623 resultados para Zann, Greg
Resumo:
Rapporten utgår från forskningsområdet "Hur kan och bör arbetsmiljöarbete bedrivas och integreras i organisationers kärnverksamhet?" vid tema SMARTA, Arbetslivsinstitutet. I ett tidigare arbete har ett antal egenskaper identifierats som viktiga för motivation och engagemang för arbetsmiljöarbete, sk Moveit-egenskaper. Dessa egenskaper och deras roll i arbetsmiljöarbetet ställs här i relation till perspektivet integrerat arbetsmiljöarbete, där arbetsmiljön ingår i styrsystemet och arbetsmiljöarbete betraktas som en del av styrningen av produktion och verksamhet. Syftet är att utveckla förståelsen för viktiga aspekter i arbetsmiljöarbetet utifrån en målsättning att metoder ska bidra till ett integrerat och kontinuerligt fungerande arbetsmiljöarbete. Den metodansats som rapporten utgår från bygger till stor del på interaktion med företagshälsovårdcentraler, konsulter och ergonomer samt på tidigare forskning. Ett viktigt steg i interaktionen har varit workshops som arrangerats vid tre tillfällen och vid olika platser - Borlänge, Göteborg och Umeå. Rapporten beskriver ett underlag för att bedöma metoders motivationskraft, erfarenheter från workshops med aktörer inom arbetsmiljöområdet, en fristående konsults tillämpning av metoden Visit samt olika former av förutsättningar för arbetsmiljöarbete, såsom företags mognad och hur metoder introduceras på arbetsplatser. Aspekter som identifieras som viktiga för ett integrerat arbetsmiljöarbete är: delegering av ansvar och befogenheter i arbetsmiljöfrågor, bred delaktighet och samverkan mellan anställda och ledning, hanterbara men ändå utmanande krav på arbetsmiljöarbetet, processfokusering och dynamik, samt utrymme för reflektion. Flera av dessa aspekter uppvisar överensstämmelser med egenskaper hos metoder som bidrar till att skapa motivation för arbetsmiljöarbete.
Resumo:
Sammanfattning Åteg M, Andersson I-M, Neely G, Rosén, Laring J, Nygren O. (2007) Arbetsmiljöarbete och motivation. Teoretisk översikt och konstruktion av ett frågeformulär. Arbetslivsrapport, Arbetslivsinstitutet, Stockholm. Den här rapporterade studien behandlar behovet av att skapa motivation och engagemang för arbetsmiljöarbete. Studien utgår från frågan om utvecklade och spridda metoder för arbetsmiljöarbete fungerar i bemärkelsen att de inte bara leder till arbetsmiljöförbättringar, utan också om de medför en ökad motivation för arbetsmiljöarbete hos deltagarna. För att kunna behandla sådana frågor är det dock nödvändigt med en förståelse för motivation och dess förutsättningar i sammanhang av arbetsmiljöarbete. Studien har haft två syften. Ett första syfte har varit att skapa en förståelse för motivationens roll i arbetsmiljöarbete och utifrån motivationsteori beskriva och analysera förutsättningar för motivation. Ett andra syfte var att föra ett resonemang om möjligheten att med hjälp av ett frågeformulär mäta potentiella förändringar i motivation för arbetsmiljöarbete. Motivation för arbetsmiljöarbete kan påverkas av dels att förändringsarbete skapar nya förutsättningar för arbetet, dels av hur förändringsarbetet organiseras. Deltagande i aktiviteter inom arbetsmiljöområdet har visats leda till ytterligare motivation. En orsak kan vara att individer som deltar i sådana aktiviteter erhåller positiv uppmärksamhet och olika former av belöningar, erkänsla och uppmuntran, vilket motiverar dem att utföra ytterligare aktiviteter. Samtidigt har det visats att ett gott säkerhetsklimat på en arbetsplats ger högre motivation. Högre motivation leder till högre deltagande i arbetsmiljöarbetet, dvs. att individen i högre utsträckning väljer att delta i att skapa en säkrare miljö. Det finns ett flertal etablerade metoder för att mäta motivation för arbete. Det finns dock mindre forskning och färre instrument för att mäta motivation för arbetsmiljöarbete. I studien utvecklades ett frågeformulär, som bygger på att respondenten svarar utifrån tre perspektiv: den egna synen, synen på arbetskamraternas och synen på ledningens intresse, ansvar, delaktighet i arbetsmiljöarbetet. I den tidigare forskningen finns stöd för denna uppdelning, dock tydligast när det gäller den egna synen och synen på ledningen. Ett antal faktorer har identifierats som kan stärka frågeformulärets validitet. Fortsatt utveckling av formuläret är därför aktuellt. Tidigare studier har visat att uppföljningar av åtgärder på arbetsmiljöområdet sällan följs upp och att effekterna inte utvärderats. Att mäta motivation till följd av arbetsmiljöinriktade aktiviteter är ett bidrag till möjligheterna att göra sådana utvärderingar och uppföljningar. Det finns ett intresse både från forskarhåll, från FHV-företag och från företag och arbetsplatser att genomföra mätningar av de anställdas motivation för arbetsmiljöarbete.
