to connect with one's senses and memories and to reflect upon these with the dog. The time spent with the dog shows the person recounting memories and feelings, and enables an opportunity to reach the person on a cognitive level. CONCLUSIONS: The present study may contribute to health care research and provide knowledge about the use of trained therapy dogs in the care of older persons with AD in a way that might increase quality of life and well-being in persons with dementia. IMPLICATIONS FOR PRACTICE: The study might be useful for caregivers and dog handlers in the care of older persons with dementia.

Viktiga faktorer i egenvårdsprogram som främjar livskvaliteten för personer med diabetes typ 2. : En litteraturöversikt

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en endokrin sjukdom och är en av de största folksjukdomarna i världen. Förhöjda blodsockervärden gör att både små och stora blodkärl tar skada och detta leder till olika komplikationer såsom hjärtinfarkt, stroke och njurskador. Med hjälp av viktnedgång, kostreglering, regelbundet fysisk aktivitet och övervakning av blodglukosnivåerna kan risken för komplikationer förebyggas. Genom att förebygga komplikationer kan livskvaliteten främja patientens dagliga liv. En del av diabetesvården består av egenvårdsprogram där patienten får stöd och rådgivning att hantera sin diabetes. Syfte: Denna litteraturstudie syftar till att studera vilka faktorer i egenvårdsprogram som främjar livskvaliteten hos patienter med diabetes typ 2. Metod: Litteraturstudie, artiklarna söktes i databaserna CINAHL, PubMed och Web of Science. 14 kvantitativa artiklar inkluderades. Resultat: Resultatet visade att information, individuell målsättning och uppföljning var viktiga faktorer i egenvårdsprogrammen för att främja livskvaliteten hos patienter med diabetes typ 2. Slutsats: Att leva med diabetes typ 2 kräver noggrannhet och planering i det dagliga livet. Egenvårdsprogram kan minska risken för komplikationer där följsamhet till egenvården främjas och livskvaliteten gynnas.

Vuxna personers upplevelse av hälsorelaterad livskvalité efter en gastric bypass operation : –En litteraturöversikt

Bakgrund: Fetma och övervikt har blivit vanligare den senaste tiden och är idag ett stort hälsoproblem över hela världen. Många har svårt att gå ner i vikt på egen hand vilket har gjort att kirurgi har blivit allt vanligare de senaste åren. Gastric bypass är idag den vanligaste kirurgiska metoden för viktminskning och har visat goda resultat. Däremot kan den hälsorelaterade livskvalitén påverkas då operationen innebär en stor livsstilsförändring. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vuxna personers upplevelse av hälsorelaterad livskvalité efter en gastric bypass operation. Metod: En litteraturöversikt med 11 kvantitativa och 3 kvalitativa vetenskapliga artiklar som ligger till grund för hur vuxna personer upplever sin hälsorelaterade livskvalité efter en gastric bypass operation. Resultat: Hälsorelaterad livskvalité (HRQOL) har visat en förbättring i samtliga studier efter en gastric bypass operation. HRQOL har haft sin topp efter 1 månad i samtliga skalor utifrån SF-36 frågeformulär. Slutsats: Den stora livsstilsförändringen som personer går igenom efter en gastric bypass operationen har visat förbättringar i HRQOL på både lång och kort sikt. Bidragande faktorer som kan påverka den förbättrade hälsorelaterade livskvalitén kan bland annat vara uppfyllda förväntningar av operationen och fysisk aktivitet.

Främjande faktorer för sjuksköterskor att bedriva en evidensbaserad vård

Bakgrund Evidensbaserad vård (EBV) är ett välkänt begrepp som används för att tillförsäkra patienter en säker vård som vilar på bästa tillgängliga bevis, beprövad erfarenhet och patientens individuella preferenser. Många studier har tidigare undersökt hinder för sjuksköterskor att bedriva och/eller implementera EBV för att förklara gapet som kan uppstå mellan teori och praktik. Färre studier har undersökt vilka faktorer som främjar sjuksköterskors användande av EBV. Syfte Att genom en litteraturöversikt beskriva vilka faktorer som främjar sjuksköterskors möjligheter att bedriva en evidensbaserad vård. Metod Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Databaserna CINAHL, PubMed och Web of Science genomsöktes och 15 artiklar valdes ut (8 kvalitativa, 4 kvantitativa och 3 mixedmethod). Resultat Fem kategorier identifierades som främjande faktorer för sjuksköterskor att bedriva och/eller implementera EBV; arbetsmiljö, stöd, kunskap, sjuksköterskans inställning och organisation. Stöd i form utav underlättare var den mest framträdande faktorn. Slutsats Sjuksköterskan har ett individuellt ansvar att bedriva EBV och kan genom sin egen inställning påverka att en sådan vård bedrivs. De flesta främjande faktorer som framkom var dock tydligare kopplade till ledningen och chefens del i att främja användandet av EBV.

