Sustainability and Mission Drift in Microfinance

Microfinance institutions (MFIs) are constrained by double bottom-lines: meeting social obligations (the first bottom-line) and obtaining financial self-sufficiency (the second bottom-line). The proponents of the first bottom-line, however, are increasingly concerned that there is a trade-off between these two bottom-lines—i.e., getting hold of financial self-sufficiency may lead MFIs to drift away from their original social mission of serving the very poor, commonly known as mission drift in microfinance which is still a controversial issue. This study aims at addressing the concerns for mission drift in microfinance in a performance analysis framework. Chapter 1 deals with theoretical background, motivation and objectives of the topic. Then the study explores the validity of three major and related present-day concerns. Chapter 2 explores the impact of profitability on outreach-quality in MFIs, commonly known as mission drift, using a unique panel database that contains 4-9 years’ observations from 253 MFIs in 69 countries. Chapter 3 introduces factor analysis, a multivariate tool, in the process of analysing mission drift in microfinance and the exercise in this chapter demonstrates how the statistical tool of factor analysis can be utilised to examine this conjecture. In order to explore why some microfinance institutions (MFIs) perform better than others, Chapter 4 looks at factors which have an impact on several performance indicators of MFIs—profitability or sustainability, repayment status and cost indicators—based on quality-data on 353 institutions in 77 countries. The study also demonstrates whether such mission drift can be avoided while having self-sustainability. In Chapter 5 we examine the impact of capital and financing structure on the performance of microfinance institutions where estimations with instruments have been performed using a panel dataset of 782 MFIs in 92 countries for the period 2000-2007. Finally, Chapter 6 concludes the study by summarising the results from the previous chapters and suggesting some directions for future studies.

Domännamnstvister och ond tro - En rättslig analys av UDRP, särskilt med tanke på begreppet ond tro i artikel 4.a.iii

Internets ökade betydelse gjorde att företagen började inse vilka problem som kan uppstå av att en webbsida med ett domännamn i form av deras varumärke olovligen handhas av en utomstående part. Konflikterna blev därför fler medan existerande tvistlösningsmekanismer ansågs dyra, tungrodda och ineffektiva. Ur detta behov föddes sedermera Uniform Domain Name Dispute Resolution Policy (UDRP). Detta internationella tvistlösningsförfarande skapades för att tillämpas på s.k. cybersquatting, dvs. situationer där domännamn, som inkräktar på andras varu- eller servicemärken, registreras i ond tro t.ex. för framtida försäljning. Jag granskar i denna avhandling huvudsakligen förutsättningarna för överföring eller upphävning av domännamnsregistreringar i enlighet med UDRP, varför jag fokuserar på artikel 4.a och då i synnerhet på innebörden av begreppet ”registrering och användning i ond tro”. Arbetet bygger huvudsakligen på en analys av de avgöranden som fattats inom ramen för UDRP. Syftet är att genom en systematisk undersökning av tillämpningen av begreppet ond tro beskriva och utvärdera rättstillämpningen inom UDRP. De granskade avgörandena är 396 st. till antalet och har meddelats under tidsperioden 14.1.2000-15.8.2001.

Druvan - Den personalekonomiska nyttan av mångdimensionell företagshälsovårds- och personalutvecklingsverksamhet baserad på Metal Age-konceptet i Dragsfjärds kommun (2002-2005)

Under åren 2002-2005 förverkligades Druvan-projektet i Dragsfjärds kommun, vilket innebar en dramatisk ökning av företagshälsovårdsinsatserna. Företagshälsovårdsutgifterna ökade från 20 € per anställd till över 400 €. Den totala satsningen på personalens hälsa ökade ännu mer. Innehållet i Druvan baserade sig på den s.k. Metal Age-metoden. Metoden går ut på att arbetsgemenskapen tillsammans identifierar utvecklingsbehov och –åtgärder. Projektet ledde till en stor mängd utvecklingsåtgärder och därpå följande effekter på personalens hälsa, trivsel och samarbete. Som en del av åtgärderna utarbetade kommunen en personalrapport för de aktuella åren. Under projekttiden utvecklades personalens arbetsförmåga betydligt gynnsammare än förväntat. Den ekonomiska analysen visade att det investerade kapitalet gav en avkastning på 46%. Nyttan uppkom som resultat av minskad sjukfrånvaro och färre förtidspensioneringar. Druvan-projektet stöder de tidigare bedömningarna, enligt vilka det finns ett klart utrymme för att öka satsningarna på företagshälsovård i vårt land. Detta gäller speciellt arbetsplatser vars satsningar på företagshälsovård är betydligt under genomsnittet. Dragsfjärds kommun har beslutat göra Druvan till en bestående struktur inom kommunen. Guy Ahonen är professor i Knowledge Management, speciellt personalekonomi vid institutionen för företagsledning och organisation vid Hanken. Ove Näsman är ledande företagsläkare vid Dalmed OyAb i Dalsbruk i sydvästra Finland. Båda har forskat i årtionden kring effekterna av ökat välbefinnande i arbetet.