Resumo:
Rapporten utgår från forskningsområdet ”Hur kan och bör arbetsmiljö¬arbete bedrivas och integreras i organisationers kärnverksamhet?” vid tema SMARTA, Arbetslivsinstitutet. I ett tidigare arbete har ett antal egenskaper identifierats som viktiga för motivation och engagemang för arbetsmiljöarbete, sk Moveit-egenskaper. Dessa egenskaper och deras roll i arbetsmiljöarbetet ställs här i relation till perspektivet integrerat arbetsmiljöarbete, där arbetsmiljön ingår i styrsystemet och arbetsmiljöarbete betraktas som en del av styrningen av produktion och verksamhet. Syftet är att utveckla förståelsen för viktiga aspekter i arbetsmiljöarbetet utifrån en målsättning att metoder ska bidra till ett integrerat och kontinuerligt fungerande arbetsmiljöarbete. Den metodansats som rapporten utgår från bygger till stor del på interaktion med företagshälsovårdcentraler, konsulter och ergonomer samt på tidigare forskning. Ett viktigt steg i interaktionen har varit workshops som arrangerats vid tre tillfällen och vid olika platser - Borlänge, Göteborg och Umeå. Rapporten beskriver ett underlag för att bedöma metoders motivationskraft, erfarenheter från workshops med aktörer inom arbetsmiljöområdet, en fristående konsults tillämpning av metoden Visit samt olika former av förutsättningar för arbetsmiljöarbete, såsom företags mognad och hur metoder introduceras på arbetsplatser. Aspekter som identifieras som viktiga för ett integrerat arbetsmiljöarbete är: delegering av ansvar och befogenheter i arbetsmiljöfrågor, bred delaktighet och samverkan mellan anställda och ledning, hanterbara men ändå utmanande krav på arbetsmiljöarbetet, processfokusering och dynamik, samt utrymme för reflektion. Flera av dessa aspekter uppvisar överensstämmelser med egenskaper hos metoder som bidrar till att skapa motivation för arbetsmiljöarbete.
Resumo:
http://digitalcommons.colby.edu/atlasofmaine2006/1004/thumbnail.jpg
Resumo:
Q&A: Personal loss leads to role as leading advocate of nonviolence in South Africa Business-Ready: Entrepreneurial Alliance has students flocking to the drawing board A Hand Up: Alumni consultants organize to give small businesses a boost Child's Play: Shelley Wollert wants kids to clamor for Elska, a musical, magical friend Poems that Explore "A World of Haunting Absences" A History of Putting a Spin on Vigilante Justice Old Glories Recent Releases Gardner Colby's Remarkable Mom Joining the Club: Ex-refugees, Somali boys have big impact on elite soccer team Hard Hitter: In the chemistry lab and on the field, John Gilboy Is "a no-quit kind of guy" Ravens assistant GM DeCosta Prepares for Future Role Scouting the NFL D-I Vet MacDonald Takes Over Men's Hockey
Resumo:
Fundação de Amparo à Pesquisa do Estado de São Paulo (FAPESP)
Resumo:
Aims: To compare kinematic parameters (ie, amplitude, velocity, cycle frequency) of chewing and pain characteristics in a group of female myofascial temporomandibular disorder (TMD) patients with an age-matched control female group, and to study correlations between psychological variables and kinematic variables of chewing. Methods: Twenty-nine female participants were recruited. All participants were categorized according to the Research Diagnostic Criteria for TMD (RDC/TMD) into control (n = 14, mean age 28.9 years, SD 5.0 years) or TMD (n = 15, mean age 31.3 years, SD 10.7) groups. Jaw movements were recorded during free gum chewing and chewing standardized for timing. Patients completed the Depression, Anxiety, and Stress Scales (DASS-42), the Pain Catastrophizing Scale (PCS), the Fear of Pain Questionnaire-III (FPQ-III), and the Pain Self-Efficacy Questionnaire (PSEQ). Statistical analyses involved evaluation for group differences, and correlations between kinematic variables and psychological questionnaire scores (eg, depression, anxiety, stress) and pain intensity ratings. Results: Velocity and amplitude of standardized (but not free) chewing were significantly greater (P < .05) in the TMD group than the control group. There were significant (P < .05) positive correlations between pain intensity ratings and velocity and amplitude of standardized chewing but not free chewing. There were significant (P < .05) positive correlations between depression and jaw amplitude and stress and jaw velocity for standardized but not free chewing. Conclusion: This exploratory study has provided data suggesting that psychological factors, manifesting in depression and stress, play a role in influencing the association between pain and motor activity. J OROFAC PAIN 2011;25:56-67
Resumo:
Includes bibliography
Resumo:
Conselho Nacional de Desenvolvimento Científico e Tecnológico (CNPq)
Resumo:
Fundação de Amparo à Pesquisa do Estado de São Paulo (FAPESP)
Resumo:
Thundering herds of bison have become synonymous with the pre-European colonization of the Great Plains. As such, they have captured the imagination of countless people, including Wes Olson, a 20-year warden for Parks Canada. Throughout Portraits of the Bison, based on both existing literature and the author's extensive experience observing and managing these animals, Olson's bison fascination is not only obvious but infectious. A remarkably talented artist as well, Olson's line drawings appear throughout the book, accompanied by Johane Janelle's photographs.
Resumo:
In this action research study of my 8th grade Algebra class, I investigated the effects of teacher-to-student written corrective feedback on student performance and attitude toward mathematics. The corrective feedback was given on solutions for selected independent practice problems assigned as homework. Each problem being assessed was given a score based on a 3- point rubric and additional comments were written. I discovered that providing teacher-to-student written corrective feedback for independent practice problems was beneficial for both students and teachers. The feedback positively affected the attitudes of students and teacher toward independent practice work resulting in an improved quality of solutions produced by students. I plan to extend my research to explore ways to provide corrective feedback to students in all of my mathematics classes.