Situationen för anhöriga och sjuksköterskan vid plötsligt dödsfall – en litteraturöversikt

Bakgrund: Att förlora en anhörig är något som är väldigt traumatiskt och omtumlande. Reaktioner på krisen brukar visa sig enligt olika faser, dessa är chockfasen, reaktionsfasen, bearbetning- och reperationsfasen samt nyorienteringsfasen. Det är viktigt att kommunikationen är ärlig och ska alltid vara hjälpande för patienten eller anhöriga. Syfte: Syftet med den här studien är att sammanställa befintliga vetenskapliga artiklar för att belysa situationen för anhöriga och personal vid plötsligt dödsfall. Metod: En litteraturstudie gjordes som baserades på 13st vetenskapliga artiklar. Litteratursökningen gjordes med hjälp av databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: Resultatet av studien visade på att anhöriga behövde olika stöd i olika stadier och att informationen gavs på ett så rakt och ärligt sätt. Personalen upplevde att utbildning var viktigt för hantering av omhändertagande och att de sökte stöd och kunskap hos mer erfarna kollegor. Slutsats: Informationen om dödsorsaken till de anhöriga var mycket viktig och att personalen var öppna och ärliga. Anhöriga uppskattade att personalen fanns tillgängliga. Att som sjuksköterska ha tillräcklig utbildning gör att självförtroende ökar och hanteringen av svåra situationer underlättas samt kunskapen hjälper att kunna stödja anhöriga bättre.

Beröringsbehandling hos patienter med cancer : En litteraturöversikt

Bakgrund: Varje år diagnostiseras cirka 64 000 personer med cancer och tumörsjukdomar är den näst vanligaste dödsorsaken i Sverige. Att få diagnosen cancer innebär en påfrestande tid både fysiskt och psykiskt. Sjuksköterskans arbetsuppgift är bland annat att lindra lidande och främja för god hälsa. Beröring är ett allmänmänskligt livslångt behov och blir extra tydligt när en dödlig sjukdom drabbar en människa. Syfte: Syftet är att belysa erfarenheter av beröringsbehandling hos sjuksköterskor och patienter med cancer. Metod: Studien har valt att genomföras som en litteraturöversikt, där 14 vetenskapliga artiklar användes varav 5 kvalitativa och 9 kvantitativa. Resultat: Resultatet delades in i två områden: Patienters erfarenheter av beröringsbehandling och sjuksköterskors erfarenheter av beröringsbehandling. Under området patienters erfarenheter framkom två kategorier: lindrande inverkan och främjande inverkan, samt underkategorierna: fysiskt obehag, psykiskt obehag, välbefinnande och närhet. Under området sjuksköterskors erfarenheter framkom en kategori: utbildning i beröringsbehandling samt underkategorin: upplevelser av beröringsbehandling. Slutsats: Beröringsbehandling har en kortvarig symtomlindrande inverkan på smärta, ångest, illamående samt ger ökat välbefinnande och livskvalitet. Därtill förbättrades kontakten mellan sjuksköterska och patient som bidrog till att den existentiella ensamheten minskades. Sjuksköterskorna såg patienten som en individ istället för en patient med en sjukdom.

Process evaluation of a knowledge translation intervention using facilitation of local stakeholder groups to improve neonatal survival in the Quang Ninh province, Vietnam

BACKGROUND: Annually, 2.8 million neonatal deaths occur worldwide, despite the fact that three-quarters of them could be prevented if available evidence-based interventions were used. Facilitation of community groups has been recognized as a promising method to translate knowledge into practice. In northern Vietnam, the Neonatal Health - Knowledge Into Practice trial evaluated facilitation of community groups (2008-2011) and succeeded in reducing the neonatal mortality rate (adjusted odds ratio, 0.51; 95 % confidence interval 0.30-0.89). The aim of this paper is to report on the process (implementation and mechanism of impact) of this intervention. METHODS: Process data were excerpted from diary information from meetings with facilitators and intervention groups, and from supervisor records of monthly meetings with facilitators. Data were analyzed using descriptive statistics. An evaluation including attributes and skills of facilitators (e.g., group management, communication, and commitment) was performed at the end of the intervention using a six-item instrument. Odds ratios were analyzed, adjusted for cluster randomization using general linear mixed models. RESULTS: To ensure eight active facilitators over 3 years, 11 Women's Union representatives were recruited and trained. Of the 44 intervention groups, composed of health staff and commune stakeholders, 43 completed their activities until the end of the study. In total, 95 % (n = 1508) of the intended monthly meetings with an intervention group and a facilitator were conducted. The overall attendance of intervention group members was 86 %. The groups identified 32 unique problems and implemented 39 unique actions. The identified problems targeted health issues concerning both women and neonates. Actions implemented were mainly communication activities. Communes supported by a group with a facilitator who was rated high on attributes and skills (n = 27) had lower odds of neonatal mortality (odds ratio, 0.37; 95 % confidence interval, 0.19-0.73) than control communes (n = 46). CONCLUSIONS: This evaluation identified several factors that might have influenced the outcomes of the trial: continuity of intervention groups' work, adequate attributes and skills of facilitators, and targeting problems along a continuum of care. Such factors are important to consider in scaling-up efforts.

Healthcare providers balancing norms and practice : challenges and opportunities in providing contraceptive counselling to young people in Uganda - a qualitative study

BACKGROUND: Pregnancies among young women force girls to compromise education, resulting in low educational attainment with subsequent poverty and vulnerability. A pronounced focus is needed on contraceptive use, pregnancy, and unsafe abortion among young women. OBJECTIVE: This study aims to explore healthcare providers' (HCPs) perceptions and practices regarding contraceptive counselling to young people. DESIGN: We conducted 27 in-depth interviews with doctors and midwives working in seven health facilities in central Uganda. Interviews were open-ended and allowed the participant to speak freely on certain topics. We used a topic guide to cover areas topics of interest focusing on post-abortion care (PAC) but also covering contraceptive counselling. Transcripts were transcribed verbatim and data were analysed using thematic analysis. RESULTS: The main theme, HCPs' ambivalence to providing contraceptive counselling to sexually active young people is based on two sub-themes describing the challenges of contraceptive counselling: A) HCPs echo the societal norms regarding sexual practice among young people, while at the same time our findings B) highlights the opportunities resulting from providers pragmatic approach to contraceptive counselling to young women. Providers expressed a self-identified lack of skill, limited resources, and inadequate support from the health system to successfully provide appropriate services to young people. They felt frustrated with the consultations, especially when meeting young women seeking PAC. CONCLUSIONS: Despite existing policies for young people's sexual and reproductive health in Uganda, HCPs are not sufficiently equipped to provide adequate contraceptive counselling to young people. Instead, HCPs are left in between the negative influence of social norms and their pragmatic approach to address the needs of young people, especially those seeking PAC. We argue that a clear policy supported by a clear strategy with practical guidelines should be implemented alongside in-service training including value clarification and attitude transformation to equip providers to be able to better cater to young people seeking sexual and reproductive health advice.

Barns behov av förberedelse inför operation

Bakgrund: Redan år 1936 gjordes undersökningar i USA som visade på att oro kunde minskas genom god information inför medicinsk behandling. Syfte: Beskriva barnets behov av förberedelse inför operation. Metod: Detta är en systematisk litteraturstudie där artiklarna söktes i databaserna PubMed, Cinahl och PsycInfo. Fjorton artiklar inkluderades och som har analyserats. Tre kategorier bildades; Ångest, förberedelse och delaktighet. Resultat: Barn upplever ångest inför främmande situationer. Det finns sätt att lindra denna ångest både pre- och postoperativt, exempelvis lekterapi. Föräldrars och barns ångest står i direkt relation till varandra. Diskussion: Förberedelse inför operation är viktigt för att barnet ska kunna behålla sin integritet i en miljö som kontrolleras av vuxna. Barnen måste kunna känna trygghet och tillit för att kunna hantera den stress som uppkommer i obehagliga situationer. Mer forskning inom området behövs eftersom vården och samhället hela tiden utvecklas.

Faktorer som har betydelse för välbefinnande hos individer med KOL : - en litteraturstudie

Abstrakt Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en kronisk inflammatorisk sjukdom där tobaksröken är den främsta orsaken till uppkomsten. Det är en sjukdom som ofta utvecklas under lång tid innan den uppmärksammas och den har en dödlig utgång. Syfte: Denna litteraturstudies syfte var att belysa faktorer av betydelse för välbefinnandet hos individer med KOL, se vilka copingstrategier de använder sig av, samt vad sjuksköterskan kan göra för att stödja dessa individer. Metod: Litteraturstudien baserades på 19 internationellt publicerade vetenskapliga studier. Innehållsanalysen ledde fram till sju teman. Resultat: Fynden i denna litteraturstudie visar att faktorer som att klara saker själv och socialt stöd hade en positiv inverkan på välbefinnandet. Med copingstrategier som att ha en positiv attityd, ta hjälp av professionella, ta kontroll och fokusera på andra saker kunde individen känna välbefinnande trots sin sjukdom. Det var viktigt att sjuksköterskan hade kunskap inom området och ett professionellt förhållningssätt. Slutsats: Om sjuksköterskan ger relevant information och stödjer dessa patienter i ett tidigt skede, kan individen känna välbefinnande trots sin sjukdom. Vidare forskning inom området med fokus på hur anhöriga påverkas av sjukdomen skulle vara intressant.

Betydelsen av vårdpersonalens attityder vid abort

Bakgrund: Abort är en känslomässigt laddad fråga som väcker starka känslor världen över. Frågan om abort är ofta fylld med etiska och moraliska värderingar och ställningstaganden för alla som är inblandade. För att en god och säker vård samt ett bra bemötande ska kunna ges till kvinnor som genomgår en abort är det viktigt att vårdpersonalen handlar på ett etiskt och moraliskt riktigt sätt. Syfte: Syftet med studien var att belysa vårdpersonalens bemötande av kvinnor som genomgår en abort. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie. Tretton artiklar motsvarade studiens syfte. Resultat: Resultatet av litteraturstudie visade att vårdpersonal i västländer till stor del var positiva till abort. Vårdpersonalen upplevde etiska dilemman vilka för det mesta berodde på kvinnornas orsaker till abort och hur långt in i graviditeten kvinnorna var då de genomgick en abort. Brister i form av utbildning och erfarenheter av abort ledde till negativa attityder vilket resulterade till en sämre omvårdnad och negativt bemötande av kvinnorna. Slutsats: Majoriteten av vårdpersonalen var positiva till legal abort. Utbildning och praktisk erfarenhet i samband med abort motverkar negativ attityd.

Faktorer som kan påverka att kvinnan utan medicinsk indikation önskar kejsarsnitt framför en vaginal förlossning

Abstrakt Bakgrund: Med tanke på den ökande frekvensen av kejsarsnitt utan medicinsk indikation världen över är det angeläget att studera detta ämne. Förhoppningarna på denna studie var att den skulle leda till en bättre individuell omvårdnad för de kvinnor som önskade denna förlossningsmetod. Syfte: Att belysa olika faktorer som kan påverka att kvinnan önskar kejsarsnitt utan medicinsk indikation framför en vaginal förlossning, samt behov av omvårdnad. Metod: En systematisk litteraturstudie, där fjorton vetenskapliga studier inkluderats. Genom en innehållsanalys växte två huvudteman fram, den första var faktorer bakom val av förlossningsmetod, under detta tema skapades åtta underkategorier och det andra huvudtemat var behovet av stöd i samband med vaginal förlossning. Resultat: De största bakomliggande faktorerna till att kvinnan önskade kejsarsnitt utan medicinsk indikation var tidigare upplevelser och kvinnans ökande ålder. Många av dessa kvinnor kände att de saknade både stöd och information från vårdgivarna. Diskussion: Vikten av information och stöd var av stor betydelse för dessa kvinnor. För att säkra detta är omvårdnadsdokumentation en grundläggande del i vårdarbetet. För att hjälpa kvinnor som önskar kejsarsnitt utan medicinsk indikation kunde olika strategier för stresshantering (så kallad coping) vara ett bra alternativ att använda sig av i sådana situationer.